Jag tecknar Apotea på alla depåer

Jag tecknar Apotea överallt där det går – samtliga konton på Avanza och SEB får vara med på festen.

Varför?

För att jag gillar bolaget, och för att Pär Svärdson har visat sig vara något av en trollkarl när det kommer till att bygga framgångsrika företag. Från Adlibris till Apotea – han verkar ha hittat receptet för att göra e-handel både lönsamt och sympatiskt.

Som trogen Apotea-kund sedan starten känner jag mig nästan som en del av familjen. Deras snabba leveranser och låga priser är svårslagna – och vem kan motstå en välfylld låda som dyker upp vid dörren snabbare än man hinner säga ”laktosfri D-vitamin”?

Nu återstår bara en fråga:

Blir det någon tilldelning överhuvudtaget? Med tanke på hajpen kanske jag får nöja mig med ett fåtal antal aktier, men även det känns värt. Jag tänker behålla de jag får, om det inte sker något väldigt oväntat. Svärdson har min tillit, och Apotea har min plånbok (i alla fall när det gäller Alvedon och allergitabletter).

Så, vad säger ni? Tror ni att bolaget kan leverera mer än bara paket?

Är det här slutet på börsyran?

Av en händelse hittade jag ett tidningsklipp om den amerikansk-indiske nationalekonomen Ravi Batras teorier om samhällscykler, som beskriver hur makten växlar mellan olika samhällsgrupper över tid.

Och det var faktiskt riktigt intressant.

Vi tar det från början:

En snabbkurs i Batras samhällscykler

Batras modell bygger på att olika grupper – arbetare, krigare, intellektuella och köpmän – turas om att styra samhällsutvecklingen:

1. Arbetarfokus – Denna fas betonar solidaritet och social trygghet.
2. Intellektuell fas – Kultur, utbildning och idéer står i centrum.
3. Köpmannafas – Kapitalism och konsumtion tar över.

4.    Krigarfokus – Här dominerar säkerhet, disciplin och samhällets beredskap inför hot.

När en grupp har dominerat för länge, börjar samhället uppleva problem som bara nästa grupp kan lösa. Enligt Batra är dessa cykler nödvändiga för att balansera samhällets utveckling.

Finns det tecken på en krigarfas i Sverige?

Så här tänker jag:

Efter årtionden av stark ekonomisk utveckling och ökad globalisering ser vi hur det svenska samhället blivit allt mer polariserat. Ojämlikhet och otrygghet har ökat, och många ser behovet av ett starkare samhällsbygge för att skydda svenska värden och säkerhet. Den ökande fokuseringen på säkerhetsfrågor – både sociala och ekonomiska – skulle kunna vara ett tecken på att vi är på väg mot en krigarfas.

Vi ser detta i den politiska debatten där frågor om brottslighet, nationell suveränitet och trygghet står i fokus. Staten talar dessutom om att säkra inhemsk produktion, särskilt inom områden som försvar och energi, för att minska beroendet av utländska leverantörer och stärka landets motståndskraft.

Vad innebär detta för ekonomin?

Om Sverige går in i en krigarfas enligt Batras teorier, kommer vi troligen se en fullständig omprioritering av den ekonomiska politiken. Staten kan börja detaljstyra investeringar mot områden som säkerhet, försvar, och energisjälvförsörjning. Handelsberoendet kan minska, och det kan bli mer fokus på att säkra strategiskt viktiga resurser och industrier.

Branscher som förväntas spela en central roll för landets säkerhet och stabilitet, som energiförsörjning, teknisk infrastruktur och försvarsindustri, kan i så fall få ett uppsving.

Och börsen?

För den svenska börsen kan en krigarfas innebära en rejäl omvälvning. Exportberoende företag kan ställas inför svåra utmaningar, särskilt om regleringar ökar eller om utländska marknader blir svårare att nå. Däremot kan företag som är verksamma inom infrastruktur, energi och cybersäkerhet vinna på denna utveckling.

Investerare kan behöva omvärdera sin strategi. Bolag som fokuserar på självförsörjning och nationell säkerhet kan bli mer attraktiva, samtidigt som de företag som är starkt knutna till globala värdekedjor riskerar att värderas ned.

Slutsats: En förändring i prioriteringar

Om Ravi Batras teorier stämmer, vilket jag inte är så där jättesäker på, men om det nu verkligen skulle vara så. Och om Sverige i så fall står inför en krigarfas där säkerhet, stabilitet och motståndskraft kommer att dominera samhällsdebatten och ekonomin, ja då får nog vi som investerare tänka om.

Detta kan leda till en förändrad investeringskultur där långsiktigt säkerhetsfokus är viktigare än att företagen gör vinster.

