Alecta – dags att byta?

Pensionsjätten Alecta har varit blåsväder en hel del den senaste tiden, bland annat på grund av sina usla aktieaffärer i Silicon Valley Bank som ledde till permanenta förluster på åtskilliga miljarder dollar. Dessutom har man en hel del andra surdegar som kan utlösa fler miljardförluster.

Ett tag verkade det som att Alectas revisor inte tänkte ge styrelsen ansvarsfrihet, vilket bland annat Dagens Industri rapporterade om den 21 mars.

Men efter vad man kan förmoda väldigt hårda påtryckningar från den svenska finanseliten så fick styrelsen ändå ansvarsfrihet, vilket innebär att de slipper bli personligt ansvariga för sina ovanligt usla beslut.

Numera sparkade vd:n Magnus Billing kan därför skratta hela vägen till banken, och belönas dessutom med 21 månadslöner trots att han bara jobbade tre månader förra året.

Normalt skulle jag kanske inte brytt mig så hemskt mycket, men nu är det så att mitt aktiebolag har pyntat in hel del cash till min egen ITP 1 som till 100 procent finns placerad hos Alecta.

Och det här är pengar som jag räknar med att kunna leva på de kommande tio åren.

Jag tror på att rösta med fötterna och att vara proaktiv, och överväger att flytta min ITP till något annat bolag, där jag tycker att SPP eller Länsförsäkringar verkar vara ett vettigare val.

Ni som har ITP 1 hos Alecta, hur resonerar ni?

Att söka jobb år 2024

Egentligen är det en ganska märklig känsla att söka jobb, eftersom jag alltid varit egenföretagare.

Så när jag ger mig in det här är det verkligen med blandade känslor, speciellt med tanke på att jag varit verksam i en väldigt liten specialnisch.

I mitt fall innebär det att det bara finns ett begränsat antal tänkbara arbetsgivare som jag skulle kunna vara intressant för, men eftersom jag tänkt göra ett seriöst försök har jag i alla fall ringt runt till dem jag känner till och som jag även haft olika former av samarbeten med.

Som jag misstänkte hade ingen av dem något rekryteringsbehov, snarare tvärtom. De som har anställda har planer på att dra ned på personalstyrkan, antingen genom uppsägningar eller genom att invänta kommande pensionsavgångar. Och de som driver enmansföretag, som jag gjorde tidigare, har inga som helst planer på att bli arbetsgivare.

Men eftersom jag nu måste kunna visa Arbetsförmedlingen att jag söker jobb så har jag i alla fall skickat iväg formella intresseanmälningar till dem, kompletta med ett flashigt CV och personligt brev.

Om några veckor är det dags för ett första telefonsamtal med Arbetsförmedlingen, så nu är det bara att hålla tummarna för att de inte bokat in mig på något vuxendagis.

Första kontakten med a-kassan och Arbetsförmedlingen

Sådär, då vart man inskriven. Allt sköttes på datorn hemma vid köksbordet så jag slapp besöka Arbetsförmedlingen.

Känns faktiskt inte alls så bra som jag hade hoppats, så frågan är om jag ska fullfölja det hela.

Jag har nog inte riktigt förstått vidden av det hela, men att vara arbetslös innebär att man helt och hållet frånsäger sig allt vad frihet heter. Och det är ju raka motsatsen till vad jag som företagare är van vid, nämligen att själv kunna styra min tid.

Vad är det som är problemet då?

Jo, det ska rapporteras vilka jobb man söker, någon ska granska att man verkligen sökt jobben och det ska skickas papper och blanketter och intyg kors och tvärs.

Det känns som att hela systemet bygger på ett slags antagande om att jag som arbetslös försöker fuska till mig bidrag som jag inte har rätt till, och det stör mig något alldeles oerhört eftersom jag ser mig själv som en ärlig person.

Jag har dock gått igenom alla stegen som krävdes hos först Arbetsförmedlingen och därefter hos min a-kassa, det sistnämnda tog åtskilliga timmar eftersom det behövdes kompletteras med en hel del uppgifter från bland annat min redovisningsbyrå och Skatteverket.

Så nu är det bara att vänta och se vad a-kassan säger.

För det är så finurligt att även om man skrivit sig på Arbetsförmedlingen så finns det ingen som helst garanti för att man i slutändan ändå får a-kassa.

Väntetiden är cirka 4 veckor innan a-kassan gått igenom ärendet, och sen kan det bli ännu fler vändor med papper och intyg av alla de slag innan de fattar beslut.

