Den optimala bostaden för FIRE

När man passerar den magiska åldern 55 händer det märkliga saker. Plötsligt får man tillgång till seniorboenden – hyreshus där man måste vara 55+ eller ibland 65+ för att få flytta in.

Jag roade mig nyligen med att cykla runt och kika på några sådana områden i kommunen där jag bor.

Och jag måste säga att det såg väldigt trevligt ut.

Välskötta gårdar, lugnt och fint, inget klotter och inga rökande ungdomsgäng som stod och hängde utanför entréerna. Faktum är att det nästan var lite kusligt tyst.

Då slog det mig:

Det här kanske faktiskt inte är så dumt?

Det var ju länge sedan jag själv spelade hög musik till klockan tre på natten. Numera uppskattar jag snarare lugn, rymlig hiss och grannar som inte renoverar köket på sin lediga tid.

Fördelar med seniorboende

• Lugnt och stilla
• Välskötta områden
• Mycket verkar finnas ledigt

Nackdelar

• Kanske lite väl lugnt
• Ruskigt höga hyror

Just hyrorna chockade mig faktiskt lite. Runt 12 000 kronor för en liten tvåa och uppåt 14 000 för en något större trea. Då förstår man varför många pensionärer sitter kvar i sina gamla boenden.

Har du erfarenhet av seniorboende?

Bostadsrätt eller hyresrätt – vad är egentligen billigast?

En bekant till mig, som i likhet med mig funderar på att sälja villan och istället flytta till lägenhet, bad mig att hjälpa henne att räkna på om hon skulle köpa sig en bostadsrätt eller ta en liknande hyreslägenhet som hon fått erbjudande på.

Om vi börjar med bostadsrätten, som verkar vara en riktigt trevlig trea, med månadsavgift på bara 3 084 kronor. Utgångspriset ligger på 2 750 000 kronor.

Så jag gjorde en enkel jämförelse.

Alternativ 1: Köpa bostadsrätten

Köpesumma: 2 750 000 kr
Kontantinsats 15 %: 412 500 kr
Bolån: 2 337 500 kr

Om vi räknar med ungefär 3,5 % bolåneränta blir räntekostnaden cirka 81 800 kronor per år, eller ungefär:

• 6 818 kr/mån före ränteavdrag
• cirka 4 773 kr/mån efter ränteavdrag

Sedan lägger vi till avgiften till föreningen:

• Avgift: 3 084 kr/mån

Total faktisk boendekostnad exklusive amortering:

Alltså ungefär 7 900 kronor per månad.

 

Alternativ 2: Hyresrätt

Månadshyra 11 400 kronor per månad.

Bostadsrätten verkar alltså vara ungefär 3 500 kronor billigare per månad.

Men där kommer den viktiga detaljen, nämligen alternativkostnaden för kontantinsatsen.

För att köpa bostadsrätten måste hon låsa in 412 500 kronor i bostaden.

Om de pengarna istället placerats i en billig global indexfond som historiskt gett i snitt 7 % avkastning per år, så hade pengarna vuxit med cirka 2 400 kronor per månad.

Då ser kalkylen plötsligt annorlunda ut

Om man räknar in alternativkostnaden för kontantinsatsen blir bostadsrättens verkliga kostnad:

Alltså ungefär 10 300 kronor per månad.

Jämfört med hyresrätten på 11 400 kronor är skillnaden nu bara drygt 1 100 kronor per månad.

Fördel bostadsrätt

• Lägre direkt boendekostnad
• Möjlighet till värdeökning
• Större frihet
• En del av avgiften går till föreningens sparande

Fördel hyresrätt

• Ingen kontantinsats
• Pengarna kan ligga investerade
• Ingen risk för fallande bostadspriser

Det intressanta är egentligen hur liten skillnaden blir när man räknar på allt – inte bara månadsavgiften och räntan.

Vilket alternativ hade du valt?

 

Luften gick ur Silex – jag hoppade av vid 230 kronor

Det blev en minst sagt dramatisk resa i Silex Microsystems. Efter den enorma hypen kring introduktionen gick aktien som en raket direkt från start och det kändes nästan som att hela börsen hade bestämt sig för att detta var nästa Nvidia.

Så vände det, nedåt.

Själv bestämde jag mig för att hoppa av vid 230 kronor. Kort därefter gick luften ur totalt och nedgången blev betydligt brantare än vad många hade räknat med. Så här i efterhand känns det ändå som ett klokt beslut att trycka på säljknappen när jag gjorde, även om det grämer mig att jag inte kom till skott tidigare. Den toppade vid 350 kronor…

Men men.