Vad tror ni – har Batra rätt om att Sverige är på väg mot en krigarfas, och hur tänker ni att det i så fall kommer påverka era investeringar och vår framtid?

Bokslut november månad

Som vanligt är jag ute i god tid, och det är dags att summera ännu en månad av ekonomiska äventyr! Alla fakturor är betalda, och jag kan nu med största nöje presentera november månads kassaflöde – som en budgetversion av en Wall Street-rapport.

Intäkter:

• Nettointäkt från nystartad enskild firma: 5 000 kr
  (Första inkomsterna! Det är inte champagne och ostron-nivå, men det blir en kaffe och en bulle för att fira.)
• Överföring från buffert: 20 000 kr
  Ja jag vet, det räknas fortfarande inte som en intäkt. :-)

Utgifter:

• Boendekostnader: 1 400 kr
  (En märklig mix av rekordlåga elpriser och plötsligt skyhöga elpriser. Det blev ändå lägre än jag vågat hoppats).
• Bil: 4 500 kr
  (Fordonskatt, däckskifte och ett par droppar bensin. November blev en dyr månad för bilen, som annars mest står och still på uppfarten.)
• Övrigt: 8 500 kr
  (Mat, kläder, försäkringar – och julförberedelser).

Vad blev kvar? Jo, efter att allt var betalt och fixat hade jag 10 600 kr kvar. Dessa skickades raka vägen in på mitt nya ISK, där de blev Investor för hela slanten.

Jämförelse med oktober:

I oktober var elpriserna lägre och bilen billigare, vilket gjorde att utgifterna landade på 12 200 kr, och jag kunde stoppa undan 14 300 kr.

Ska bli spännande att se om elpriserna håller sig på en vettig nivå den kommande månaden och om bilen håller ihop ett litet tag till.

Hur blev november för dig?

Nu är även skrotbilar värda minst 10 000 kronor!

Äntligen har regeringen hittat på något för oss som kör runt i uråldriga fossilbilar.

Med den nya skrotningspremien på 10 000 kronor kan man nu ge sin gamla bil en värdig sorti – och använda de pengarna till att köpa eller leasa en elbil.

Jag har en numera ordentligt bedagad 25 år gammal Volvo V70N som passar perfekt för detta byte.

Senaste verkstadsbesöket fick jag en offert på saker som måste fixas innan nästa besiktning, och slutnotan hamnade på 28500 kronor! Och då var inte en omgång nya sommardäck till nästa säsong med i den kalkylen, så säg cirka 33000 kronor för att hålla den rullande ett år till. Plus fordonskatt, service och sen nästa års reparationer…

Eller om man så vill, det blir 43000 kronor i fickan för mig.

Kriterier för att få skrotningspremien:

1. Skrota bilen hos en auktoriserad bilskrotare.

2. Bilen måste ha kontrollbesiktigats efter 6 juli 2022..

3. Man måste ha varit ägare till bilen sedan 6 september 2023.

4. Elbilen, ny eller begagnad man köper eller leasar måste  

    vara 100 % eldriven.

Köp ska ske hos en auktoriserad bilhandlare eller via leasingavtal.

 

Jag tycker det hela låter som en bra deal. Vad tycker du?

 

Pausa tjänstepensionen – men när kan du trycka på stopp?

Från och med den 1 januari 2025 har skattelagstiftningen ändrats så att det blir möjligt att pausa pågående uttag av tjänstepension och privata pensionsförsäkringar.

Tidigare har reglerna kring uttag varit striktare. Har du väl börjat ta ut de här typerna av pension har det i princip varit omöjligt att stoppa uttagen.

De nya reglerna ger därför en flexibilitet som tidigare saknats – möjligheten att pausa uttag innebär att du kan anpassa din pension efter din livssituation, exempelvis om du vill återgå till arbete på heltid eller om marknadsläget förändras så att du vill låta pengarna ligga kvar och växa ytterligare.

Det här är med andra ord ett stort steg mot en mer individanpassad pensionshantering.

Vad är haken?

På pappret låter det bra. Men i verkligheten är det inte fullt så enkelt. Många av de svenska pensionsinstituten har ännu inte hunnit förbereda sig för att möta de nya kraven.

Varför? Här kommer några anledningar:

1. Systemen är inte anpassade
   Att pausa ett pågående uttag är inte bara en knapptryckning. De tekniska systemen som hanterar våra pensionsutbetalningar är ofta ålderdomliga och svåranpassade. För att möjliggöra stopp i utbetalningar krävs omfattande förändringar, både i system och processer, vilket tar tid och resurser.
2. Regelverket kom sent
   Även om regeländringen har diskuterats ett bra tag, kom riksdagsbeslutet först i höstas. Detta innebär att många aktörer inte haft tillräckligt med tid för att bygga upp rutiner eller förklara för sina kunder hur pauser fungerar och vilka konsekvenser de kan få.

