FIRE - dags att deklarera

Igår fick jag deklarationen för inkomståret 2025 i Kivra. Och då slog det mig: det här är sista gången jag behöver göra den riktigt krångliga deklarationsvarianten.

Som minnesgoda läsare kanske kommer ihåg lade jag ned min enskilda firma i slutet av förra året. Det innebär att detta också är sista året jag behöver lämna in NE-bilagan. Den som någon gång fyllt i en sådan vet att det inte direkt är den enklaste blanketten i världen...

Därför känns det faktiskt rätt skönt att sätta punkt för den delen.

Framöver kommer mina inkomster i princip bara bestå av pension och kapital. Det innebär att deklarationen nästa år i stort sett redan är färdigifylld. Den lär gå att godkänna på någon minut.

Samtidigt blir man lite nostalgisk när man tänker på hur det var förr. Då skulle man dessutom fylla i K4-blanketten för alla aktie- och fondaffärer man gjort under året. Varje affär skulle räknas ut manuellt och skrivas in på pappersblanketten. Hade man handlat lite aktivt kunde man utan problem sitta en hel helg med miniräknare och kontoutdrag.

Det blev betydligt enklare när nätmäklare började sammanställa uppgifterna automatiskt. Och när investeringssparkontot, ISK, infördes blev det i princip en barnlek.

Själv kommer jag som vanligt att lämna in deklarationen första dagen det går, alltså den 17 mars. Kvarskatten har jag redan betalat in för att slippa ränta. Har jag räknat rätt bör resultatet i år bli ungefär plus minus noll.

Ser du fram emot att göra årets deklaration, eller är det något som ska betas av så fort som möjligt?

 

FIRE och börsras - så gör jag

Det är blodröda siffror på skärmen. Kriget i Mellanöstern eskalerar, börserna faller och experterna tävlar i att låta mest bekymrade.

Ingen – och då menar jag verkligen ingen – vet hur det här slutar. Inte jag. Inte du. Inte ens förvaltarna med åtta skärmar och stressrynka mellan ögonbrynen.

Och ändå sitter jag där på helspänn.

Det kliar i säljfingret.

Visst vore det skönt att bara säkra hem de senaste månadernas uppgångar?

Det hade varit så enkelt. Jag har allt placerat i ett fåtal breda fonder. Det krävs bokstavligen bara några klick. Tio minuter, max. Sedan är allt sålt. Vips – massor av pengar i kontanter som landar på kontona om några dagar.

Men det är då den stora frågan dyker upp.

När ska jag gå in igen?

För om jag säljer i dag – när ska jag köpa tillbaka? Nästa vecka? Nästa månad? När kriget lugnat sig? När börsen “känns stabil”? När rubrikerna är mindre dramatiska? Problemet är att börsen sällan skickar ut ett sms: “Nu är det dags att gå in igen. Välkommen tillbaka!”

Jag och ingen annan har så klart en aning om var botten är.

Det är därför jag gör som Per H Börjesson på Spiltan brukar tipsa om.

Hans klassiska råd när börsen rasar är - att gå ut med hunden…

Varför?

Jo, för att det är nyttigt med frisk luft och motion. Och för att det är betydligt mer konstruktivt än att stirra på en graf som pekar rakt ner.

Nu har jag ingen hund längre. Men jag har en stor trädgård.

Och den – till skillnad från marknaden – är helt ointresserad av geopolitik. Den bryr sig inte om räntor, val, konflikter eller börsras. Den bryr sig om löv som ska räfsas och pinnar som ska plockas upp.

Så i dag gör jag följande i börsraset:

Jag gör ingenting.

Jag säljer inte.
Jag köper inte.
Jag optimerar inte.

Jag stänger av datorn.

Sedan går jag ut och räfsar löv.

Historien visar dessutom en sak: de bästa börsdagarna kommer ofta mitt i de värsta perioderna. Missar man dem kan det bli dyrt. Riktigt dyrt.

Trädgården väntar.
Börsen får klara sig utan mig resten av dagen.

Hur tillbringar du den här börsdagen?

