Är du prylbroms eller tekniknörd?

Jag tycker mig se ett tydligt mönster i min omgivning. Folk handlar hemelektronik som aldrig förr.

Överallt dyker det upp monsterversioner av Apples och Samsungs senaste telefoner, smarta klockor sitter på var och varannan handled och hemma i villorna står det iMacs lite här och var, medan barnen förstås har den senaste iPaden.

Kanske är jag lite avundsjuk.

När jag jobbade och drev eget företag kunde jag köpa datorer, telefoner och annan teknik till företaget.

Det innebar både momslyft och lägre beskattningsunderlag, vilket gjorde att det blev betydligt billigare än att köpa allt privat. Genom åren hann det därför passera en hel del elektronik hemma hos mig. Först använde jag prylarna själv, och efter något eller några år fick barnen ta över dem.

Nu, som FIRE, är situationen en annan.

Det var länge sedan jag köpte någon ny teknikpryl. När jag tittar över min arsenal inser jag att den består av en sliten iPhone 14, en Apple Watch som är så gammal att jag inte minns när jag köpte den, en Windows-laptop från 2023 och en iPad från samma år samt en stationär dator från 2010-talet som numera är en lagringsstation för digitalbilder.

Visst är det roligt med ny teknik, men jag har blivit betydligt mer återhållsam med åren.

Hur ser det ut hemma hos dig? Är du en teknikentusiast som alltid vill ha det senaste – eller använder du dina prylar tills de gjort sitt?

 

Är jag dum i huvudet – eller är det här genialt?

Minnesgoda läsare kommer kanske ihåg att jag är en sådan där kuf som fortfarande kör runt i en Volvo V70N som snart fyller 30 år. Ni vet, exakt samma modell som EPA-ungdomarna verkar älska att skruva sönder, sänka och utrusta med jättehögtalare.

Jag skulle så klart kunna köpa något betydligt nyare. 

Men jag vill inte.

Problemet är bara att bilen börjar visa sin ålder. Reparationerna samlas på hög och underhållsskulden växer. Näst på tur står ett kamremsbyte, och den lokala Volvoverkstaden vill ha cirka 8 500 kronor för jobbet.

Här vaknar snåljåpen inom mig.

Kamremmen byttes senast 2016, vilket innebär att den nu är tio år gammal och ska bytas enligt Volvo. Rekommendationer är rekommendationer, men samtidigt kan jag inte låta bli att fundera: varför skulle remmen gå av exakt den dag den fyller tio år?

Planen jag funderar på är därför att helt enkelt köra vidare ytterligare ett år och hoppas på det bästa. Går det hem har jag sparat 8 500 kronor. Går det inte hem och remmen går av kan det däremot bli betydligt dyrare. I värsta fall handlar det om ventiler som möter kolvar, och då är vi plötsligt inne på motorbyte eller skroten.

Samtidigt måste man väga risken mot bilens värde. Att lägga pengar på en bil som snart fyller 30 år är inte heller helt självklart. Det är ungefär som att renovera ett gammalt trädgårdsskjul för mer pengar än vad hela skjulet är värt.

Så här står jag nu. Mellan sunt förnuft och snålhet. Mellan förebyggande underhåll och hoppet om att mekaniska komponenter ska leva för evigt.

Vad tror du?

Är jag dum i huvudet som ens funderar på att skjuta upp kamremsbytet, eller finns det en rimlig chans att min kalkylerade chansning går hem ytterligare ett år?

Vart tog solvärmen vägen?

Jag pratade precis med grannen när vi var ute och vittjade våra brevlådor.

Och då dök frågan upp: vart tog alla solvärmeanläggningar vägen?

För 25–30 år sedan var de ganska vanliga på villatak. Till skillnad från dagens solceller producerade de ingen el utan värmde bara tappvarmvatten.

För många med ved- eller pelletspanna innebar det att man kunde låta pannan vila från vår till höst – solen skötte varmvattnet gratis.