För- och nackdelar med att pausa pensionen

För oss sparare finns det både fördelar och en del risker att fundera över:

Fördelar:

• Flexibilitet: Om du plötsligt får en ny inkomstkälla eller inte längre behöver pensionspengarna direkt, kan du låta pengarna ligga kvar och växa ytterligare.
• Möjlighet att anpassa: Om du till exempel planerar att börja arbeta igen kan du pausa pensionen och öka ditt framtida månadsbelopp.

Nackdelar:

• Risk för förlust av pengar: En paus kan göra att du behåller öka exponeringen mot en marknad som sjunker, istället för att få ditt sparande utbetalt.
• Administrativa problem: Om ditt pensionsbolag inte är redo att hantera pauser kan det leda till förseningar eller andra komplikationer.

Vad tycker du om de nya möjligheterna att pausa tjänste- och privatpensionen?

Snart FIRE – nu handlar allt om pengar i handen!

Nu när jag närmar mig FIRE har jag börjat tänka annorlunda när det gäller kronor och ören.

Förr tänkte jag alltid i termer av bruttolön, men nu är det enda viktiga vad som faktiskt kommer att landa på kontot efter skatter och avgifter är betalda.

    FIRE-inkomster är diversifierade

• Utdelningar från aktier – dessa är delvis skattefria om de finns på ett ISK eller KF, men beskattas med 30 procent i vanliga depåer.
• Försäljningar av aktier och fonder – samma sak här.
• Småföretagande eller hobbyverksamhet – eftersom jag startat ett FIRE-företag måste jag räkna bort egenavgifter, inkomstskatt och eventuell positiv eller negativ räntefördelning.

Resultatet?

Utbetalningarna har vitt skilda skattenivåer, vilket gör att bruttosiffran blir irrelevant.

Tänker du på nettolön eller bruttolön när du planerar din FIRE-resa?

Sjukpenning och FIRE

Jag har som ni vet startat en enskild firma som mest är tänkt som hobbyprojekt under FIRE. Men idag upptäckte jag en sak som jag inte alls haft koll på.

När man startar en ny enskild firma räknas de första 36 månaderna som uppbyggnadsskede. Under denna tid kan Försäkringskassan beräkna den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) utifrån vad en anställd med liknande arbetsuppgifter och erfarenhet skulle tjäna – inte bara på vad företaget faktiskt tjänar. Detta är särskilt fördelaktigt för ett nystartat företag som sällan går med vinst från dag ett, och framförallt för mig som inte lär få någon vinst överhuvudtaget att tala om.

---

Så beräknas SGI och sjukpenning

1. SGI under uppbyggnad:
• Försäkringskassan bedömer vad som är en rimlig inkomst för branschen.
2. Ersättningsnivå:
• Sjukpenningen blir då 80 % av SGI, upp till ett visst maxbelopp.
3. Efter uppbyggnadsskede:
• När de 36 månaderna har passerat beräknas SGI på företagets faktiska vinst (efter avdrag, men före skatt).

---

Vad behöver man tänka på?

• Dokumentera: Affärsplan, intyg, resultatrapport och annan information som visar att företaget är aktivt.

---

Exempel på sjukpenningnivå

Om Försäkringskassan bedömer att en anställd med samma yrke yrke skulle tjäna 50 000 kronor i månaden, blir SGI:n 600 000 kronor per år. Sjukpenningen blir då cirka 40 000 kronor per månad (före skatt) om man blir sjuk.

Behövs detta då i mitt fall om jag ändå är FIRE?

Ja, faktiskt.

Varför skulle jag tacka nej till samhällets skyddsnät om jag skulle bli sjuk? Jag har trots allt varit med och finansierat skyddsnätet under hela mitt yrkesverksamma liv.

Vad tycker ni?

FIRE – vilka försäkringar behövs?

Nu när jag närmar mig FIRE har jag funderat på vilka försäkringar som behövs och vilka som jag kan säga upp.

 

Så här tänker jag:

 

Sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring

Försäkringarna ger ekonomisk ersättning vid sjukdom eller olycka. Inte så dyra, så de behåller jag.

Livförsäkring

Blir dyrare ju äldre du är, så jag avstår eftersom jag har ett hyfsat stort FIRE-kapital.

 

Privat sjukvårdsförsäkring

Kan ge snabbare tillgång till vård eller specialistbehandlingar. Kostar mycket och jag är ganska nöjd med det offentliga vårdsystemet, i alla fall på den ort där jag bor, så jag avstår.

