Snabba cash för Dormys IPO

Det blev succé för Dormy i börsdebuten. 

Aktien rusade rejält från teckningskursen på 70 kronor när handeln drog igång på First North i dag. Erbjudandet var dessutom övertecknat flera gånger och omkring 5 000 nya aktieägare fick till slut aktier.

Själv fick jag exakt noll.

Jag tecknade Dormy på samtliga mina konton. Jag var alltså med och köade vid IPO-dörren, men när aktierna delades ut fick jag ungefär samma besked som vid de senaste noteringarna:

”Tack för visat intresse. Du får ingenting.”

Det börjar faktiskt likna ett skämt.

Det är naturligtvis trevligt att se en IPO gå bra när man väl lyckas få tilldelning. Men när erbjudandena övertecknas kraftigt och småspararen får några få aktier – eller som i mitt fall noll – blir frågan vad det egentligen är för mening med att lägga tid på att läsa prospekt, bestämma hur mycket man vill teckna och sedan hålla pengarna redo.

Dormy erbjöds till 70 kronor per aktie och värderades då till 1,05 miljarder kronor. Erbjudandet bestod dessutom enbart av befintliga aktier som såldes av huvudägaren; Dormy fick alltså inte in något nytt kapital.

Kanske är det dags för mig att helt enkelt strunta i IPO:er framöver.

Jag kan ju lika gärna vänta tills aktien börjar handlas och köpa på börsen – om jag fortfarande tycker att bolaget är intressant. Då får jag åtminstone bestämma själv hur många aktier jag vill ha.

Fast då missar man förstås möjligheten att köpa billigt och sälja med ett snabbt IPO-rus.

Fick du tilldelning i Dormy – och i så fall hur mycket?

Fyra år av rödgrönt kaos – dags att bli skatte-FIRE?

Det stör mig något oerhört att Tidöpartierna fick kicken med så sjukt liten marginal.

Men jag är demokrat.

Svenska folket har sagt sitt och då är det bara att gilla läget.

Nu väntar sannolikt fyra år med en rödgrön majoritet – och som FIRE-person ser jag förstås en hel del potentiella orosmoln vid horisonten.

Framför allt handlar det om skatten på kapital och sparande.

Det finns redan olika förslag om förändringar av kapitalbeskattningen. Bland annat har flera rödgröna partier föreslagit förändringar av ISK och högre beskattning av vissa kapitalinkomster.

Men exakt vad som faktiskt kommer att hända är omöjligt att veta idag.

Och därför tänker jag inte försöka gissa om ISK-skatten blir 2, 3 eller 10 procent. Det är ungefär lika meningsfullt som att försöka prognostisera hur OMX30 kommer att gå imorgon.

Däremot har valet fått mig att fundera på en annan sak:

Hur betalar jag så lite skatt som möjligt – helt lagligt?

Några saker jag tänker titta närmare på är:

Planera tidpunkten för uttag från pensioner och andra sparformer betydligt noggrannare, eftersom olika sparformer kommer troligen att beskattas på olika sätt.

Anpassa kapitalinkomster mellan olika år där det är möjligt.

Utnyttja avdrag och skattereduktioner maximalt, exempelvis ROT och RUT.

Hur tänker du kring detta?

Investera som en miljardär

Avanza Private Banking tycks steppa upp och nu erbjuder man diskretionär förvaltning.

Detta innebär att man lämnar över beslut om köp och försäljningar till en förvaltare.

Normalt kostar detta skjortan.

Men Avanza hävdar att deras nya tjänst Sigma, som är algoritmstyrd, ska vara minst lika bra som de stora bankernas och dessutom hälften så dyr.

Som jag förstår det väljer man själv vilken marknad och vilken risknivå man föredrar.

Därefter analyserar algoritmen olika faktorer och väljer ut de aktier som ska ingå i portföljen.

Jag tycker detta låter spännande, framförallt om man vill skapa ett självspelande piano av sin ekonomi och dessutom direktäga aktier och inte fonder.

Det krävs att man har minst en miljon kronor att investera och kostar inledningsvis 0,55 procent per år.

Har du utnyttjat Avanza Sigma – eller kommer du att göra det?

 

Höstens IPO-race rivstartar – tecknar du Dormy?

Efter en ganska lugn period verkar det som att hösten 2026 blir betydligt roligare för den som gillar börsintroduktioner. Nu har de första IPO:erna börjat dyka upp – och bland de mest uppmärksammade finns golfkedjan Dormy.

Dormy har vuxit till en stor aktör inom golfutrustning och hade under den senaste tolvmånadersperioden en omsättning på drygt 1,1 miljarder kronor. Bolaget planeras att noteras på Nasdaq First North Premier Growth Market och värderas inför noteringen till omkring 1,05 miljarder kronor.

Och Dormy är inte ensamt. Börsen verkar ha fått tillbaka aptiten på nya bolag. Axvik, Svevik och NordAmps är redan aktuella för noteringar under september, samtidigt som ytterligare bolag står och stampar i IPO-kön.