En normalvilla använder ungefär 3 000–5 000 kWh per år för varmvatten, och en typisk solvärmeanläggning kunde bidra med omkring 1 500–3 000 kWh. Med dagens energipriser motsvarar det en besparing på ungefär 3 000–6 000 kronor per år.

Så varför försvann de?

Vi båda gubbgissade på att det främst beror på solceller och värmepumpar blivit billigare och mer flexibla. Solceller kan användas till betydligt mer än att bara värma vatten och har därför tagit över marknaden.

Ändå känns det lite synd.

De gamla solvärmeanläggningarna var okomplicerade, driftsäkra och gjorde exakt det de skulle: leverera gratis varmvatten så länge solen sken. Ibland är den enklaste lösningen faktiskt ganska smart.

Har du någon erfarenhet av solvärme?

FIRE - och luftkonditionering!

Det är varmt och gott utomhus, och ännu varmare men inte lika trevligt inomhus.

Men kanske det blir ändring på den saken.

Idag har jag fått låna grannens portabla AC, en Andersson ARC 1.5, som han köpt men inte blivit nöjd med. Han tyckte att jag kunde få köpa den av honom för 2 000 kronor. Med tanke på att nypriset låg runt 3 000 kronor plus frakt känns det spontant som en ganska bra affär.

Efter att ha provkört den har jag dock upptäckt några saker.

För det första drar den en hel del el.

För det andra låter den betydligt mer än jag hade föreställt mig.

Och för det tredje ska den där stora frånluftsslangen ut genom fönstret, vilket är lite bökigt – särskilt eftersom jag, som jag skrivit tidigare, inte direkt bor i världens tystaste villaområde.

Samtidigt måste jag erkänna att svalkan är fantastisk. Just idag visar termometern 27 grader i skuggan och ännu fler grader inomhus. Då känns en portabel AC plötsligt väldigt lockande.

Jag är därför lite ambivalent.

Som nödlösning kanske den är riktigt bra.

Men kanske det hade varit bättre att gräva lite djupare i plånboken och köpa en luftluftvärmepump som också kan kyla luften.

Har du AC hemma – eller klarar du sommarvärmen med öppna fönster och en bordsfläkt?

 

Glad midsommar!

Midsommar närmar sig med stormsteg och i år har jag varit ovanligt tidigt ute. Maten är inhandlad, drycken står på kylning och jag hoppas därmed kunna undvika den värsta trängseln i butikerna dagen före.

Vad kalaset gick på? Det tänker jag inte avslöja. Men jag kan säga så mycket som att det sved ordentligt. 

Nu återstår bara att hoppas på fint väder, gott sällskap och att jordgubbarna faktiskt smakar lika bra som de kostade.

Med det sagt vill jag önska alla er läsare en riktigt trevlig midsommar!

Halvårsskifte – dags att summera

Snart är det halvårsskifte och dags att följa upp investeringarna. 

Mina portföljer ligger hittills i år (YTD) på +9,76 procent, vilket jag är supernöjd med. Samtidigt har mitt jämförelseindex, OMX30GI, stigit 11,28 procent, så jag ligger en bit efter.

Hur har det gått för dig hittills i år?

En snigel i mäklarvärlden

Inför SpaceX-teckningen sålde jag fonder hos Nordnet för cirka 200 000 kronor redan veckan innan för att säkra likvida medel för att kunna teckna minst 100 aktier. Trots det hade pengarna fortfarande inte kommit in när det bara återstod några timmar till sista teckningstid.

Jag kunde därför bara teckna 10 aktier med befintlig kassa och tilldelades slutligen en enda aktie.

Att fondaffärer tar några dagar är normalt. Men att vänta över en vecka på att få tillgång till sina egna pengar känns orimligt. Som kund spelar det mindre roll vilka administrativa processer som ligger bakom – det viktiga är att pengarna finns där när de behövs.