 

Inkomstförsäkring och A-kassa

Onödigt om man aldrig mer ska arbeta. Men om man till exempel driver ett eget företag parallellt, kan det vara en extra trygghet. I mitt fall är det så, så jag kommer att ha kvar dessa i alla fall ett år till.

 

Barnförsäkring

Om man har minderåriga barn tycker jag att detta är en viktig försäkring att behålla, även om man är ekonomiskt oberoende. Den täcker exempelvis allvarliga sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Mina barn är vuxna så de försäkringarna är uppsagda.

 

Reseförsäkring

Denna finns i hemförsäkringen, och den vill jag gärna ha när det blir dags att resa.

 

Vilka försäkringar kommer du att ha kvar som FIRE, och vilka kommer du att skippa?

FIRE närmar sig – dags för ett självspelande piano

Jag funderar på att skapa en pengamaskin som sköter sig själv – ett ekonomiskt självspelande piano.

Så här är planen

1. Kapitalförsäkring med 100 % globala indexfonder
   Jag börjar med en kapitalförsäkring där hela kapitalet placeras i globala indexfonder. Det ger en bred spridning och förhoppningsvis en stabil avkastning över tid. Indexfonder har låga avgifter och tenderar att prestera bättre än många aktivt förvaltade fonder på lång sikt.
2. Uttag på 4 % per år
   Varje år, den 15 december, säljs fonder motsvarande 4 % av kapitalets värde det datumet. Det är enkelt och ger en hygglig balans mellan hållbart uttag och bibehållen tillväxt i kapitalet över tid.
3. Högräntekonto med insättningsgaranti
   Uttaget sätts in på ett högräntekonto med insättningsgaranti. Här ligger pengarna tryggt och genererar lite extra ränta. Beloppet delas sedan upp i tolv lika stora delar.
4. Månatliga utbetalningar via autogiro
   Varje månad förs en tolftedel av det årliga uttaget över till ett lönekonto. På lönekontot finns alla mina autogiron: el, bredband, försäkringar och alla andra fasta kostnader som livet kräver.

Tidsåtgång: 0 sekunder per år

När allt väl är uppsatt sköter systemet sig självt. Fonderna återinvesterar utdelningar automatiskt, uttaget sker en gång om året, och autogirona drar pengarna utan att jag behöver röra ett finger.

Varför detta upplägg?

Det här systemet tilltalar mig eftersom det är:

• Enkelt: Inga manuella överföringar, inget krångel.
• Effektivt: Kapitalet fortsätter växa, medan jag har en jämn och förutsägbar inkomst.
• Automatiserat: Jag behöver aldrig “pyssla” med pengarna – de arbetar åt mig, inte tvärtom.

Finns det fallgropar?

Visst, det finns några saker att tänka på:

• Marknadsrisk: Ett stort börsfall ett år kan påverka uttaget. Men över tid har globala indexfonder historiskt levererat bra avkastning.
• Oväntade utgifter: Det här systemet förutsätter att månadskostnaderna är förutsägbara. Stora engångskostnader kräver en separat buffert.

Vad tror ni om upplägget?

 

Urstark dollar – bra eller dåligt?

Dollarn är just nu stark, runt 11 kronor. Det innebär att värdet på globala indexfonder, som är tungt exponerade mot amerikanska bolag, fått en extra skjuts. Men valutamarknaden är som en jojo – när dollarn faller, minskar fondvärdet i svenska kronor.

Med Trumps återkomst tror jag att dollarn kan behålla sin styrka ett tag till. Historiskt har liknande politik, med stora infrastrukturprojekt och skattelättnader, stimulerat den amerikanska ekonomin och stärkt dollarn. Men samtidigt kan kommande handelskonflikter slå åt andra hållet.

Att gå all-in just i globalfonder och rena USA-fonder nu känns frestande.

Vad tror ni: chans eller risk?

Är det rätt att satsa på globala indexfonder när dollarn är stark och USA:s nya politiska kurs tycks gynna ekonomisk tillväxt?

Eller är det läge att avvakta, vänta på att dollarn faller och hoppas att effekten av Trumps satsningar blir långvarig?

Jag lutar åt att rida på vågen av optimism.

Erfarenheter från de första månaderna som pre-FIRE

Det senaste halvåret har varit som en långsam men befriande utandning. Efter att ha klivit av den fullspäckade karusellen med heltidsjobb – eller snarare mer än heltidsjobb – i det egna företaget, känns det som om jag äntligen hinner ifatt mig själv. Stressnivåerna, som tidigare låg på en konstant toppnivå, har sjunkit till något jag inte känt på flera år. Det är nästan svårt att beskriva lättnaden som kommer med att inte längre känna sig jagad av deadlines, kundförväntningar och den ständiga inre rösten som frågade: "Är det här verkligen tillräckligt?"

