Evighetsportföljen – en galen idé eller ett mästerverk?

Jag ramlade över en intressant intervju med John Skogman i Dagens Industri häromdagen:

👉 Här är evighetsportföljen som ökade utdelningen 14 000 procent

John är ju mest känd som poddare och för sitt swing- och daytradande, men det som fångade mitt intresse var hans evighetsportfölj. En portfölj där han köper och behåller. Inte säljer. Aldrig. Bara bygger. Som ett långsiktigt ekonomiskt monument i aktieform.

Detta fick det att klia i fingrarna på mig. Jag har tidigare lekt med tanken på att skapa en portfölj som bara fylls på – inga säljknappar, inga kurslarm, inga panikreaktioner. Bara köp, en gång i månaden, oavsett om marknaden står i brand eller är på all time high.

Min egen variant: 300 bolag – inget sälj, bara köp

Min plan (eller kanske dröm?) är att, likt Skogman, ha 300 olika bolag i portföljen. Ja, jag vet, det låter galet mycket. Men tänk på det – med ett köp i månaden tar det 300 månader, alltså 25 år, att komma upp i det antalet. Och då har jag inte ens börjat prata om utdelningar eller värdeökning ännu!

Jag räknade lite grovt:

• Ett köp i månaden
• Varje köp: 10 000 kronor
• Totalt: 300 aktieköp = 3 miljoner kronor (i dagens penningvärde)

25 år låter långt, ja. Och det är det, och det är så klart inte säkert att jag lever så länge. Men här kommer poängen: till dess ska jag ändå leva. Om jag inte hinner bli klar, så får portföljen bli ett arv till barnen.

Regler för evighetsportföljen

För att detta inte ska urarta till någon slags ostrukturerad ETF-härva med bolag jag inte ens minns varför jag köpte, så tänker jag sätta några tydliga regler:

1. Inga försäljningar. Punkt.
2. Endast utdelningar får användas för konsumtion.
3. Ett nytt köp i månaden, oavsett läge.
4. Bolagen ska vara svenska, stabila, utdelande och ha historik.

Det handlar alltså inte om att maxa avkastning utan att bygga ett långsiktigt kassaflöde som kan bli en del av min framtida pension – eller någon annans.

Fördelar:

• Lugnt och metodiskt sparande
• Ingen stress med att "tajma marknaden"
• Ett projekt man kan växa med (och bli lite sentimental över)

Nackdelar:

• Kräver mycket tålamod
• Risk att köpa skräp om man inte gör ordentlig analys
• Man blir lätt girig och vill ändå trycka på sälj när något dubblar…

Men kanske är det just den mentala övningen som är hela grejen. Att ha is i magen. Att inte sälja.

Vad tycker ni?

Känns det här vettigt? Orimligt? Inspirerande? Och inte minst, ska jag välja ISK eller vanlig aktiedepå?