Ännu en skatt på sparandet

Sedan lång tid tillbaka har jag haft en del av mitt sparande på ett traditionellt aktie- och fondkonto, alltså inte i ett ISK eller kapitalförsäkring.

Jag har uppskattat den beskattningsmodellen. Ingen årlig schablonskatt på hela kapitalet, utan 30 procent skatt först när en vinst realiseras vid försäljning. 

Men nyligen uppmärksammade jag något som jag faktiskt hade missat: även på ett vanligt fondkonto tas en årlig schablonintäkt upp till beskattning.

Denna beräknas som 0,4 procent av fondandelarnas värde vid årets ingång. På denna schablonintäkt betalas 30 procent skatt. Det innebär en faktisk årlig skatt på 0,12 procent av fondvärdet (0,4 % × 30 %).

Det kan låta obetydligt. 0,12 procent. 

Men över tid, särskilt vid större belopp och med ränta-på-ränta-effekt (beräknad på utebliven avkastning), blir även små årliga skatter märkbara.

Det är inget dolt i juridisk mening – uppgiften är förifylld i deklarationen – men det är samtidigt en skatt som sällan diskuteras. Fokus brukar ligga på jämförelsen mellan ISK/KF och traditionell depå, inte på att även fondinnehav i vanlig depå har en löpande beskattning.

För mig var det en påminnelse om att även när man tycker sig ha god kontroll på sin ekonomi kan detaljer passera obemärkt.

Kände du till denna fondskatt, eller är det fler än jag som har missat den?

FIRE - varför de första åren är viktigast

För ett år sedan var det inte så kul att vara nybliven FIRE: Jag skulle precis börja leva på mitt kapital (via utbetalningar från mina privata pensionsförsäkringar), samtidigt som Trump fick feeling och sänkte börserna.

Jag som då låg tungt investerad i global/tech insåg att det här, det var inte alls bra.

Det var då jag fick lära mig ordet sekvensrisk.

Sekvensrisk handlar om att ordningen på börsåren spelar roll. 

Så länge man sparar är nedgångar positiva – man köper ju billigare.

Men.

När det är dags att leva på kapitalet kan tidiga börsras göra oerhört stor skada.

Man tvingas sälja fler andelar/aktier när kurserna är låga, kapitalet krymper snabbt och återhämtningen får mindre pengar att arbeta med.

Ränta-på-ränta jobbar plötsligt baklänges, emot dig.

För den som siktar på FIRE och ska leva på eget kapital blir de första åren särskilt känsliga. Ett kraftigt ras direkt efter att du slutat jobba kan påverka resten av ekonomin i decennier.

Hur ska man då göra?

En rejäl buffert på ett eller ännu hellre flera årsutgifter utanför börsen gör att man slipper sälja i panik.

Och det var exakt så jag gjorde, jag nallade av kontantbufferten och stoppade utbetalningarna från mina pensionsförsäkringar under större delen av 2025.

Det kostade - men det var det värt eftersom jag inte sålt av några innehav.

Om börsen faller första året som fri, som den gjorde för mig, kan man luta sig tillbaka och tänka: äh, det här var inräknat…

Problemet är inte att börsen rasar. Problemet är att sakna en hållbar plan när den gör det.

Hur hanterar du sekvensrisken för din egen del?

 

Äktenskapsförord – bra eller dåligt?

Att skriva äktenskapsförord när två personer har ungefär samma inkomster, liknande tjänstepensioner, gemensamt bolån och varsitt ISK i ungefär samma storlek? Är inte det… lite överdrivet?

Jag menar att det är precis där många tänker fel.

I Sverige regleras bodelning vid skilsmässa av Äktenskapsbalken. Grundprincipen är enkel: allt som är giftorättsgods delas lika. Och om man har ungefär lika mycket – vad är då problemet?

Problemet är att “ungefär lika” sällan betyder exakt lika.

Den ena kanske har startat bolag och pumpat in egna medel där, den andra har kanske sett till att lånen på det gemensamma huset amorterats bort. Eller så har någon har ärvt pengar (som kan vara enskild egendom – eller inte, beroende på hur arvet formulerats), medan den andre väntar på ett framtida arv.