Istället har dagarna fyllts med något jag knappt visste att jag saknade: tid. Tid att ta hand om mig själv, mina närmaste och inte minst  huset, det där projektet som alltid stått längst ner på att-göra-listan. Nu har åtskilliga rum fått ett nytt lager färg och en fräsch känsla. Flera av träden på tomten, som länge stått som tysta påminnelser om försummelse, är nu borta – och häckarna är klippta så att de nästan skulle kunna göra grannarna avundsjuka. Det har varit svettigt, ja, men också tillfredsställande.

Och det nya företaget då? Det är igång, men i en helt annan takt. På hobbybasis, som jag tänkte. Men där infinner sig en ny fråga: Är det ens bra för mig att jobba mer än några timmar i månaden? Jag ville ju komma bort från den där ständiga känslan av att inte ha presterat tillräckligt, den som drev mig in i väggen gång på gång. Nu när jag har friheten att välja – ska jag verkligen välja att arbeta?

Jag inser mer och mer att pre-FIRE inte bara handlar om att förbereda ekonomiskt för en framtid med mindre arbete. Det handlar också om att lära sig hur livet känns när man kliver av prestationskarusellen. Det är en mental omställning att släppa taget om en gammal identitet som definierades av yrkesframgångar och istället börja värdera de små, till synes obetydliga stunderna: en kopp kaffe i morgonsolen, känslan av nyklippt gräs under fötterna, eller den nöjdhet som kommer efter en väl genomförd målningssession.

Även om jag ibland kan känna mig osäker – är jag produktiv nog? Gör jag tillräckligt? – inser jag att dessa tankar är gamla spöken från en tid jag försöker lämna bakom mig. Istället försöker jag fokusera på något annat: balans. Att hitta en plats där jag kan arbeta lagom mycket, samtidigt som jag har tid för det som verkligen betyder något för mig.

Så vad har jag lärt mig hittills i pre-FIRE? Att frihet inte bara är ekonomisk. Det är också mentalt. Det är friheten att välja vad som är viktigt för dig, att släppa taget om gamla mönster och att omfamna det nya – även om det känns ovant till en början.

Jag kanske inte har alla svar än, men en sak är säker: vägen mot FIRE känns lättare när jag äntligen kan andas. 

 

Vart tog alla resekatalogerna vägen?

Det har blivit en hel del om resor på bloggen de senaste dagarna, och nu blir ytterligare ett inlägg. :-)

För minns ni när man planerade semesterresan med en tjock  resekatalog, som vägde nästan lika mycket som en tegelsten? Man bläddrade bland sidorna i jakt på rätt hotell, och där var bilder på solnedgångar, pooler och leende par i matchande badkläder – ja, det fanns liksom inga dåliga bilder. Vem behövde TripAdvisor när varje sida lovade ”garanterad avkoppling” och "exotisk miljö"?

Sedan traskade man ner till resebyrån och fick en liten pratstund med den där resebyråpersonen som visste allt. Han eller hon nickade klokt, berättade vilken pool som var bäst och påminde om att ta med myggmedel till Kanarieöarna. Med andra ord: någon annan tog ansvar! Och när allt var klart, fick man en riktig, fysisk biljett. Ja, alltså en pappersbiljett! Inget QR-kodsskannande, inget "vart la jag mobilen?" eller panikartat letande efter boardingkort. Bara en prydlig biljett i plastficka som andades att semestern var fixad.

Och packningen!

Resebyrån sa bara: ”Packa lätt!” Så man slängde ner tre t-shirts, ett par shorts och en solkräm i en väska. Idag måste man ju packa som om man skulle bo där permanent – mobiler, paddor, smarta klockor, kablar, laddare, adapter, powerbank, och för säkerhets skull några extra sladdar till alla prylar man inte visste att man behövde.

Och nu när allt ligger i mobilen? Då ska man hålla reda på 23 appar och ännu fler QR-koder, och biljettappen behöver förstås uppdateras dagen före avresa…

Det bästa förr? 

Man slapp detta eviga scrollande och googlande av omdömen och flummiga kommentarer. Idag är det som att gå in på en digital djungelsafari där varje klick leder till ett nytt hotell med ännu fler recensioner. Och alla har bott på exakt samma hotell men har haft helt olika upplevelser: ”10/10 perfekt” säger en, ”myror på balkongen” säger nästa. Vem ska man lita på?

En sak är säker: den gamla resekatalogen brydde sig aldrig om myrorna.

November nästa år – var ska jag slå upp solstolen?

