Är elbilen verkligen klimatsmart?

Minnesgoda läsare vet att jag fortfarande kör omkring i en äldre bensindriven Volvo V70. Den har snart veteranstatus, men frågan dyker upp med jämna mellanrum: vore det inte bättre för både klimatet och min privatekonomi att byta till en elbil, exempelvis en Volkswagen ID.7?

Jag gjorde därför en överslagskalkyl.

Min V70 med bensinmotor drar ungefär 0,9 liter per mil. Kör man som jag bara 500 mil per år innebär det en förbrukning på cirka 450 liter bensin årligen. Med ett bensinpris på 14 kronor per liter blir drivmedelskostnaden ungefär 6 300 kronor per år, eller knappt 95 000 kronor på 15 år.

En VW ID.7 drar i praktiken omkring 2 kWh per mil. Vid 500 mil per år blir det 1 000 kWh el per år. Med ett elpris på 3 kronor per kWh inkl nätavgift landar elkostnaden på cirka 3 000 kronor per år, eller 45 000 kronor på 15 år.

OK, där vinner elbilen ganska tydligt om vi bortser från värdeminskningen.

Men sedan kommer elefanten i rummet – tillverkningen.

En redan existerande V70 har i princip redan orsakat sina tillverkningsutsläpp. Att köra vidare med den innebär främst utsläpp från bränslet. 450 liter bensin ger ungefär 1,0–1,1 ton koldioxid per år, alltså omkring 16 ton CO₂ under de kommande 15 åren.

En ny ID.7 har däremot ett klimatavtryck redan när den lämnar fabriken. Olika studier uppskattar att tillverkningen av en stor elbil, inklusive batteriet, orsakar omkring 10–15 ton CO₂. Driften i Sverige är däremot mycket ren tack vare den fossilfria elmixen och ger bara några hundra kilo CO₂ under hela perioden.

Totalt hamnar kalkylen därför ungefär här:

Bil	Tillverkning	Drift 15 år	Totalt
Volvo V70 bensin	0 ton*	ca 16 ton	ca 16 ton
VW ID.7	12 ton	ca 1 ton	ca 13 ton

* Tillverkningsutsläppen för V70:n är redan tagna för 25–30 år sedan.

Resultatet blir intressant.

Vid så låg körsträcka som 500 mil per år är klimatvinsten med att köpa en helt ny elbil betydligt mindre än många tror. Visst blir ID.7 något bättre över 15 år, men skillnaden är inte dramatisk när man kör så lite som jag gör.

Ur ett FIRE-perspektiv blir frågan ännu mer spännande. Ska man verkligen lägga kanske 700 000 kronor på en ny elbil för att spara omkring 50 000 kronor i energi över 15 år?

Samtidigt måste man förstås väga in komfort, säkerhet, teknik och risken att den gamla V70:n till slut ger upp.

Men rent klimatmässigt verkar det faktiskt finnas ett argument för att fortsätta köra sin gamla bil – åtminstone om man, som jag, bara kör 500 mil om året.

Hur tänker du själv? Är det mest klimatsmart att köra vidare tills bilen bokstavligen faller isär, eller är det dags att omfamna elbilen redan idag?

 

Datortid då och nu

När jag fortfarande jobbade hade jag en tydlig plan för livet efter arbetslivet. 

Den dag jag slutade skulle datorn stängas av för gott, kontorsmöblerna åka till tippen och jag skulle leva ett betydligt mer rörligt och sundare liv.

Nu, några år in i FIRE, kan jag konstatera att det gått sådär.

Det hyfsat exklusiva kontoret på ett av stadens större kontorshotell har ersatts av ett litet arbetsrum hemma i villan. Och den datorfria tillvaron blev istället en datorfattigare tillvaro.

Igår roade jag mig med att mäta min skärmtid. Jag satt vid datorn mellan 09.00–09.30 för börskoll, bloggläsning och lite allmänt surfande. Sedan blev det ytterligare en halvtimme mellan 17.00–17.30 med börsen, nyheter och några artiklar.

Dessutom blev det 43 minuter på mobilen utspritt över dagen.

Totalt alltså ungefär 1 timme och 40 minuter framför någon form av skärm.

Ska jag vara ärlig var det mer än jag trodde. Samtidigt vet jag att det finns dagar då skärmtiden blir betydligt högre.

Förr satt jag framför datorn för att jag måste. Idag gör jag det för att jag vill. Men drömmen om att helt fimpa datorn när arbetslivet tog slut får nog betraktas som just en dröm.

Hur mycket skärmtid har du per dag?

Jag ska köpa städhjälp

Jag har länge funderat på att skaffa en robotdammsugare och börjar nu bli sugen på att slå till. Problemet är bara att jag har noll koll på tekniken.

Vad behöver man egentligen? Räcker det med en enkel modell som dammsuger, eller ska man satsa på en som även våttorkar, tömmer sig själv och har en station som rengör mopparna?

Vilka märken är bäst idag? Jag ser ofta namn som Roborock, Dreame, Ecovacs och iRobot, men det finns ju en uppsjö av modeller och prisskillnaderna är stora.

Har du robotdammsugare hemma? Vilken modell har du och är du nöjd?

Tecknar du Ellos IPO?

Nu är det dags för ännu en börsnotering, och den här gången är det Ellos som vill till börsen. 

Erbjudandet sker till en teckningskurs om 60 kronor per aktie, vilket motsvarar ett bolagsvärde på omkring 1,5 miljarder kronor efter emissionen. 

