FIRE - köpa bil

Jag kör en mer än 20 år gammal Volvo V70N, vilket placerar mig i ett slags kuf-fack, åtminstone här i villaområdet där jag bor. Det stör mig inte nämnvärt – däremot störs jag av de återkommande utgifterna som nu börjar bli närmast löjliga.

I år måste kamremmen bytas, samma sak med bromsvätskan, tändstift, service, motor- och kupéluftfilter och dessutom måste jag ha nya sommar- och vinterdäck och så vidare. Lista är lika lång som en rysk roman.

Jag roade mig med att mejla min lokala Volvoverkstad för att få en offert – och gissa? Totalkostnaden landade på 35 000 kronor.

Visst, en del av detta skulle jag kunna fixa själv, men med ålderns rätt har jag bestämt mig för att jag inte tänker tillbringa fler dagar i mitt garage för att göra ett halvdant jobb, när jag lika gärna kan låta verkstaden göra ett halvdant jobb. :-)

Så - jag har börjat sondera marknaden än en gång i jakt på en värdig efterträdare.

Just nu står valet mellan Toyota RAV4 laddhybrid eller Volvo XC60 T6, också laddhybrid. Hiskeliga mängder pengar – strax norr om 500 000 kronor om jag ska ha nytt, och det tror jag att jag vill. De begagnade bilar jag tittat på har sett alldeles för risiga ut med tanke på att de bara varit i trafik i tre år. Hur man kan missköta så dyra bilar är för mig en gåta.

Toyota RAV4 Plug-in Hybrid

• Väldigt driftsäker.
• Låg bensinförbrukning, bra räckvidd på el.
• Inte lika premiumkänsla invändigt som Volvo.

Volvo XC60 T6

• Betydligt lyxigare interiör och tystare kupé.
• Stark motor och komfortabel.

 Vilken skulle du valt?

 

Investera i salt - istället för i guld

Efter den senaste väderomslaget har det lagt sig ett jämnt lager is över hela min tomt och gångar, uppfart och trappa är nu så hala att det är svårt att ta sig ut.

Och så klart - förrådet av sand och salt är på upphällningen.

Närmaste butik är Biltema och ett besök är inplanerat till imorgon.

Vid en snabb prisjämförelse på deras webbplats ser jag att vanligt vägsalt säljs i 20-kilos säck för 89,90 kronor. Det ger ett kilopris på cirka 4,50 kronor, vilket är ett förhållandevis lågt pris för halkbekämpning.

Samtidigt finns alternativprodukter i sortimentet, till exempel det som kallas ”Issmältning”. Där ligger kilopriset betydligt högre, runt 25 kronor per kilo. Produkten innehåller kalciumklorid i stället för natriumklorid (vanligt salt) och marknadsförs som mer effektiv, särskilt vid lägre temperaturer. Enligt tillverkaren ska den fungera ner till cirka –40 grader, medan vanligt vägsalt tappar effekt redan runt –10 till –15 grader.

Skillnaden mellan produkterna kan i praktiken sammanfattas så här:

Vanligt vägsalt (natriumklorid)

·       Lågt pris per kilo

·       Fungerar bra runt noll grader och några minusgrader

·       Tappar effekt vid sträng kyla

·       Kan kräva större mängd för samma resultat

·       Risk för påverkan på växter, betong och metall vid frekvent användning

Kalciumklorid / ”Issmältning”

·       Betydligt högre pris

·       Effektivt även vid mycket låga temperaturer

·       Kräver ofta mindre mängd per kvadratmeter

·       Snabbare smälteffekt

·       Kan fortfarande påverka material och vegetation, men används ofta mer sparsamt

Ett vanligt alternativ skulle kunna vara att kombinera metoder:

·       Sand eller grus för omedelbart halkskydd utan kemisk påverkan.

·       Salt för att smälta is där temperaturen inte är alltför låg.

·       Kalciumklorid på begränsade ytor vid riktigt kalla förhållanden eller där man snabbt behöver få bort is.

Hur bekämpar du halkan?

 

Jakten på högre ränta är över

Jag har roat mig med att flytta om min buffertkassa mellan olika banker, dels för att maxa avkastningen men även för att få olika bindningstider

Och det kan jag säga, det är inte så lite pyssel med att flytta pengar mellan banker.

Av någon anledning verkar SEB (min gamla bank) bara tillåta mig att flytta 150 000 kronor per dag till andra banker, vilket gör mig lite nyfiken på:

Undrar när de tycker att mina kapitalströmmar är för stora och fryser mina konton av ren misstanke?

Vilken bank använder du för att placera din buffert?