Jag har börjat fundera över resmål som är plånboksvänliga och garanterar en rejäl dos solsken. För om jag kommer till skott och säljer huset och cashar in, handlar det inte om att bränna alla pengar på ett lyxhotell på Bahamas. Nej, målet är ett långt, härligt liv i flip-flops och solglasögon – till ett pris som inte kräver att jag jobbar extra som bartender vid strandkanten.

Så här är mina bästa drömmar just nu för en budgetvänlig flykt från Novemberland:

1. Gran Canaria – Kanarieöarna

Gran Canaria kanske låter lite uttjatat, men det är faktiskt svårt att slå för den som vill ha värme, solsken och europeisk atmosfär utan att tömma plånboken. Här kan man hyra en enkel studio för en bråkdel av vad ett hotellrum kostar hemma.

2. Algarve, Portugal

Portugal, och särskilt Algarve-kusten, är ett guldkorn som ofta glöms bort när man letar efter sol under vintermånaderna. Här är det inte stekande hett i november, men ljusår bättre än hemma! Och det finns massor av Airbnb.

3. Goa, Indien

Nu är jag kanske lite för gammal för Goa, men det är ändå ett fantastiskt budgetalternativ. Med boendepriser som knappt finns på kartan i Europa och lokala maträtter för några kronor styck är Goa en dröm för budgetresenären.

4. Split, Kroatien

Split kanske inte är det första man tänker på för solsemester under vintern, men staden har sin egen charm även när det inte är stekande varmt. Dessutom är det betydligt färre turister i november, vilket gör att priserna på boende och restauranger sjunker markant.

5. Marocko – Marrakech eller Essaouira

Kanske är det färg, kryddor och lite magi som behövs för att bota novemberdeppen? Marocko är fantastiskt prisvärt och erbjuder allt från myllrande basarer i Marrakech till lugna, vackra stränder i Essaouira. Här får man en varm medelhavsvinter med en twist av Sahara, och man kan bo på små riader för en bråkdel av hotellpriserna hemma.

7. Madeira, Portugal

Vulkanön är grön och lummig, med vandringsleder, vattenfall och små byar som ligger som pärlor längs bergen. November är lågsäsong och en bra tid att hitta budgetvänliga boenden och flyg.

Och drömmen om strandlivet…

Kanske kommer det bli Kanarieöarna, kanske Goa eller något annat ännu billigare alternativ som dyker upp på flygsöksidorna. Men en sak är säker – nästa november hoppas jag att jag slipper mörker, regn och kyla.

Säljrek för hela november!

Det är den tiden på året igen, när man undrar om solen någonsin kommer visa sig igen, eller om vi i hemlighet har förflyttats till en parallell verklighet där solen aldrig går upp.

November – årets mest påfrestande månad – är här, och jag börjar förstå varför vissa flyr den som pesten.

Min plan?

Sälja villan, casha in och dra söderut. Nästa år, hoppas jag, är det jag som vinkar adjö till mörker och istället säger hej till en solstol.

För tänk er det här:

En vit sandstrand, en bungalow precis vid havet, en paraplydrink i handen och en bok som inte kräver en pannlampa för att läsa. Där det största bekymret är "Vilken solkräm bör jag välja idag?" eller "Ska jag satsa på en till paraplydrink eller testa något med kokos?"

Men nu sitter jag här, i det dystra novembermörkret, och smider planer för nästa år.

Hur skulle du helst vilja fira november?

Mina globalfonder och Donald Trump

Jag ligger hyfsat tungt i globalfonder som står för ungefär av halva portföljen, och det kan bli en spännande resa i en värld som svänger mellan protektionism och globalisering.

Ungefär så här tänker jag just nu.

Fördelar med en globalfond:

1. Riskdiversifiering:
   En globalfond sprider riskerna genom att investera i företag över hela världen, även om de flesta globalfonder har väldigt mycket amerikanska innehav i allmänhet och tech i synnerhet.
2. Valutafördelar:
   Dollarn har stärkts sedan det stod klart att Trump är tillbaka – och för oss med globalfonder betyder en stark dollar ett ökat värde på dessa fonder.

Nackdelar med en globalfond:

1. Övervikt på USA:
   Många globala fonder är kraftigt viktade mot USA, och är man inte bekväm med det gäller det att välja globalfonder som har en större riskspridning.
2. Valutarisken vid förändrade relationer:
   En förändrad relation mellan USA och Europa skulle kunna påverka både euron och kronan. Det kan gynna, men även minska avkastningen beroende på hur valutorna svänger.

Slutsats:
En globalfond är en bra investering eftersom den erbjuder riskspridning. Men för oss svenskar kan det vara värt att fundera på den stora USA-exponeringen som globalfonderna ofta har. Kanske är det läge att investera på fonder som bättre fördelar sina investeringar över fler regioner och i andra valutor?