För mig blev detta droppen. Därför flyttar jag nu även det här kontot till Avanza, som enligt min erfarenhet är snabbare på allt och dessutom mer användarvänligt.

Har du upplevt liknande förseningar vid fondköp eller fondförsäljningar?

 

SpaceX - i eftermiddag lyfter vi!

Nu har jag fått besked om min SpaceX-order.

Resultatet?

En (1!) aktie.

En enda aktie till ett värde av 135 dollar.

Det är ungefär vad det kostar att fylla tanken på min V70.

Tilldelningen får väl närmast beskrivas som symbolisk, men samtidigt var det precis vad jag hade väntat mig.

Någon större ekonomisk skillnad lär den här investeringen inte göra. Om SpaceX skulle dubbleras i värde handlar det fortfarande om ganska begränsade belopp.

Får se om jag säljer eller behåller, mest som en kul grej i så fall.

SpaceX som företag är intressant, de har på relativt kort tid förändrat hela rymdindustrin, skickat astronauter till rymden, byggt upp Starlink-nätverket och har betydligt större ambitioner än de flesta företag vågar drömma om.

För tillfället är jag alltså delägare i SpaceX. J

Hur gick det för dig? Tecknade du, och i så fall hur många aktier blev det?

 

Fick du tilldelning i Tången IPO?

 Jag tecknade fullt på tre konton hos Avanza och tre hos Nordnet i Tången IPO.

Tilldelningen?

Noll aktier.

Jag förstår att erbjudandet var övertecknat, men när man sällan får någon tilldelning börjar man fundera på varför man ska bry sig.

Risken är att småsparare tappar intresset om det bara är de mindre attraktiva noteringarna där man faktiskt får aktier.

Hur gick det för dig, fick du någon tilldelning?

12,6 procent – hur tänker väljarna?

De senaste opinionsmätningarna visar att de rödgröna partierna har ett övertag på hela 12,6 procentenheter över Tidöpartierna. Det är ingen liten ledning vi pratar om. Tvärtom är det ett försprång som historiskt brukar vara mycket svårt att hämta in på bara några månader.

Nu är detta ingen politikblogg utan en ekonomiblogg. Men ekonomi och politik hänger trots allt ihop, och jag börjar fundera allt mer över hur svenska folket tänker – och framför allt räknar.

I den senaste riksdagsdebatten hävdade Ulf Kristersson att en vanlig barnfamilj skulle förlora cirka 3 600 kronor i månaden med en rödgrön regering. Det är Moderaternas egen beräkning och kan naturligtvis diskuteras. Men även om man accepterar siffran rakt av handlar det om över 43 000 kronor per år för en vanlig familj.

Det är inga småsummor precis.

Som lekmansekonom har jag dessutom svårt att tro att 3 600 kronor i månaden är taket. Om invandringen ökar igen följer också ökade kostnader för bostäder, bidrag, skola, sjukvård och integration. För att inte tala om de trista och skenande kostnaderna för ännu fler fängelseplatser, poliser och rättsväsende.

Förr eller senare måste någon betala notan, antingen genom högre skatter eller genom att andra offentliga utgifter trängs undan.

                                                                  Dags att göra slag i saken?

För oss som lever på eller planerar att leva på kapital kan kostnaden bli betydligt högre än så. Om Socialdemokraterna bildar regering tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, och därmed blir beroende av stöd från ett parti med rötterna i kommunism för att få igenom sin politik, är det inte svårt att föreställa sig att kapitalskatterna hamnar i fokus. Historiskt har det ofta varit där vänstersidan velat hitta nya skatteintäkter.

Samtidigt visar opinionsmätningarna som sagt att väljarna i stor utsträckning verkar vara beredda att ge oppositionen chansen.

Kanske är det regeringen som inte lyckats övertyga väljarna. Kanske är det ekonomin, vården eller något helt annat som avgör. Eller så tycker svenska folket helt enkelt att de eventuella kostnaderna är värda priset.