Bolaget tar in cirka 300 miljoner kronor och har dessutom säkrat ett stöd från så kallade cornerstone-investerare, som åtagit sig att teckna aktier för drygt 200 miljoner kronor. 

Första handelsdag är planerad till den 8 juli.

Jag har handlat en del hos Ellos genom åren och det är ju ett välkänt varumärke som länge varit en stor aktör inom nordisk e-handel med fokus på mode, hem och inredning. 

Samtidigt är detaljhandeln en utmanande bransch med hård konkurrens och små marginaler, vilket gör att noteringen ändå inte känns helt självklar.

Det finns argument både för och emot, och än så länge funderar på om jag ska vara med eller avstå.

Hur gör du – tecknar du eller står du över?

 

Är du prylbroms eller tekniknörd?

Jag tycker mig se ett tydligt mönster i min omgivning. Folk handlar hemelektronik som aldrig förr.

Överallt dyker det upp monsterversioner av Apples och Samsungs senaste telefoner, smarta klockor sitter på var och varannan handled och hemma i villorna står det iMacs lite här och var, medan barnen förstås har den senaste iPaden.

Kanske är jag lite avundsjuk.

När jag jobbade och drev eget företag kunde jag köpa datorer, telefoner och annan teknik till företaget.

Det innebar både momslyft och lägre beskattningsunderlag, vilket gjorde att det blev betydligt billigare än att köpa allt privat. Genom åren hann det därför passera en hel del elektronik hemma hos mig. Först använde jag prylarna själv, och efter något eller några år fick barnen ta över dem.

Nu, som FIRE, är situationen en annan.

Det var länge sedan jag köpte någon ny teknikpryl. När jag tittar över min arsenal inser jag att den består av en sliten iPhone 14, en Apple Watch som är så gammal att jag inte minns när jag köpte den, en Windows-laptop från 2023 och en iPad från samma år samt en stationär dator från 2010-talet som numera är en lagringsstation för digitalbilder.

Visst är det roligt med ny teknik, men jag har blivit betydligt mer återhållsam med åren.

Hur ser det ut hemma hos dig? Är du en teknikentusiast som alltid vill ha det senaste – eller använder du dina prylar tills de gjort sitt?

 

Är jag dum i huvudet – eller är det här genialt?

Minnesgoda läsare kommer kanske ihåg att jag är en sådan där kuf som fortfarande kör runt i en Volvo V70N som snart fyller 30 år. Ni vet, exakt samma modell som EPA-ungdomarna verkar älska att skruva sönder, sänka och utrusta med jättehögtalare.

Jag skulle så klart kunna köpa något betydligt nyare. 

Men jag vill inte.

Problemet är bara att bilen börjar visa sin ålder. Reparationerna samlas på hög och underhållsskulden växer. Näst på tur står ett kamremsbyte, och den lokala Volvoverkstaden vill ha cirka 8 500 kronor för jobbet.

Här vaknar snåljåpen inom mig.

Kamremmen byttes senast 2016, vilket innebär att den nu är tio år gammal och ska bytas enligt Volvo. Rekommendationer är rekommendationer, men samtidigt kan jag inte låta bli att fundera: varför skulle remmen gå av exakt den dag den fyller tio år?

Planen jag funderar på är därför att helt enkelt köra vidare ytterligare ett år och hoppas på det bästa. Går det hem har jag sparat 8 500 kronor. Går det inte hem och remmen går av kan det däremot bli betydligt dyrare. I värsta fall handlar det om ventiler som möter kolvar, och då är vi plötsligt inne på motorbyte eller skroten.

Samtidigt måste man väga risken mot bilens värde. Att lägga pengar på en bil som snart fyller 30 år är inte heller helt självklart. Det är ungefär som att renovera ett gammalt trädgårdsskjul för mer pengar än vad hela skjulet är värt.

Så här står jag nu. Mellan sunt förnuft och snålhet. Mellan förebyggande underhåll och hoppet om att mekaniska komponenter ska leva för evigt.

Vad tror du?

Är jag dum i huvudet som ens funderar på att skjuta upp kamremsbytet, eller finns det en rimlig chans att min kalkylerade chansning går hem ytterligare ett år?

Vart tog solvärmen vägen?

Jag pratade precis med grannen när vi var ute och vittjade våra brevlådor.

Och då dök frågan upp: vart tog alla solvärmeanläggningar vägen?

För 25–30 år sedan var de ganska vanliga på villatak. Till skillnad från dagens solceller producerade de ingen el utan värmde bara tappvarmvatten.

För många med ved- eller pelletspanna innebar det att man kunde låta pannan vila från vår till höst – solen skötte varmvattnet gratis.

En normalvilla använder ungefär 3 000–5 000 kWh per år för varmvatten, och en typisk solvärmeanläggning kunde bidra med omkring 1 500–3 000 kWh. Med dagens energipriser motsvarar det en besparing på ungefär 3 000–6 000 kronor per år.

Så varför försvann de?

Vi båda gubbgissade på att det främst beror på solceller och värmepumpar blivit billigare och mer flexibla. Solceller kan användas till betydligt mer än att bara värma vatten och har därför tagit över marknaden.

Ändå känns det lite synd.

De gamla solvärmeanläggningarna var okomplicerade, driftsäkra och gjorde exakt det de skulle: leverera gratis varmvatten så länge solen sken. Ibland är den enklaste lösningen faktiskt ganska smart.

Har du någon erfarenhet av solvärme?