Dags att skifta fokus – från Sverige till AI?

Jag trodde faktiskt att jag hade bestämt mig.

Nu skulle jag parkera allt mitt sparande i Sverigefonder.

Men nu börjar jag fundera igen.

Är det dags att återigen vrida ratten mot AI och ny teknik?

Ska jag vara helt ärlig hade jag nog aldrig lämnat AI-spåret överhuvudtaget om det inte vore för – ja, ni vet vem i Vita huset. Det är att en enda mans nattliga twittrande eller spontana utspel kan få världens börser att hoppa upp och ner. Ena dagen tullar, nästa dag handelskrig, tredje dagen någon diffus kommentar om halvledare och sedan rasar tekniksektorn fem procent innan lunch.

Det är inte sunt.

Samtidigt är börsen sund heller.

Och kanske är det just där möjligheten finns.

För även om olja, vapen, råvaror och guld har varit de stora vinnarna senaste tiden så känns det ändå som att mänskligheten i längden inte kan leva enbart på rädsla och geopolitik.

Förr eller senare återgår fokus till samma sak som alltid drivit utvecklingen framåt:

Nya idéer.
Ny teknik.
Innovation.
Produktivitet.

Och där tror jag fortfarande att AI bara befinner sig i sin absoluta linda.

Många pratar fortfarande om AI ungefär som folk pratade om internet runt mitten av 90-talet. Lite fascination, lite rädsla och ganska mycket förvirring. Många använder dock redan AI dagligen utan att ens tänka på det. Och samtidigt har vi nog bara sett första procenten av vad tekniken faktiskt kommer att kunna göra.

Det är därför jag nu börjat tveka om hur smart det är att parkera så mycket kapital i ett enda land, även om det nu råkar vara det land som jag lever i.

Förra veckan köpte jag återigen in mig i Swedbank Robur Technology, och det ganska så rejält. 

Det blev för ungefär en miljon kronor - i den statliga premiepensionen. Samtidigt sålde jag för motsvarande summa i SEB Sverige-fond.

Det betyder inte att jag plötsligt slutat tro på Sverige. Absolut inte.

Tvärtom ligger jag fortfarande tungt i Sverigefonder i både privat- och tjänstepensionen. Sverige har fortfarande fantastiska bolag, hög innovationsgrad och många företag som sannolikt kommer gynnas av AI-boomen indirekt.

Men jag börjar känna att det kanske är farligt att stå helt utanför den nya teknikvågen.

Lite som att 1998 säga:
”Internet verkar spännande, men jag håller mig nog till faxmaskiner ändå.”

Det som också gör AI extra intressant ur investeringsperspektiv är att det inte längre handlar om ett smalt teknikområde för några få entusiaster. AI kommer påverka precis allt:

• sjukvård
• transporter
• finans
• utbildning
• industri
• försvar
• energi
• media
• administration
• forskning

Kort sagt hela ekonomin.

Det är nästan svårt att hitta en bransch som INTE kommer påverkas.

Sedan finns förstås riskerna också. Teknikaktier kan bli groteskt övervärderade. Vi har sett bubblor förr. Många bolag kommer försvinna. Alla AI-satsningar kommer inte bli nästa Nvidia. Vissa kommer säkert bli nästa Fingerprint också.

Och det är där jag känner att fonder kanske passar mig bättre än att försöka hitta nästa raket själv.

För om jag lärt mig något genom åren så är det att marknaden älskar att straffa människor som tror att de är smartare än den.

Speciellt sådana män som jag själv, i medelåldern med internetuppkoppling, och för mycket självförtroende.

Så just nu lutar jag nog åt en slags kompromiss:

Fortsatt tro på Sverige.
Men samtidigt successivt öka exponeringen mot AI och global teknik.

Inte all in.
Inte panik när det blir tech-frossa nästa gång.

Men kanske ändå acceptera att framtidens största vinster mycket väl kan skapas inom AI och ny teknik snarare än i traditionella sektorer.

Sedan återstår förstås den stora frågan:

Hur tänker du kring AI och investeringar inom sektorn, är det läge att satsa stort? Eller inte?

 

Silex – succé som gav mersmak

Silex har hittills varit en rejäl succé på börsen, och jag är lite smått förvånad om jag ska vara ärlig. Jag hade tippat på upp 10-20 procent, inte en snabb fördubbling och sen fortsatt uppgång.

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg fick jag 60 stycken via SEB.

Det som skaver är Avanzas minst sagt snåla tilldelning. Jag tecknade via både ISK och KF där jag har värdepapperskredit, vilket var smidigt eftersom jag slapp sälja något eller sätta in nytt kapital.