Men nu har jag i alla fall tagit det första steget, ska bli spännande att se vart det hela landar!

Omställningsstudiestöd innan FIRE?

Jag tvekar in i det sista om jag ska söka a-kassa eller helt enkelt strunta i det.

Kanske skulle några månaders omställningsstudiestöd till höstterminen vara en betydligt trevligare lösning.

Finns det någon här som har egna erfarenheter av omställningsstudiestödet?

Blir det sista arbetsdagen idag?

Jag hade tänkt göra en exit från arbetsmarknaden i december helt utan att blanda in a-kassan, men när min största kund drog ned på inköpen gick det inte riktigt som jag tänkt.

Så det är bara att gilla läget.

Jag behöver ha ett stadigt kassaflöde fram till december i år, då jag fyller 55 och kan börja ta ut tjänste- och privatpension.

Eftersom jag varit med i a-kassan sedan jag började jobba på 1980-talet ser jag inga som helst moraliska problem med att anmäla mig som arbetslös.

Som tur är har jag en inkomstförsäkring som täcker upp, så de första 200 dagarna kommer jag att få en ersättning som motsvarar cirka 80 procent av lönen.

Innan jag går hem från kontoret idag skickar jag den sista fakturan och jag har inga kommande uppdrag, så från och med imorgon uppfyller jag alla kriterierna för att kunna kalla mig arbetslös.

Jag har förberett mig minutiöst och tror att jag har alla handlingar som krävs, så det är bara att trycka på knappen när jag är redo.

Nu ska jag sova på saken och fundera igenom det hela en sista gång.

Sista åtgärderna samt avveckling, del 2 (2)

Nu har jag bestämt mig och det blir snabbavveckling. Jag kommer att välja Svenska Standardbolag, som är ett företag med gott rykte. Nu fanns det en hel del billigare alternativ, men jag vill inte riskera problem med någon oseriös aktör.

Idag färdigställer jag mitt sista uppdrag och räknar med att kunna leverera det antingen ikväll eller på måndag morgon.

Sen är det bara att skriva fakturan, skicka den och invänta betalning. Därefter får min redovisningsbyrå göra en sista bokföring, och därefter skickar jag in alla handlingarna till snabbavvecklarna. Om allt fungerar som det ska får jag bolagets aktiekapital (100000 kronor) utbetalt, minus avgiften på 10000 kronor. Så snart landar 90000 kronor i den egna plånboken, efter att ha varit insatta på bolagets bankkonto sedan företagsstart.

Denna veckan har jag sett till att köpa ut de tillgångar i bolaget som jag vill behålla privat, som mobiltelefon, dator, ett av skrivborden och lite annat smått och gott. En av de andra hyresgästerna på kontorshotellet har redan köpt det andra skrivbordet, bokhyllorna och en mindre sittgrupp. Så där blev det lite extra cash in i bolaget, vilket alltid är välkommet.

Nästa vecka väntar ett möte med hyresvärden på kontorshotellet där jag kommer att lämna in uppsägningen av kontorslokalen. Som tur är har jag bara tre månaders uppsägningstid på mitt kontrakt, så jag ska flytta hem de kvarvarande prylarna så fort jag kan.

Ska bli spännande det här

Hur avvecklar man ett aktiebolag, del 1 (2)

Ekonomer brukar säga att det är väldigt enkelt och billigt att starta ett aktiebolag. Men sen blir det väldigt dyrt och krångligt att lägga ned detsamma.

Den främsta orsaken är att ett aktiebolag är en juridisk person, och omgärdas av en omfattande och bitvis snårig lagsstiftning.

Vad jag förstått finns det i stort sett tre huvudspår när det gäller att avveckla sitt aktiebolag.

1

Man kan sälja det till någon som vill ta över verksamheten, men i mitt fall är det omöjligt eftersom allt kunnande finns hos mig. Och jag tänker inte ingå i köpet.

2

Eller så kan man avveckla bolaget på egen hand, vilken är en väldigt tidsödande process med massor av steg där man lätt kan göra fel.

3

Det tredje alternativet är att man säljer bolaget till någon av alla de firmor som sysslar med så kallad snabbavveckling. Fördelen med detta är att de tar hand om hela processen och att jag som ägare får ut det belopp som finns kvar i bolaget på en gång.

Enkelt och smidigt, men det finns två nackdelar med den här metoden:

1

Det kostar cirka 10000 kronor.

2

Det finns oseriösa företag som kanske inte alls avvecklar ditt företag, utan säljer det vidare till någon gangster.

