Jag ramlade över en intressant intervju med John Skogman i Dagens Industri häromdagen:
👉 Här är evighetsportföljen som ökade
utdelningen 14 000 procent
John är ju
mest känd som poddare och för sitt swing- och daytradande, men det som fångade
mitt intresse var hans evighetsportfölj. En portfölj där han köper
och behåller. Inte säljer. Aldrig. Bara bygger. Som ett långsiktigt
ekonomiskt monument i aktieform.
Detta fick
det att klia i fingrarna på mig. Jag har tidigare lekt med tanken på att skapa
en portfölj som bara fylls på – inga säljknappar, inga kurslarm, inga
panikreaktioner. Bara köp, en gång i månaden, oavsett om marknaden står i brand
eller är på all time high.
Min egen variant: 300 bolag – inget sälj, bara köp
Min plan
(eller kanske dröm?) är att, likt Skogman, ha 300 olika bolag i portföljen.
Ja, jag vet, det låter galet mycket. Men tänk på det – med ett köp i månaden
tar det 300 månader, alltså 25 år, att komma upp i det antalet.
Och då har jag inte ens börjat prata om utdelningar eller värdeökning ännu!
Jag räknade
lite grovt:
- Ett köp i månaden
- Varje köp: 10 000 kronor
- Totalt: 300 aktieköp = 3
miljoner kronor (i dagens penningvärde)
25 år låter
långt, ja. Och det är det, och det är så klart inte säkert att jag lever så
länge. Men här kommer poängen: till dess
ska jag ändå leva. Om jag inte
hinner bli klar, så får portföljen bli ett arv till barnen.
Regler för evighetsportföljen
För att
detta inte ska urarta till någon slags ostrukturerad ETF-härva med bolag jag
inte ens minns varför jag köpte, så tänker jag sätta några tydliga regler:
- Inga försäljningar. Punkt.
- Endast utdelningar får användas
för konsumtion.
- Ett nytt köp i månaden, oavsett
läge.
- Bolagen ska vara svenska, stabila,
utdelande och ha historik.
Det handlar
alltså inte om att maxa avkastning utan att bygga ett långsiktigt kassaflöde
som kan bli en del av min framtida pension – eller någon annans.
Fördelar:
- Lugnt och metodiskt sparande
- Ingen stress med att
"tajma marknaden"
- Ett projekt man kan växa med
(och bli lite sentimental över)
Nackdelar:
- Kräver mycket tålamod
- Risk att köpa skräp om man inte
gör ordentlig analys
- Man blir lätt girig och vill ändå
trycka på sälj när något dubblar…
Men kanske
är det just den mentala övningen som är hela grejen. Att ha is i magen.
Att inte sälja.
Vad tycker ni?
Känns det
här vettigt? Orimligt? Inspirerande? Och inte minst, ska jag välja ISK eller
vanlig aktiedepå?
Vet inte om det är skrivet med ironi? Trodde dom flesta sol siktar mot Fire gjorde såhär mer eller mindre.. Eller är det att bara hålla sig till svenska bolag eller att det alltid måste vara 300 olika bolag som var frågan? För där finns det säkert många tankar kring.. det första köpet har man ju kvar i 25år medan det sista har man 1 månad. Om du inte tänker att man köper för 30kr i varje bolag varje månad?
SvaraRadera