På vanlig depå fungerade det däremot inte lika elegant. Där fick pengar sättas in direkt. I både privatpensionen och tjänstepensionen behövde jag däremot sälja av befintliga innehav för att frigöra kapital. Att ligga likvid är sällan någon höjdare. Under tiden jag väntade på tilldelningen steg nämligen innehaven jag sålt med omkring tre procent. Helt i onödan, eftersom det inte blev någon tilldelning.

En fördel hos SEB är att pengarna dras först efter några handelsdagar. Hade jag sålt Silex samma dag som handeln startade hade jag alltså inte behövt tillföra en enda krona extra. Men nu valde jag att behålla aktierna, och då fick jag istället föra över motsvarande belopp – 4 860 kronor som i skrivande stund förräntat sig till 12 480 kronor. :-)

Lärdomen?

Framöver kommer jag att teckna på ännu fler konton och kanske även öppna ISK hos fler banker och nätmäklare, och då gärna med en värdepapperskredit. IPO:er handlar trots allt mycket om tilldelning. Får man bara några få aktier spelar det knappt någon roll hur bra introduktionen blir.

Min strategi framöver blir följande:

• IPO:er som rusar rejält – de behåller jag.
• IPO:er som går sidledes eller går upp marginellt – där säljer jag direkt och pytsar in kapitalet i en indexfond.

Hur brukar du själv göra vid IPO:er? Säljer direkt första dagen eller ligger du kvar?

Silex – tecknat på sju konton och fick bara 60 aktier

Så kom då beskedet om tilldelningen i Silex.

Jag tecknade via fem olika konton hos Avanza (KF, vanlig depå, ISK, tjänstepension och privatpension) samt två olika konton hos SEB.

Resultat?

60 aktier.

På ett enda ISK-konto, och det hos SEB.

Resten: tack för visat intresse och välkommen åter.

Nu hoppas jag på rusning i börsöppningen.

Samtidigt är det väl ett styrkebesked när en IPO blir så hårt övertecknad att småspararna får smulor. Eller så är det bara ännu ett bevis på att institutionerna alltid äter först medan vi andra står kvar med tandpetaren.

Hur gick det för dig? Fick du någon tilldelning?

 

FIRE - och snabba cash

I morse upptäckte jag ett intressant erbjudande:

https://www.willys.se/artikel/vattenfall

När man som ny kund tecknar elavtal hos Vattenfall via Willys får man alltså ett presentkort på 750 kronor som man kan shoppa mat för hos Willys.

Presentkortet skickas som digital kod och är giltigt i 45 dagar. Det kommer ungefär en vecka efter att elavtalet har startat.

Jag bytte direkt när jag såg det. När rabatten väl är utbetald tänker jag hålla koll på nästa kampanj och eventuellt byta igen.

Tidsåtgång för bytet?

Cirka 5 minuter.

750 skattefria kronor i besparing på matkontot. För några snabba klick…

Är du också aktiv och byter elbolag?

Att planera för evigheten

Det finns en seglivad föreställning i Sverige om att “det löser sig nog” när det gäller arv, pensioner och ägande inom relationer.

Tyvärr gör det inte det.

Tvärtom kan det bli både dyrt och djupt orättvist – särskilt om man inte i förväg har varit tydlig med vad som ska vara enskild egendom.

I Sverige gäller huvudregeln att giftorättsgods delas lika vid en skilsmässa. Det låter rimligt i teorin – två personer som levt tillsammans delar på det de byggt upp gemensamt.

Problemet uppstår när allt inte är “gemensamt” i praktiken.

Tänk dig följande scenario:

Den ena parten får ett större arv, kanske efter ett helt liv av sparande från en förälder. Pengar som aldrig varit tänkta att bli en del av någon annans framtida skilsmässouppgörelse.

Åren går.

Relationer förändras.

Och plötsligt står man där – med ett arv som halveras för att man inte uttryckligen skrev att det skulle vara enskild egendom.

Det är här det börjar skava.

Arv utan skydd – en dyr läxa

Om inget annat anges blir arv i regel giftorättsgods. Det innebär att det ingår i bodelningen vid en skilsmässa. Och det spelar ingen roll om arvet kom in sent i relationen eller om det var “personligt” i känslan – juridiken bryr sig inte om intentioner, bara om formuleringar.

Det räcker alltså inte att “alla vet” hur det var tänkt.

Vill man att ett arv ska stanna hos mottagaren – oavsett vad som händer i framtiden – måste det uttryckligen anges att det är enskild egendom. Det kan göras i ett testamente eller i ett gåvobrev.