Plötsligt sitter man där och diskuterar detaljer som ingen orkade bry sig om när kärleken var som starkast.

Och det är just det som är poängen.

Det handlar om tydlighet – inte misstro

Ett äktenskapsförord är inte en försäkring mot skilsmässa. Det är en försäkring mot oklarhet.

När båda parter har jämbördig ekonomi är det faktiskt enklare att skriva ett balanserat, rättvist och odramatiskt avtal. Ingen sitter i underläge. Ingen behöver “skyddas” från den andre. Man kan sakligt resonera:

• Ska företaget vara enskild egendom?
• Ska framtida arv hållas utanför?
• Ska värdeökning på bostad delas eller inte?
• Hur gör vi med pensionskapital som inte ingår i bodelning?

Det blir en juridisk struktur kring det som annars bara är en tyst förväntan.

Skydd vid oväntade händelser

Skilsmässa är det scenario de flesta tänker på. Men dödsfall är juridiskt mer komplicerat.

Även här styr Äktenskapsbalken i kombination med arvsreglerna. Ett äktenskapsförord kan påverka hur kvarlåtenskapen ser ut och hur trygg den efterlevande maken är.

Om man dessutom kombinerar äktenskapsförord med testamente får man en betydligt mer genomtänkt struktur än “vi delar väl allt”.

Det förebygger konflikter – även när allt är jämt

Det mest paradoxala är att äktenskapsförord ofta är som mest värdefulla när skillnaderna är små.

När det inte finns några uppenbara obalanser kan man skriva ett dokument som speglar bådas vilja – i lugn och ro.

Det är betydligt enklare att vara överens när man är överens.

Min erfarenhet

Vi hade äktenskapsförord trots att vi hade ungefär samma inkomster och tillgångar. Det var ingen dramatik, ingen misstro.

Men det var en stor fördel.

Det besparade oss mycket diskussioner. Mycket “hur gör vi med…?”. Mycket potentiell irritation i ett läge där man redan har nog med känslor.

Det gjorde att ekonomin var tydlig. Förutsägbar. Avdramatiserad.

Har du äktenskapsförord?

 

OMX30 rusar – dags för rekyl?

Det är något nästan overkligt med att öppna upp depåerna på morgonen och se hur svenska storbolag bara… fortsätter upp. Dag efter dag. Staplarna är gröna. Kurvorna pekar snett uppåt höger. Och portföljen genererar på en enskild dag mer i värdeökning än vad jag under många av mina yrkesverksamma månader fakturerade i firman.

Det är en rätt härlig känsla.

Samtidigt: lite oroväckande.

RSI på 80 – vad betyder det egentligen?

Jag tittar ofta på teknisk analys. Inte för att jag tror att jag kan förutspå framtiden, men för att det hjälper mig att förstå temperaturen på marknaden.

En indikator jag brukar följa är RSI – Relative Strength Index.

Kortfattat:

• RSI mäter hastigheten och storleken på kursrörelser.
• Skalan går från 0 till 100.
• Över 70 brukar tolkas som överköpt.
• Under 30 som översåld.

Nu ligger RSI för OMXS30 runt 80.

Det är skyhögt.

Faktum är att vi inte har sett de nivåerna på flera år. Det betyder inte att börsen måste falla i morgon. Men det betyder att uppgången varit så snabb och intensiv att sannolikheten för en rekyl ökar.

Marknaden är, tekniskt sett, överköpt.

Och när något är överköpt innebär det att många redan har köpt. Frågan blir då: vem ska driva nästa ben upp?

Eufori är trevligt – men farligt

Det är lätt att bli fartblind när portföljen växer snabbare än man hinner brygga kaffet.

Det är lätt att tänka:
“Det här är en ny era.”
“Den här gången är det annorlunda.”
“Det är bara början.”

Men börsen har en förmåga att vara brutalt pedagogisk.

Det klassiska citatet – ofta tillskrivet Warren Buffett – ekar i huvudet:

Var rädd när andra är giriga, och girig när andra är rädda.

Just nu?
Det är svårt att inte känna girigheten i luften.