Vad tror ni? Väljer ni globalt – eller hämtar ni hem pengarna till svenska eller europeiska fonder?

Köpa ved är falsk matematik

Det är dags att köpa ved, men när jag kollar olika annonser förstår jag snabbt att kubikmeter inte är så självklart. Hur kan samma mängd ved ha så olika pris och volym?

Det finns travat mått – det är när vedklabbarna är staplade prydligt i rader.

Sedan finns det stjälpt mått – här har någon bara öst ner veden huller om buller, och det blir förstås betydligt mer luft mellan klabbarna.

Om annonsen säger en kubikmeter gäller det att fråga om det är stjälpt eller travat mått.

Skillnaden kan vara upp till 40 procent i volym.

Kikar man på Blocket kan priset för en kubikmeter (oavsett vilken typ) variera stort, från 500 till 800 kronor. Men när man jämför med skogsfaktasidor, som beskriver exakta mått och volymen av olika staplingssätt, inser man att priset per faktisk mängd ved ofta är högre än vad man trodde. Kanske har man fått för sig att 500 kronor för en kubik är ett kap, men när det är stjälpt mått kanske man egentligen får och då är 0,6 travade kubikmeter…

Hur mycket betalade ni och i vilket mått?

Effektavgifter – ny utmaning för alla

Jaha, nu ska vi alltså inte bara betala för elen vi använder utan även för hur mycket el vi använder på en och samma gång. Målet? Att inte sätta igång för många energislukande prylar samtidigt, annars kommer elräkningen att nå nya, svindlande höjder.

Hushållets nya planeringsschema

Det handlar alltså om att undvika toppar i förbrukningen. Om du tänkte köra tvättmaskinen, baka bröd, ladda elbilen och värma upp spabadet samtidigt? Det blir dyrt. Bättre är att sprida ut energislukarna över hela dygnet.

1. Tvättmaskin och torktumlare: Välj en tid när inte allt annat går på högvarv. Morgontimmarna, när spabadet ändå är kallt och elbilen redan har fyllts på, kan vara optimalt. Men sätt definitivt inte på tvätten samtidigt som ugn och spis.
2. Spabadet: Bubbel är bäst att värma upp vid låg belastning, kanske tidigt på morgonen efter att tvättmaskinen är klar men innan elbilen börjar sin laddning.
3. Elbilsladdning: Här gäller det att ladda på natten, men se till att inget annat körs i garaget samtidigt. Att elbilen tar all sin effekt just när allt annat är avstängt minimerar risken för att någon apparat får spatt och toppbelastar nätet.
4. Kaffebryggare och brödrost: Små saker, men när kaffet bryggs samtidigt som brödet rostas kan även dessa små enheter generera en topp. Här kan det krävas en extra minut tålamod – först brygger du kaffet och sedan rostar du brödet.
5. Dammsugaren: Dammsug aldrig samtidigt som tvättmaskinen går. Att köra dammsugaren samtidigt som en annan energislukare är den bästa vägen till en oönskad effekt-topp. Kör den vid ett separat tillfälle, kanske mellan tvätten och middagsladdningen, när andra saker vilar.

Excel-arket

Den som är seriös med att kapa effekttoppar får nu ta hjälp av Excel. Dags att skapa ett schema där alla energislukande apparater får en egen tidslucka. Här kan du göra en lista över alla apparater och deras effektkrav, och pussla ihop veckans alla aktiviteter utan att någonsin toppa.

Framtiden: Det nya effektmedvetna hemmet

Det här innebär att våra hem nu går från att vara smarta till att bli effektmedvetna. Vill du inte pyssla med scheman? Då är det dags att fundera på ett hemmabatteri som kan smyga in el när spabadet och kaffebryggaren råkar gå samtidigt, och låta batteriet kapa effekttopparna.

Hutlösa elpriser – dags att baka bröd mitt i natten?

Det här med timmätning, alltså. Det låter ju så bra i teorin. Med till exempel Tibber går det hålla koll på elpriserna och använda el när den är som billigast. Låter simpelt, eller hur? Verkligheten, däremot, är en aldrig sinande kamp mot klockan, elpriser och sömnbrist. För tro mig – jag är inte långt ifrån att börja baka bröd i ugnen klockan 03:00, för då är elpriset som lägst. Och vad gör man inte för ett billigt bakverk?

Ett liv i timmätningens grepp

Timmätning, för er som ännu inte drabbats, innebär att varje timme har sitt eget elpris. Det betyder att elpriset svänger som en berg- och dalbana under dagen, just nu är det verkligen extrema skillnader mellan billiga och dyra timmar, och man får snällt vänta tills den där gyllene stunden då elen är nästan gratis. Så i stället för att bara sätta på ugnen när man vill, står jag nu där med kalendern i högsta hugg och försöker lista ut när elpriset tänker samarbeta med mina brödbakarambitioner.