 

Att flytta sin pension – en resa i två olika universum

Jag har bestämt mig för att successivt flytta några mindre tjänste- och pensionsförsäkringar från nätmäklare till traditionell förvaltning hos försäkringsbolag. Inte allt på en gång utan metodiskt, försiktigt och med testballonger.

Två små pensionsförsäkringar som jag tidigare valt bort återbetalningsskyddet fick agera försökskaniner: en hos Avanza och en hos Nordnet. Låga belopp, låg risk, hög lärdomspotential.

Tanken var enkel: hur svårt kan det vara att flytta en pension år 2025?
Svaret visade sig vara: det beror helt på vilket parallellt universum du råkar hamna i.

Universum 1: Avanza – den digitala raksträckan

Jag fyllde i en… pappersblankett.

Blanketten skickades med vanlig post till Skandia (som alltså skulle ta emot pengarna i en traditionell försäkring). Jag förväntade mig tre veckors tystnad.

Men nej.

Efter bara någon vecka kom ett meddelande: ”Flytten är initierad.”

Sedan rullade det på. Avanza kommer i dagarna att sälja av innehavet, föra över beloppet och Skandia ska sen placera pengarna i en traditionell försäkring med:

• 20 års utbetalning
• Start det år jag fyller 68
• Självklart återbetalningsskydd – jag har barn och barnbarn

Allt logiskt. Allt begripligt. Allt nästan misstänkt effektivt.
Det kändes som att beställa en bok på nätet och faktiskt få den levererad.

Universum 2: Nordnet – den administrativa dimman

Sedan hade vi Nordnet. Samma process med pappersblankett.

Jag hörde… ingenting.
Inte ett pip. Inte ett ”vi har mottagit din förfrågan”. Inte ens ett automatiskt mail.

Efter några veckor mailade jag. Fick ett glatt svar:
”Det är på G!”

På G visade sig vara ett mycket elastiskt begrepp.

Veckor gick. Jag ringde. Pensionsavdelningen lät frågande.
– “Nä, vi har inte fått någon begäran från Skandia.”

Frustrerad ringer jag Skandia.

Skandia har full koll. De ser exakt när ärendet skickats och via vilka kanaler.

Jag ringer Nordnet igen.
– “Vi ska utreda vad som hänt.”

En vecka går. Tystnad.
Jag ringer igen.
– “Vi kan inte se något ärende, är du säker på att du varit i kontakt med oss tidigare.”

Här tröttnar jag. 

Den pensionsförsäkringen får ligga kvar hos Nordnet. Jag hoppas innerligt att uttaget en dag verkligen kommer att fungera.

---

Lärdomar från pensionsdjungeln

1. Små testbelopp är guld värda.
   Det är mycket trevligare att experimentera med tusenlappar än med livsbesparingar.
2. Papper kan vara snabbare än digitalt.
   Det är både ironiskt och lite oroande.
3. “På G” betyder inte nödvändigtvis rörelse.
   Det kan även betyda “vi har tänkt på det en gång”.

---

Det mest fascinerande är hur två processer som i teorin är identiska kan kännas som skillnaden mellan höghastighetståg och trampbåt i motvind.

Men nu vet jag. Och det var ju hela poängen med testet.

Har du själv försökt flytta tjänste- eller privatpension? 

Det kostar att ligga på topp

När månadens räkningar är betalda och allt summerat blev resultatet för januari följande:

Kortköp (mat, dryck etc): 11 600 kronor
Mat och dryck kostar, men är värt varje krona.

Bil: 3 800 kronor
Det blev betydligt mer bilkörning, och därmed också fler turer till bensinstationen än vanligt. Dessutom betalades årsfakturan för bilförsäkringen.

Boende: 3 500 kronor
Fortfarande billigt, vilket är en uppsida med att inte ha några lån på bostaden.

Totala utgifter: 18 900 kr

När jag nu är FIRE kommer alla mina intäkter från utbetalningar från pensionsförsäkringar. Jag har valt att börja ta ut de försäkringar som saknar återbetalningsskydd först. Dessa ligger främst i försäkringar där jag själv kan välja placeringar, till exempel hos Avanza och Nordnet.

Eftersom jag numera ligger all in i svenska bolag, via Avanza Zero och Nordnets Sverigefond, kommer månadsutbetalningarna att variera beroende på hur börsen utvecklas.

Mitt mål är tydligt:
Jag vill ha 25 000 kronor netto i handen varje månad.

Kassan – nyckeln till stabilitet

För att jämna ut toppar och dalar använder jag kassan:

• Blir månadsutbetalningen lägre än 25 000 kronor, tar jag ut mellanskillnaden från kassan.
• Blir den högre än 25 000 kronor, förs överskottet omedelbart tillbaka till kassan.