Och här kommer den obekväma sanningen: utan den formuleringen riskerar du faktiskt att dina barns framtida partner, om de skiljer sig, får hälften av det du en gång lämnat efter dig.

Mitt eget upplägg – inget lämnat åt slumpen

Jag har själv valt att ta det här på allvar. I de flesta av mina pensionsförsäkringar har jag återbetalningsskydd. Det innebär att kapitalet går vidare till efterlevande om jag går bort.

Men jag nöjde mig inte där.

Jag kontaktade livbolagen och bad dem lägga till en tydlig notering: om någon tar över dessa pengar ska de vara mottagarens enskilda egendom. Inte något som automatiskt ska delas vid en eventuell framtida skilsmässa. Hos Avanza, Skandia och Nordnet krävdes det att man skrev ut deras respektive blankett, undertecknade den och skickad med den vanliga posten. Hos Alecta, AMF och SPP har jag inte brytt mig om att göra det eftersom jag (dumt nog) saknar återbetalningsskydd där.

Dessutom har jag skrivit in samma princip i mitt testamente – allt som mina arvingar ärver efter mig ska vara deras enskilda egendom.

Det är kanske inte det mest romantiska man kan ägna sig åt, men det är desto mer ansvarsfullt.

Företagare – ett extra lager av orättvisa

För oss som drivit eget finns ytterligare en dimension som få pratar om.

Tjänstepensioner som man fått via anställning är skyddade vid skilsmässa – de ingår normalt inte i bodelningen. Men har du däremot drivit eget och själv tecknat din tjänstepension, då behandlas den plötsligt annorlunda.

Då blir den delningsbar.

Med andra ord: två personer med identiska pensionsnivåer kan behandlas helt olika – beroende på hur pensionen uppstod.

Det är svårt att se logiken i det.

Här blir det ännu viktigare att fundera igenom hur man vill att ens tillgångar ska hanteras, och att vid behov komplettera med äktenskapsförord eller andra juridiska verktyg.

Rättvisa handlar om tydlighet

Det här handlar inte om misstro i en relation. Det handlar om att ta ansvar för konsekvenserna av de regler som faktiskt finns.

Att skriva in enskild egendom är inte att planera för skilsmässa – det är att planera för att livet inte alltid blir som man tänkt sig.

Och det är, krasst uttryckt, ett sätt att se till att det man lämnar efter sig hamnar där man faktiskt vill.

En enkel fråga – med stora konsekvenser

Har du sett till att dina arvingar verkligen får behålla det du lämnar efter dig?

Eller hoppas du att det löser sig?

Skillnaden mellan de två alternativen kan i slutändan handla om hundratusentals – eller miljoner – kronor.

Och några rader i ett testamente.

 

Trevlig Valborg – dags att logga ut från börsen

Valborg är här, våren har på riktigt gjort entré och det är dags att lämna börsskärmarna.

 Börsen finns kvar nästa vecka också, oavsett om den gått upp, ner eller mest i sidled.

Själv loggar jag ut för den här veckan, tittar på en brasa, kanske grillar något och påminner mig om att livet inte bara mäts i procent och portföljvärde.

Trevlig Valborg på er! 🔥

Tecknar du i den hajpade börsnoteringen?

Nu är det dags igen – ännu en hajpad börsnotering.

Den här gången är det Silex Microsystems som ska in på börsen, med en teckningskurs på 81 kronor och en värdering runt 9 miljarder. Inte direkt småpengar för ett bolag som de flesta aldrig hört talas om, men under ytan döljer sig faktiskt något mer än ännu en förhoppningsaktie.

Silex sysslar med MEMS – små halvledarkomponenter som sitter i allt från mobiltelefoner till medicinteknik. Det är med andra ord inte AI-hype rakt av, men ändå mitt i den bredare chiptrenden. Tillväxten tycks ha varit stabil och marginalerna är starka, vilket gör att det här känns mer industribolag än luftslott.

Men när man kikar på siffrorna via Avanza och läser vad analytiker tycker, så är bilden ganska… sval. Det finns ännu inga direkta köprekommendationer som säger TECKNA utan snarare ett konstaterande att värderingen är rimlig. Och rimlig är ju sällan ett ord man vill höra om man hoppas på en snabb IPO-raket.

Så vad landar jag i?

Det är ett bra bolag, absolut – men det är också ganska rimligt prissatt redan från start.

Jag har ännu inte bestämt mig för om jag ska teckna.

Tecknar du?