Det blev trots allt runt 9 000 kronor i vinst, och det får man väl ändå vara nöjd med när det gäller en IPO där man dessutom fick en ganska minimal tilldelning. Det är ju lite av vardagen numera vid populära börsintroduktioner – man sitter där redo med stora förhoppningar och får sedan ungefär lika många aktier som en smågodispåse väger efter att barnen plockat ur favoriterna.

Samtidigt ska det bli spännande att följa hur Silex utvecklar sig framöver. Jag tycker fortfarande att det verkar vara ett bra bolag med en intressant verksamhet och stark position inom sitt område. Men ibland spelar det nästan ingen roll hur bra bolaget är när börsen går in i fullständig IPO-feber.

Jag brukar säga att börsen är osund ibland, och detta var verkligen ett praktexempel på det. Ena dagen är det total eufori där folk verkar köpa till vilket pris som helst, och nästa dag springer alla mot nödutgången samtidigt. Det säger kanske mer om marknaden än om själva bolaget.

För egen del känns det helt okej att ta hem vinsten och kliva åt sidan. Man behöver inte alltid sälja på toppen för att göra en bra affär. Ibland räcker det faktiskt att lämna festen innan grannarna börjar kasta ut folk genom dörren.

Ha det bra där ute – och glöm inte att även raketer behöver syre för att fortsätta flyga. :-)

Dags att skifta fokus – från Sverige till AI?

Jag trodde faktiskt att jag hade bestämt mig.

Nu skulle jag parkera allt mitt sparande i Sverigefonder.

Men nu börjar jag fundera igen.

Är det dags att återigen vrida ratten mot AI och ny teknik?

Ska jag vara helt ärlig hade jag nog aldrig lämnat AI-spåret överhuvudtaget om det inte vore för – ja, ni vet vem i Vita huset. Det är att en enda mans nattliga twittrande eller spontana utspel kan få världens börser att hoppa upp och ner. Ena dagen tullar, nästa dag handelskrig, tredje dagen någon diffus kommentar om halvledare och sedan rasar tekniksektorn fem procent innan lunch.

Det är inte sunt.

Samtidigt är börsen sund heller.

Och kanske är det just där möjligheten finns.

För även om olja, vapen, råvaror och guld har varit de stora vinnarna senaste tiden så känns det ändå som att mänskligheten i längden inte kan leva enbart på rädsla och geopolitik.

Förr eller senare återgår fokus till samma sak som alltid drivit utvecklingen framåt:

Nya idéer.
Ny teknik.
Innovation.
Produktivitet.

Och där tror jag fortfarande att AI bara befinner sig i sin absoluta linda.

Många pratar fortfarande om AI ungefär som folk pratade om internet runt mitten av 90-talet. Lite fascination, lite rädsla och ganska mycket förvirring. Många använder dock redan AI dagligen utan att ens tänka på det. Och samtidigt har vi nog bara sett första procenten av vad tekniken faktiskt kommer att kunna göra.

Det är därför jag nu börjat tveka om hur smart det är att parkera så mycket kapital i ett enda land, även om det nu råkar vara det land som jag lever i.

Förra veckan köpte jag återigen in mig i Swedbank Robur Technology, och det ganska så rejält. 

Det blev för ungefär en miljon kronor - i den statliga premiepensionen. Samtidigt sålde jag för motsvarande summa i SEB Sverige-fond.

Det betyder inte att jag plötsligt slutat tro på Sverige. Absolut inte.

Tvärtom ligger jag fortfarande tungt i Sverigefonder i både privat- och tjänstepensionen. Sverige har fortfarande fantastiska bolag, hög innovationsgrad och många företag som sannolikt kommer gynnas av AI-boomen indirekt.

Men jag börjar känna att det kanske är farligt att stå helt utanför den nya teknikvågen.

Lite som att 1998 säga:
”Internet verkar spännande, men jag håller mig nog till faxmaskiner ändå.”

Det som också gör AI extra intressant ur investeringsperspektiv är att det inte längre handlar om ett smalt teknikområde för några få entusiaster. AI kommer påverka precis allt:

• sjukvård
• transporter
• finans
• utbildning
• industri
• försvar
• energi
• media
• administration
• forskning

Kort sagt hela ekonomin.

Det är nästan svårt att hitta en bransch som INTE kommer påverkas.