Och det är just i sådana miljöer som riskerna byggs upp i det tysta.

Min strategi just nu

Jag har ingen spåkula. Tyvärr.

Jag vet inte om vi toppar i morgon, om en månad eller om vi ska 10 % till upp innan något händer. Tekniska indikatorer är sannolikheter – inte facit.

Men jag har landat i ett beslut:

Jag går inte in med mer kapital förrän vi får en sättning.

Inte för att jag tror att jag kan tajma perfekt.
Utan för att risk/reward just nu inte känns attraktiv.

När RSI är 80 och grafen lutar brant uppåt känns det inte som optimalt läge att öka exponeringen ytterligare. Då väntar jag hellre på att marknaden andas ut lite.

Och när nästa panikrubrik kommer – kanske nästa gång Donald Trump får ett av sina tokinfall och marknaden tappar fotfästet – då är det betydligt roligare att vara köpare.

Hur tänker jag kring OMX30 just nu?

Så här ser jag det:

1. Trendmässigt: Stark upptrend. Inget snack.
2. Momentum: Extremt starkt – kanske för starkt.
3. Risk: Ökande på kort sikt.
4. Lång sikt: Svenska kvalitetsbolag är fortfarande bra bolag.

För mig handlar det inte om att sälja allt och gå i bunker. Jag är fortsatt investerad. Jag tror på Sverige, jag tror på näringslivet, på innovationen och på bolagens förmåga att tjäna pengar över tid.

Men jag tror också på cykler.

Och just nu känns det mer som sen fest än fördrink.

Den mentala utmaningen

Det svåraste i sådana här lägen är inte analysen.

Det är psykologin.

Att:

• Inte bli övermodig.
• Inte börja räkna framtida avkastning som garanterad.
• Inte öka risken bara för att det “funkar”.

När portföljen på en dag rör sig mer än vad man tidigare slet ihop på en månad – då gäller det att hålla fötterna på jorden.

För lika snabbt kan det gå åt andra hållet.

Hur tänker du?

Ser du fortsatt styrka i OMXS30?
Tycker du att RSI på 80 är irrelevant i en stark trend?
Eller sitter du, precis som jag, och känner att det börjar bli lite väl varmt i maskinrummet?

Är det läge att vara försiktig nu –
eller är det just nu man ska sluta tveka och trycka gasen i botten?

 

Dyrt att bo i Sverige på vintern

Nu är månadens utgifter inlagda för betalning. Det är alltid en lika delar upplysande som lätt plågsam övning att klicka sig igenom kontoutdragen.

Så här fördelade sig februari:

·       Kortköp (mat, dryck, kläder etc): 9 000 kronor

·       Boende (el, vatten/avlopp, sophämtning etc): 12 000 kronor

·       Bil: 0 kronor

Summa: 21 000 kronor.

Vad ska man säga?

Det är dyrt att bo i villa – trots att den numera är obelånad. Elpriserna har stuckit iväg ordentligt. Det har varit kallt. Lägg till allt dyrare vatten och avlopp, samt en sophämtning som numera känns som en premiumtjänst, så landar boendet på 12 000 kronor.

Det är något paradoxalt över det där. Man äger sitt hus, men huset äger ens kassaflöde.

Däremot: bilen, 0 kronor. Inte en droppe bensin har tankats. För första gången på mycket länge. Det har helt enkelt inte blivit så mycket åkande. Inga spontana turer, inga långresor. Dessutom har jag gått över till att betala försäkringen helårsvis, som annars skulle motsvara cirka 100 kronor i månaden.

Min ekonomi är numera uppbyggd så att jag varje månad ska ha 25 000 kronor i handen.

Större delen av den summan kommer från förtida utbetalningar från privata pensionsförsäkringar. Resten toppar jag upp med uttag från bufferten.

Månadens överskott på 4000 kronor går oavkortat in i mitt ISK och där fortsätter jag att köpa Investor, det blev 10 stycken för 3700 kronor idag vid öppningen och sen 300 kronor till Carnegie Sverige Plus A SEK.

Hur gick det för dig i februari, spräcktes budgeten av kylan? Eller blev det en oväntad plusmånad?