För mig är det här lite extra intressant eftersom jag brukar tycka att IPO:er är ett ganska roligt sätt att krydda portföljen.

Jag har ännu inte bestämt mig för om jag ska teckna Dormy. Hur gör du?

 

FIRE och robotgräsklippare

Nu har jag snart kört med min Husqvarna Automower 315 i två säsonger och det börjar bli dags för en uppföljning.

Den lilla maskinen drar omkring 0,025 kWh per klipptimme.

Med ett genomsnittligt elpris på 3 kronor per kWh (avgift för nät samt kostnad för el) kostar 1 000 timmars klippning per år totalt 75 kronor. Lägg till ett knivbyte för ungefär 100 kronor, så hamnar driftkostnaden på 175 kronor per år.

Idag kostar roboten 15 000 kronor att köpa. Om man skriver av den på 15 år blir kapitalkostnaden 1 000 kronor per år.

Hur står sig då en vanlig bensindriven gräsklippare? Jag räknar med en inköpskostnad på 7 500 kronor, även den avskriven på 15 år. Det ger 500 kronor per år.

Sedan antar jag att jag klipper gräset en gång i veckan under sex månader, alltså 26 gånger per år. Om gräsklipparen drar 0,5 liter alkylatbensin per klippning blir det 13 liter. Med ett bensinpris på ungefär 45 kronor litern kostar det cirka 585 kronor. Till det kommer ett oljebyte på ungefär 100 kronor.

Då ser kalkylen ut så här:

	Robotklippare	Bensinklippare
Avskrivning/år	1 000 kr	500 kr
El/bensin	75 kr	585 kr
Knivar/olja	100 kr	100 kr
Totalt/år	1 175 kr	1 185 kr

Det är faktiskt nästan dött lopp – bara tio kronor per år skiljer till robotens fördel.

Men det finns en viktig detalj som tabellen inte fångar: robotklipparen gör jobbet själv. Jag kan till exempel umgås med min käresta medan maskinen arbetar, istället för att gå omkring och andas in avgaser.

Ibland är det inte den billigaste prylen som är den billigaste lösningen. Det kan vara den som köper tillbaka min tid.

 

Ikväll gäller det

Särbon arbetar som valmottagare, så det lutar åt att jag får sitta ensam i tv-soffan och följa dramatiken. 

Om jag nu inte ändrar mig och tar bilen till något elljusspår och ger mig ut på en långpromenad under några timmar.

Det senare har faktiskt sina fördelar. Man slipper höra varenda spekulation om mandatfördelningar och opinionsundersökningar – och när man kommer hem kanske resultatet dessutom har klarnat.

Men troligast är väl ändå att nyfikenheten vinner och att jag blir kvar framför tv:n.

Hur ska du tillbringa valvakan? Och kanske ännu viktigare: hur kommer du att fira om valresultatet blir precis som du hoppats?

Den stora blåsningen i frysdisken

När jag handlade igår hade jag tänkt köpa färska kycklingfiléer. Jag brukar, så långt det går, föredra färska råvaror framför frysta. Men just den här gången fanns det inga färska kycklingfiléer i butiken, så det var bara att bita i det sura äpplet och köpa frysta.

Idag var det dags att tillaga dem. När jag började steka de upptinade filéerna blev jag minst sagt förvånad. Ganska snart började pannan fyllas med vatten. Jag började nästan undra om jag råkat köpa kycklingsoppa.

Då tittade jag lite närmare på förpackningen.

13 procent av innehållet var vatten.

Aha. Där hade vi förklaringen.

Den frysta kycklingen kostade 96 kronor kilot, medan de färska brukar ligga på omkring 125 kronor kilot. Vid första anblicken ser det alltså ut som en ganska hyfsad besparing.

Men om man räknar bort vattnet blir kalkylen en annan.

För att få ett kilo faktisk kyckling behöver man köpa:

1 kg / 0,87 = 1,15 kg fryst kyckling

Det innebär att kilopriset för själva kycklingen i frysdisken egentligen blir ungefär 110 kronor.

Den färska kostar alltså 125 kronor kilot, jämfört med cirka 110 kronor för den frysta när man räknar bort vattnet.

Det betyder att jag egentligen bara betalar cirka 15 kronor extra per kilo för den färska kycklingen.

Och då tycker jag faktiskt att det är ganska lätt att välja.

För 15 kronor extra får jag kyckling istället för kyckling med en mindre sjö i stekpannan. Dessutom tycker jag att färsk kyckling brukar bli både godare och trevligare i konsistensen.

Så vilken blåsning – 13 procent vatten i förpackningen!

Nästa gång det finns färsk kyckling på hyllan kommer jag nog inte att fundera särskilt länge på om jag ska spara de där femton kronorna.

Brukar du köpa fryst mat, eller föredrar du färska råvaror?