Själv är jag inte lika säker.

Men vad tror ni?

Är ett rödgrönt regeringsskifte i höst redan avgjort? Och om det blir så – vad tror ni händer med skatter, sparande och möjligheterna för oss som lever på kapital?

 

Så fick jag 6000 kronor i timlön

Jag fick tilldelning i Nordtechs IPO – hela 25 aktier på vardera två konton.

Totalt 50 aktier för 60 kronor styck.

Jag sålde enligt plan direkt vid öppningen idag och fick 64 kronor. Resultatet blev en vinst på cirka 200 kronor före courtage på försäljningen.

Är jag nöjd?

Japp.

Visst, 200 kronor räcker inte till någon jorden-runt-resa, men allt tog ungefär två minuter från att börsen öppnade tills säljknappen var tryckt.

Om man räknar på det ger det en timlön på:

200 kronor × 30 = 6 000 kronor i timmen.

Så bra betalt hade jag aldrig som yrkesverksam. :-)

Fick du tilldelning i Nordtech, och behöll du aktierna eller tog du hem vinsten direkt?

Tecknar du SpaceX?

Det råder IPO-feber just nu, och nu är det dags för historiens största IPO.

Via Nordnet (enbart) går det att teckna SpaceX, ett av världens mest omtalade privata bolag.

SpaceX grundades år 2002 av Elon Musk med målet att sänka kostnaderna för rymdfart och på sikt möjliggöra bemannade resor till Mars. 

Jag tycker att Starlink, som är SpaceX satellitnätverk, är mest intressant. Detta är kanske den viktigaste värdedrivaren i koncernen just nu.

Som alltid när det gäller IPO:er finns det risker och här är värderingen skyhög. Samtidigt är det svårt att komma ifrån att SpaceX är ett av världens mest spännande teknikbolag med en unik position inom både rymdfart och satellitkommunikation.

Jag har ännu inte bestämt om jag kommer att teckna.

Hur gör du – tecknar du SpaceX eller står du kvar på marken?

 

Tecknar du Tången och/eller Nordtech?

Nu är det dags för två heta börsnoteringar, Stockholm Nordtech Group och Tången Industrikapital.

Den sistnämnda är en förvärvsdriven industrikoncern som köper, utvecklar och långsiktigt äger små och medelstora industribolag i Norden.

Teckningskursen har satts till 67 kronor per aktie, vilket motsvarar ett börsvärde på cirka 3,8 miljarder kronor efter nyemissionen.

Intressant är att tunga institutioner redan har förbundit sig att teckna aktier. Bland hörninvesterarna finns bland annat Andra AP-fonden, Svolder, Handelsbanken Fonder och Protean. Tillsammans har de åtagit sig att köpa aktier för cirka 470 miljoner kronor.

Och Affärsvärlden har i en första kommentar varit positiva och lyfter fram att Tången vuxit snabbt, genomfört 24 förvärv på fem år och samtidigt värderas något lägre än flera jämförbara serieförvärvare på börsen.

Hur gör jag med Tången?

Jag skulle inte bli förvånad om erbjudandet blir övertecknat. Jag tecknar och kommer troligen ta hem en eventuell IPO-vinst snabbt. Inte för att bolaget är dåligt utan för att jag vill behålla mitt fokus på breda indexfonder.

Stockholm Nordtech Group då?

Det är ett bolag som köper, utvecklar och långsiktigt äger nordiska B2B-mjukvarubolag inom olika nischer.

Här finns tunga ankarinvesterare som bland annat Swedbank Robur, SEB Asset Management och Protean Funds Scandinavia, som tillsammans åtagit sig att köpa aktier för cirka 480 miljoner kronor.

Här ger Affärsvärlden ett köpråd, och det i samband med att så tunga ankarinvesterare gått in räcker för mig. Även här blir det teckna, och troligen sälj direkt.