06:00? För dyrt.
12:00? Fullkomligt orealistiskt – vem har tid att baka bröd mitt på dagen?
03:00? Perfekt, förutom att jag borde ligga och sova.

Och det är inte bara ugnen! Diskmaskinen, tvättmaskinen och till och med dammsugaren har numera alla sin egen lilla tid i schemat. För att inte tala om den här elbilen som jag funderar på att skaffa. Ibland känns det som att jag bor i ett gym för hushållsapparater, där de måste köra sina pass vid exakt rätt tidpunkt för att inte förstöra min elbudget.

På vägen mot nattbakningens nästa steg

Hittills har jag ändå hållit mig ifrån att baka bröd mitt i natten, men det är nära nu, jag lovar. Nyligen stod jag där och såg priset trilla ned till rekordlåga nivåer vid 02:30 och tänkte: "Varför inte? Men nja, någonstans drar jag ändå gränsen.

Vad tycker ni om timmätning? Och hur har det gått? Har ni börjat ställa klockan för att dra igång tvättmaskinen mitt i natten, eller är ni kanske redan fullfjädrade nattbagare?

En resa från oljebyten till eluppdateringar

Idag ska vi prata om något stort. Större än i det här blogginlägget från den 15 oktober när jag funderade på att byta ut min gamla Windows-PC till en skinande ny Apple-dator (okej, det kanske inte har hänt än, men det är troligen på G).

https://www.blogger.com/blog/post/edit/5424167209965497814/3746806236335299976

Jag funderar nämligen på att till slut göra slag i saken och sälja min urgamla Volvo V70N – ja, den som har varit en trogen vän genom snöstormar, leriga landsvägar och diverse små motorproblem som mest har krävt...en hammare, ett skruvmejselkit och tålamod. För den har verkligen varit en trotjänare, och vem älskar inte en bil som är så solid att du nästan misstänker att den skulle överleva dig? Men nu har tiden kommit för att gå över till något...mer futuristiskt.

Ja, du gissade rätt: en Tesla Model Y.

Volvo V70N – En nostalgisk pärla

En gång i tiden köpte jag den här bilen för, låt oss säga, en rimlig summa pengar. Eller nja, den kostade faktiskt runt en kvarts miljon om jag ska vara ärlig.

Men under de senaste åren har den snart kostat mig nästan lika mycket i service och reparationer som jag betalade för den ursprungligen, och nu börjar viktiga saker som växellådan att kärva och motorn läcka olja.

Tesla Model Y – Framtiden är här

Så nu funderar jag på att gå vidare, och då lockar Tesla Model Y som jag dessutom kan dra av på mitt företag! Helt galet, eller hur? Och med 0 procents ränta, ja, du hörde rätt. Enligt Konsumentverket (som alltid är min pålitliga källa för när jag inte vill bli lurad) så innebär det att jag får en sprillans ny bil utan räntor som smyger sig på som de där extra avgifterna man alltid missar när man bokar en charterresa.

Kalkyl på två bilar – Vad kostar det egentligen?

• Volvo V70N
• Årlig underhållskostnad: 15 000 kr
• Bränslekostnad 1500 mil/år(bensinpris på 20 kr/liter): ca 20 000 kr per år
• Totalkostnad: 35 000 kr per år
• Tesla Model Y
• Laddningskostnad hemma (räknat på elpris runt 2,5 kr/kWh och årlig körsträcka på 1 500 mil): ca 7 500 kr per år
• Underhåll: Praktiskt taget ingenting. Den är som en smartphone med hjul. Okej, kanske några tusenlappar om något verkligen går fel, men vi lever på hoppet!
• Ränta: 0 kr (Tesla bjuder just nu på låneräntan)
• Totalkostnad: 7 500 kr per år

Slutsatsen:

Med den gamla Volvon spenderar jag alltså runt 35 000 kr årligen, medan Teslan kommer att kosta mig 7 500 kr. Det är en besparing på 27 500 kr per år! Och jag behöver inte ens tänka på avgaser, oljebyten eller att åka iväg till en mack för att tanka.

Vän av ordning kanske inser att jag missat en liten, liten detalj, och det är att jag inte räknat med värdeminskningen. Och det tänker jag inte göra heller, för då blir kalkylen inte till Teslas fördel. Alls.

Så, vad tycker ni?

Ska jag sälja Volvo-veteranen och göra skiftet till framtiden? Eller ska jag fortsätta att åka runt i samma typ av bil som alla EPA-ungdomar drömmer om?