Just nu överväger jag de olika alternativen, och återkommer i nästa blogginlägg vilket jag fastnade för.

Har du erfarenhet eller tips om detta så hojta gärna till!

Reviderad plan för FIRE

I mitt förra inlägg skrev jag om hur min plan för FIRE fått sig en rejäl törn. Men nu har jag med god hjälp av min redovisningsbyrå landat i hur den närmaste framtiden troligen kommer att se ut.

I grova drag ser upplägget ut så här:

1

Jag gör klart det pågående projektet och skickar fakturan. Den här intäkten i bolaget räcker med god marginal till en riktigt bra månadslön.

2

Om jag därefter inte har några nya uppdrag/projekt är jag att betrakta som arbetslös, och då har jag rätt till a-kassa. Jag avvaktar dock med att anmäla mig hos Arbetsförmedlingen, för att ändå hålla dörren öppen.

3

Kontorslokalen liksom alla abonnemang och prenumeration sägs däremot upp omedelbart, de flesta har 3 månaders uppsägningstid. Som tur är löper leasingavtalet på bilen snart ut. Det finns några repor som kan innebära att jag får betala för onormalt slitage, och den utgiften vill helst ta i bolaget istället för att betala privat.

4

Om jag inte fått några nya uppdrag när detta är klart anmäler jag mig som arbetslös på Arbetsförmedlingen.

5

Så fort jag fått betalt för sista fakturan säljs eller avvecklas företaget.

6

Jag söker aktivt jobb fram till i december. En 55-åring som ska pensionera sig redan i december lär nog inte vara så het på arbetsmarknaden, men vem vet. Får jag ett jobb så tar jag det så klart.

6

I december får jag mina första utbetalningar från tjänstepensions- och privatpensionsförsäkringarna, och då. Då är jag fri att göra precis vad jag vill.

 

Tycker du att det låter som ett bra upplägg, eller är det något som jag har missat?

Det blev ett sjumilakliv mot FIRE

Det här inlägget känns både bra och dåligt att skriva, och jag inte riktigt bestämma mig för om det som hänt är bra eller dåligt.

Vad har då hänt?

Tja, vi tar väl det från början.

Jag har drivit eget företag i 30 år och trivts alldeles utmärkt med det.

Men 30 år är en lång tid och mycket har hänt under de åren.

Från att ha drivit ett lönsamt enmansföretag i en bransch som varit superhet, har såväl branschens utveckling som den egna motivationen avtagit.

Kanske har det med åldern att göra, vid 55 är man inte riktigt lika mycket på hugget som tidigare.

Men det som hänt beror inte på min bristande motivation, jag hoppas och tror att jag är ett proffs ut i fingerspetsarna som alltid sett till att leverera det som mina kunder önskar.

Nu finns det saker som jag inte kan styra över, och det som hänt är följande:

Jag har fått besked om att jag kommer att förlora min största kund från och med nästa månad. Det här är en kund som stått för 90-95 procent av företagets resultat.

Beskedet kommer inte som en blixt från klar himmel, jag har fått flera hintar om detta tidigare, och skrev om det i ett tidigare blogginlägg.

Kundens budget för inköp av externa tjänster har stadigt minskat, så det har kommunicerats till och från att de vill dra ned på sina inköp av konsulttjänster och istället lösa det med egen personal.

Jo tjena, tänkte jag till en början. Lycka till med den biten.

Men så kom alltså det där årsmötet som jag både varit orolig över, men samtidigt längtat efter.

Det kan låta konstigt att längta efter att få kicken, men eftersom jag redan börjat planerat för ett liv i FIRE hjälpte det mig att verkligen komma till skott.

Så – vad händer nu?

Jag ska göra klart ett projekt som i stort sett är klart, och sedan skicka min sista faktura till kunden. Och det ska ske helst redan denna månaden!

De ville ha allt ur världen så fort som möjligt, och det var ömsesidigt kan jag säga. Så jag kommer att lägga all energi på att bli klar.

Och vad blir konsekvensen för min FIRE-plan?

Det blir så klart förödande på kort sikt. För min del innebär det att mitt företag tappar drygt en miljon kronor i intäkter, alltså pengar som jag räknat med att kunna plocka ut som främst lön men även lågbeskattad utdelning.

Eftersom uppdragen för de övriga kunderna är nästan obefintliga tycker jag inte att det är någon mening att överhuvudtaget fortsätta med företaget tills i december, som jag tänkt från början.