Hur gör du med Tången och Nordtech?

 

Fem år och ett dyrt misstag

Många gillar tryggheten i ett sparkonto. Jag också. Men ibland kan det vara nyttigt att räkna på vad tryggheten faktiskt kostar.

Låt oss ta ett exempel.

Anta att du hade 1 000 000 kronor i januari 2020. Detta var alltså innan covid, innan Putin och innan Trump.

Om vi antar att du hade två val.

Du kunde antingen sätta pengarna på ett sparkonto hos en nischbank som till exempel SBAB. Eller investera dem i en fond som följer OMXS30GI, ett index som inkluderar återinvesterade utdelningar.

Under perioden januari 2020 till januari 2025 hände följande:

• Inflationen steg cirka 25 procent.
• SBAB:s sparkonto gav i genomsnitt omkring 1,75 procent per år.
• OMXS30GI steg ungefär 47 procent.

Resultatet?

Sparkonto:
1 000 000 kronor växte till cirka 1 091 000 kronor.

För att behålla samma köpkraft:
Du hade behövt ungefär 1 252 000 kronor.

OMXS30GI:
1 000 000 kronor växte till cirka 1 470 000 kronor.

Det innebär att sparkontot inte kompenserade för inflationen. Köpkraften minskade motsvarande ungefär 161 000 kronor.

Börsen däremot gav inte bara kompensation för inflationen, utan dessutom ett överskott på cirka 218 000 kronor i köpkraft.

Skillnaden mellan alternativen?

Nästan 400 000 kronor!

Naturligtvis vet vi alla att börsen kan falla och att historisk avkastning inte är någon garanti för framtiden. Och just den här perioden var väldigt kaotisk med kraftiga fall och snabba uppgångar på börsen.

Själv har jag en väl tilltagen buffert på olika sparkonton, den täcker åtskilliga årsutgifter med god marginal. Kanske är den alldeles för stor.

Hur stor andel av ditt sparande ligger på sparkonto i dag? Och har du någon gång räknat på vad inflationen kostat dig?

 

Jag lämnar soffan och följer pengarna

Efter många år i AP7 Såfa har jag succesivt börjat flytta över premiepensionen till Swedbank Robur Technology.

Orsaken är den historiska avkastningen.

De senaste tio åren har AP7 Aktiefond, som är den dominerande delen i den så kallade soffliggarfonden AP7 Såfa, gett i genomsnitt 14,2 procent per år. Det är riktigt bra.

Men:

Swedbank Robur Technology har under samma period gett 22,6 procent per år.

Det intressanta är att den högre avkastningen inte har kommit till priset av sämre riskjusterad avkastning. Sharpekvoten, som mäter avkastning i förhållande till risk, är 0,9 för Swedbank Robur Technology och 0,9 för AP7 över tio år. Över fem år är AP7 till och med marginellt högre med 1,0 mot 0,9.

Skillnaden ligger istället i innehaven.

AP7 äger tusentals bolag över hela världen med övervikt på amerikanska tech-bolag, medan Swedbank Robur Technology fokuserar på ett fåtal stora teknikbolag som Nvidia, Microsoft, Broadcom och Apple.

Tar jag då för mycket risk?

Kanske.

Men när sharpekvoten är ungefär densamma samtidigt som den historiska avkastningen varit betydligt högre tycker jag att det finns ett rimligt argument för att ta den extra koncentrationsrisken.

Om tekniksektorn fortsätter att dominera kan det bli ett bra drag.

Om inte, kommer AP7:s bredare riskspridning sannolikt att visa sig vara det klokare valet.

Hur har du placerat din premiepension?

Ett år med robotklipparen – summering

Nu är det ett år sedan jag fick min robotklippare, en Husqvarna Automover, installerad hemma i trädgården. Tiden går fort när man slipper klippa gräset själv.