Eventuellt överskott, det vill säga

25 000 kronor – månadens utgifter,

investeras i ett nyöppnat ISK. Det kontot är än så länge relativt litet jämfört med pensionsförsäkringarna, vilket gör att jag tillåter mig att vara lite mer aktiv och testa idéer.

Just nu ligger jag till exempel tungt i Industrivärden, som jag tycker ser intressant ut för tillfället.

Så idag köpte jag alltså Industrivärden för månadens överskott, dvs 25000 - 18900 = 6100 kronor.

Det blev 13 stycken för 5800 kronor, och sen 300 kronor in i Avanza Zero.

Hur gick det för dig i januari?

FIRE på stereoider

Jag har börjat fundera på att använda mig av hävstång i några av mina tjänstepensionsförsäkringar. 

Inte för att jag behöver det rent ekonomiskt, utan för att jag vill.

Storbolag har gått oerhört bra den senaste tiden, och jag vill gärna ha möjligheten att byta ut några indexfonder mot en fond med hävstång nästa gång det kommer en korrektion nedåt.

Ett av de alternativ jag tittar på är Carnegie Sverige Plus A.

Carnegie Sverige Plus är en svensk aktiefond med hävstång — kort sagt en fond som ska ge ungefär 1,5 gånger avkastningen i jämförelse med sitt jämförelseindex, OMX Stockholm 30 ESG Responsible Gross Index. Det betyder att när indexet stiger 1 % så är målet att fonden ska stiga ungefär 1,5 %, och tvärtom när index faller.

Hur har fonden gått den senaste tiden?

Enligt offentliga data har Carnegie Sverige Plus A SEK avkastat ungefär 7,35 % hittills i år medan OMX30GI avkastat 5,58 %.

För min del handlar det alltså inte om att jag måste ha hävstång — jag har redan en stabil bas i vanliga indexfonder och breda portföljer. Men jag tycker det kan vara intressant att ha en mindre andel med hävstång som ett komplement och möjliggöra lite extra exponering mot svenska storbolag vid rätt läge.

Hur tänker du kring hävstång — är det något du undviker eller något du ser som ett smart sätt att få extra skjuts i uppgångar?

Allt tycks vara guld som glimmar

Det har väl knappast gått någon förbi att guld- och silverpriserna rusar. Nya rekord noteras nästan dagligen och uppgången är den kraftigaste på mycket länge. Ädelmetaller som ofta beskrivs som tröga och “tråkiga” har plötsligt blivit högintressanta igen – både för småsparare och institutioner.

Varför rusar guld och silver?

Som jag förstår det så finns det flera samverkande orsaker bakom den här prisexplosionen:

1. Oro i omvärlden
Geopolitisk osäkerhet, krig och ökade spänningar gör att investerare söker sig till så kallade trygga hamnar. Guld och silver har haft den rollen i hundratals år.

2. Förväntningar om lägre räntor
När räntorna sjunker (eller förväntas sjunka) blir ädelmetaller mer attraktiva, eftersom de inte ger någon löpande ränta. Alternativkostnaden minskar helt enkelt.

3. Svagare dollar
Guld och silver prissätts i dollar. När dollarn tappar i värde blir metallerna billigare för köpare i andra valutor, vilket ökar efterfrågan.

4. Silver – både trygg hamn och industrimetall
Till skillnad från guld används silver i stor utsträckning inom industrin: solpaneler, elektronik, batterier och elfordon. Det gör att silver gynnas både av oro och av den gröna omställningen.

Kort sagt: en perfekt storm av räntor, valuta, geopolitik och industriell efterfrågan.

Jag överväger själv att lägga 5–10 % guldexponering i mitt PPM-sparande. En stor fördel är att fondavgifterna i PPM är kraftigt rabatterade, vilket gör ädelmetallfonder betydligt mer attraktiva där än i ett vanligt ISK.

Hur resonerar jag?

• 5 % guld som en försäkring och diversifiering känns rimligt.
• 10 % kan fungera för om jag vill ta lite mer position i ett osäkert makroklimat.
• Fokus ligger mer på stabilitet och riskspridning än på att jaga kortsiktig avkastning.

Guld och silver ska inte ses som ersättare till aktier – utan som ett komplement. En slags krockkudde i portföljen när världen skakar till.

Ädelmetaller är kanske inte det mest spännande man kan äga – förrän de plötsligt är det. Just nu talar mycket för att guld och silver fyller sin klassiska roll i portföljen: skydd, diversifiering och ibland även oväntad avkastning.

Hur gör du själv?
Har du guld eller silver i din portfölj – eller tycker du att tåget redan gått?