Att EU-valet var ett riktigt sömnpiller verkar de flesta vara överens om.
Men i kölvattnet efter denna icke-händelse börjar det dyka upp allt fler
opinionsundersökningar som pekar på att om det skulle vara riksdagsval idag, ja
då skulle vi återigen få en vänsterregering.
Senaste Aftonbladet/Demoskop-undersökningen pekar på att det röda blocket
(inklusive Centerpartiet) idag skulle få 52,5 procent medan Tidölaget bara
skulle skrapa ihop 45,5 procent.
Maggan 3.0 alltså.
Aftonbladet/Demoskop: KD och L under riksdagsspärren
Den stora skillnaden mot tidigare är att sossarna och Centern minskar,
medan Vänstern och Miljöpartiet ökar. Med andra ord, det röda laget är nu ännu
mer vänster än någonsin.
Eftersom detta är en ekonomiblogg och inte en politisk blogg tänkte jag
fundera lite kring vad detta skulle innebära för mig och för alla andra som har
planer på ett FIRE-liv, där inkomst av kapital är tänkt att ersätta inkomst av
tjänst. För hur det än är, en vänsterregering brukar sällan gilla att de som
har något får behålla det, utan så mycket som möjligt ska in till statskassan
för att därefter delas ut till andra.
Att någon som är FIRE kanske är det för att han eller hon avstått från
konsumtion under en stor del av sitt liv, och istället investerat sina pengar
klokt och framgångsrikt istället för att bränna dem på chips, hämtpizza och
tatueringar spelar liksom ingen roll. Har man pengar ska man bidra till
samhället. Så långt är det som det brukar vara.
Men:
Om vi nu antar att vi som är eller vill bli FIRE är proaktiva, och ser till
att staten inte kan lägga beslag på våra surt förvärvade tillgångar, då kommer
saken i en helt annan dager.
Hur gör man då för att se till att staten inte kan lägga rabarber på det
sparkapital som vi tänkt leva på?
Jag tänker så här:
Det är fullständigt idiotiskt att ha sitt sparande inlåst, så att man inte
kan komma åt pengarna när man vill.
1. Tjänstepensionsförsäkringar
och privata pensionsförsäkringar är två sådana exempel. Kortaste
tiden det går att ta ut dessa pengar är 5 år, och det är inte förrän man är 55
år som det ens är möjligt. Här tror jag det finns risk att man först begränsar
möjligheterna genom att höja åldern för tidigaste uttag, men sen även att man
straffar den som tar ut pengarna på kortast möjliga tid. Detta kan ske genom
att skatten på det uttagna beloppet blir högre.
2. Ett annat exempel är
fast egendom, som normalt betraktas som det säkraste sättet att placera sina pengar. En
villa, en skogsfastighet eller varför inte en bostadsrätt går så klart att
sälja hyfsat snabbt om man kan tänka sig att gå ned under marknadspris.
Problemet är att marknaden går upp och ned kraftigt, det har vi sett inte minst
de senaste åren, så bara för att egendomen är värderad till ett visst antal
kronor finns det inget som säger att det finns en köpare som vill betala det
beloppet. Under finanskrisens dagar var det till och med bostadsrättsinnehavare
som fick skänka bort sina bostadsrätter till föreningen eftersom ingen ville
köpa dem, oavsett pris. Så har man fast egendom och funderar på att sälja
denna, då är det kanske läge att göra det nu innan nästa regering inför en
massa nya skatter på bostadsförsäljningar.
Kan det här vara en bra strategi för att undvika att bli bestulen av klåfingriga
politiker?
1. Bränn pengarna nu. Köp den där fina
bilen, åk på lyxsemestrar, ät på de finaste krogarna och drick de bästa
vinerna. Även om staten så gärna skulle vilja beskatta dina minnen så är det
omöjligt.
2. Låt barnen få ett rejält
förskott på arvet.
3. Köp guldtackor.
4. Köp en stor (och dyr)
gård med lågt taxeringsvärde och börja satsa på självhushållning.
5. Ta ut kontanter i olika
valutor.
6. Köp konst som du gillar
och som har potential för framtida värdeökning.
7. Gillar du vin, köp på
dig en rejäl vinsamling.
8. Emigrera.