När maskinen rullade ut på sin första tur förra sommaren var jag både nyfiken och lite skeptisk. Kunde en liten batteridriven robot verkligen hålla ordning på en villatomt bättre än en traditionell gräsklippare? Nu, efter ett helt år, är det dags att summera för- och nackdelarna.

Fördelarna

Den största fördelen är utan tvekan resultatet. Gräsmattan har aldrig varit så jämn, tät och välskött som nu. Hemligheten är förstås att roboten klipper lite och ofta. Istället för att gräset får växa sig högt och sedan kapas brutalt varje eller varannan vecka, trimmas det kontinuerligt. Resultatet blir nästan som en golfgreen – åtminstone om man jämför med mina tidigare försök.

Driftskostnaderna är dessutom närmast försumbara. Elförbrukningen är så låg att den knappt märks på elräkningen. Under året har det egentligen bara varit ett återkommande underhåll: att byta knivar runt midsommar. Ett paket knivar kostar inte många kronor, och själva bytet tar bara några minuter.

Ytterligare en fördel är ljudnivån. Den är så tyst att man ibland får titta ut genom fönstret för att kontrollera att den verkligen arbetar. Inga grannar har klagat. Tvärtom verkar flera vara lite avundsjuka.

Rengöringen är också enkel. Några minuter med borste och vattenslang då och då räcker för att hålla maskinen i gott skick.

Och kanske den största vinsten av alla: tiden. Tidigare gick det åt många timmar varje sommar till gräsklippning. Nu kan jag använda den tiden till betydligt viktigare saker. Som att fundera över aktieportföljen, läsa en bok i solen eller helt enkelt göra ingenting alls.

Nackdelarna

Här hade jag tänkt skriva en lång lista.

Men sanningen är att jag faktiskt har svårt att hitta några nackdelar.

Efter ett års användning har roboten fungerat utan problem. Den har inte strejkat, inte krävt några dyra reparationer och inte gett mig några större bekymmer.

Okej, en nackdel finns faktiskt.

Just den här modellen har nyligen fått sitt pris sänkt med nästan 50 procent. Anledningen är att Husqvarna nu lanserar nya GPS-styrda robotklippare även i den lägre prisklassen som inte behöver någon begränsningsslinga nedgrävd i marken. Tekniken utvecklas snabbt, och tillverkaren vill förstås sälja de nya modellerna.

Det innebär samtidigt att de äldre, och oerhört välbeprövade slingmodellerna säljs ut till priser som för bara något år sedan hade betraktats som rena fynd.

Köpläge?

För den som ännu inte skaffat robotklippare skulle jag säga att det just nu är ett ovanligt intressant köpläge. Visst är de nya GPS-modellerna tekniskt imponerande, men de traditionella slingbaserade modellerna fungerar redan mycket bra och har testats under många år.

Själv har jag i alla fall inte ångrat köpet en enda gång under det här första året. Tvärtom undrar jag mest varför jag inte köpte en robotklippare flera år tidigare.

Och det är kanske det starkaste betyg en produkt kan få. När man efter ett år fortfarande är lika nöjd som första dagen – och dessutom har en snyggare gräsmatta än någonsin tidigare.

 

Chockhöjda avgifter för kortköp

Jag har länge använt Preem Mastercard för mina kortköp. När jag skaffade kortet var det riktigt attraktivt: 0 kronor i månadsavgift och 1 procents cashback på alla köp.

Sedan dess har villkoren försämrats. Cashbacken sänktes först till 0,5 procent, och i dag fick jag ett brev om att nu höjs månadsavgiften från 0 till 39 kronor.

39 kronor i månaden är kanske inga stora pengar, men det är principen som stör mig. Ett kort som en gång stack ut genom låga kostnader och bra återbäring blir steg för steg mindre förmånligt.

Nu funderar jag på om det är dags att byta kort.

Har du något tips på ett bättre alternativ än Preem Mastercard?