Inte heller finns det några reserver i form av periodiseringsfonder att ta av i bolaget, eftersom jag valt att under de senaste åren maxa mina löneuttag, tjänstepensionsavsättningar samt utdelningar.

Det ekar med andra ord tomt i företagets kassakista.

Jag har inte riktigt hunnit landa i detta, så för tillfället har jag ingen bra idé om hur jag ska göra de kommande åtta månaderna, det blir ett stort intäktsbortfall som jag på något sätt måste täcka upp för.

Men oavsett vad, nu börjar alltså en helt ny fas i livet som inleds med avvecklingen av mitt företag.

Konstig känsla, både overkligt och spännande på samma gång.

Köpa bil istället för aktier?

Är på väg med tåg till huvudstaden för årsmötet med min störste kund som äger rum i morgon bitti, och roar mig med att räkna ut vad familjens andrabil, en Volvo V70 som mest stått stilla i ett garage under alla år, egentligen kostat.

Och det var betydligt mer än jag befarat, ja rent ut sagt sjukt mycket.

För år 2001 hade vi nämligen två val.

1

Antingen kunde vi köpa en Volvo V70 för 250000 kronor.

2

Eller så kunde vi investerat samma belopp i Investor.

Nu när jag testar Investors aktiekalkylator och matar in ett köp 2001, och sen att utdelningarna återinvesterats årligen, får jag fram att de 250000 kronorna skulle ha vuxit till drygt 4,6 miljoner kronor idag.

Det var nog den dyraste bil jag någonsin köpt, även om jag är väldigt nöjd med bilen som fortfarande finns i familjens ägo.

 

Äger du också en dyr bil?

Dags för sista årsmötet!

Om några dagar åker jag iväg till huvudstaden för att träffa mitt företags största och i stort sett enda uppdragsgivare. Det här har blivit en årlig tradition där vi summerar det gångna året och drar upp planerna för nästa.

Mötet skulle egentligen ägt rum i januari, men eftersom det skett en stor omorganisation och många nyckelpersoner gått vidare till andra uppdrag, så har man valt att skjuta på datumet.

Tydligen har det uppstått en del problem dels med att få den nya organisationen med nya medarbetare och chefer på plats, men sen har jag även förstått att man kommer att se över det här med inköp av externa tjänster.

Normalt skulle jag blivit orolig över att få ett sådant här besked, nya chefer vill ofta sätta sin egen prägel på verksamheten och detta brukar i slutändan innebär att man som extern konsult sitter väldigt löst till.

Jag är inne i slutfasen på ett större projekt och det finns för en gångs skull inget överenskommet om kommande projekt, så det kan bli lite svettigt om jag inte får något nytt att sätta tänderna i eftersom min FIRE-plan bygger på att jag kan jobba för fullt till december.

Det är alltså väldigt många sköna tusenlappar som står på spel.

Ökad risk i PPM-sparandet!

Jag har sedan länge haft hela min premiepension placerad i den statliga så kallade Såfan.

Den har en hävstång på cirka 15 procent, en bra mix av lönsamma bolag och inte minst en bred exponering mot dollar, vilket gett en hel del klirr i min framtida pensionskassa.

Men mycket vill ha mer, och idag har jag lagt in om ett byte, där hela mitt innehav i Såfan byts till Swedbank Robur Technology.

Det här är en fond som jag redan har i mitt ISK och som jag gillar starkt, mycket tack vare dess stora innehav i Nvidia.

Swedbank Robur Technology har levererat 55 procents avkastning de senaste 12 månaderna, och nu håller jag tummarna för att de kommande 12 månaderna blir lika lyckosamma.

I och med bytet går jag från det som Premiepensionsmyndigheten betecknar som ”hög risk” till ”mycket hög risk”.

 

Hur mycket risk tar du i ditt PPM-sparande?

Nio månader kvar – sen FIRE!

Klockan tickar och tiden går, och det är svårt att förstå att snart är det dags för mig att säga tack och hej till arbetslivet.

Den senaste månaden har jag fått en hel del kommentarer på bloggen och jag tackar för samtliga, det är verkligen värdefullt att bolla idéer och tankar med andra som har samma planer.

Den stora frågan just nu är hur jag ska fira FIRE-dagen. För hur det nu än är så tycker jag att den här dagen förtjänar att firas.

Den första skoldagen när jag som barn började i första klass firades troligen med ett glas saft hemma, den sista arbetsdagen vill jag skåla in med champagne.

Hur ska du fira din FIRE-dag?