Sedan finns förstås riskerna också. Teknikaktier kan bli groteskt övervärderade. Vi har sett bubblor förr. Många bolag kommer försvinna. Alla AI-satsningar kommer inte bli nästa Nvidia. Vissa kommer säkert bli nästa Fingerprint också.

Och det är där jag känner att fonder kanske passar mig bättre än att försöka hitta nästa raket själv.

För om jag lärt mig något genom åren så är det att marknaden älskar att straffa människor som tror att de är smartare än den.

Speciellt sådana män som jag själv, i medelåldern med internetuppkoppling, och för mycket självförtroende.

Så just nu lutar jag nog åt en slags kompromiss:

Fortsatt tro på Sverige.
Men samtidigt successivt öka exponeringen mot AI och global teknik.

Inte all in.
Inte panik när det blir tech-frossa nästa gång.

Men kanske ändå acceptera att framtidens största vinster mycket väl kan skapas inom AI och ny teknik snarare än i traditionella sektorer.

Sedan återstår förstås den stora frågan:

Hur tänker du kring AI och investeringar inom sektorn, är det läge att satsa stort? Eller inte?

 

Silex – succé som gav mersmak

Silex har hittills varit en rejäl succé på börsen, och jag är lite smått förvånad om jag ska vara ärlig. Jag hade tippat på upp 10-20 procent, inte en snabb fördubbling och sen fortsatt uppgång.

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg fick jag 60 stycken via SEB.

Det som skaver är Avanzas minst sagt snåla tilldelning. Jag tecknade via både ISK och KF där jag har värdepapperskredit, vilket var smidigt eftersom jag slapp sälja något eller sätta in nytt kapital.

På vanlig depå fungerade det däremot inte lika elegant. Där fick pengar sättas in direkt. I både privatpensionen och tjänstepensionen behövde jag däremot sälja av befintliga innehav för att frigöra kapital. Att ligga likvid är sällan någon höjdare. Under tiden jag väntade på tilldelningen steg nämligen innehaven jag sålt med omkring tre procent. Helt i onödan, eftersom det inte blev någon tilldelning.

En fördel hos SEB är att pengarna dras först efter några handelsdagar. Hade jag sålt Silex samma dag som handeln startade hade jag alltså inte behövt tillföra en enda krona extra. Men nu valde jag att behålla aktierna, och då fick jag istället föra över motsvarande belopp – 4 860 kronor som i skrivande stund förräntat sig till 12 480 kronor. :-)

Lärdomen?

Framöver kommer jag att teckna på ännu fler konton och kanske även öppna ISK hos fler banker och nätmäklare, och då gärna med en värdepapperskredit. IPO:er handlar trots allt mycket om tilldelning. Får man bara några få aktier spelar det knappt någon roll hur bra introduktionen blir.

Min strategi framöver blir följande:

• IPO:er som rusar rejält – de behåller jag.
• IPO:er som går sidledes eller går upp marginellt – där säljer jag direkt och pytsar in kapitalet i en indexfond.

Hur brukar du själv göra vid IPO:er? Säljer direkt första dagen eller ligger du kvar?

Silex – tecknat på sju konton och fick bara 60 aktier

Så kom då beskedet om tilldelningen i Silex.

Jag tecknade via fem olika konton hos Avanza (KF, vanlig depå, ISK, tjänstepension och privatpension) samt två olika konton hos SEB.

Resultat?

60 aktier.

På ett enda ISK-konto, och det hos SEB.

Resten: tack för visat intresse och välkommen åter.

Nu hoppas jag på rusning i börsöppningen.

Samtidigt är det väl ett styrkebesked när en IPO blir så hårt övertecknad att småspararna får smulor. Eller så är det bara ännu ett bevis på att institutionerna alltid äter först medan vi andra står kvar med tandpetaren.

Hur gick det för dig? Fick du någon tilldelning?

 

FIRE - och snabba cash

I morse upptäckte jag ett intressant erbjudande:

https://www.willys.se/artikel/vattenfall

När man som ny kund tecknar elavtal hos Vattenfall via Willys får man alltså ett presentkort på 750 kronor som man kan shoppa mat för hos Willys.

Presentkortet skickas som digital kod och är giltigt i 45 dagar. Det kommer ungefär en vecka efter att elavtalet har startat.

Jag bytte direkt när jag såg det. När rabatten väl är utbetald tänker jag hålla koll på nästa kampanj och eventuellt byta igen.

Tidsåtgång för bytet?

Cirka 5 minuter.

750 skattefria kronor i besparing på matkontot. För några snabba klick…

Är du också aktiv och byter elbolag?