Bokslut för februari månad

Så var det dags igen – ännu en månad avklarad. Alla räkningar är betalda, matkontot har sörplat i sig pengar snabbare än jag hunnit säga "inflation", och det är dags att se var slantarna hamnade den här gången.

Intäkter:

• Nettointäkt från enskild firma: 5 000 kr
  Firman tuffar på exakt som planerat
• Uttag från privata pensionsförsäkringar: 20 450 kr
  Livet som FIRE-förtidspensionär rullar vidare, och jag fortsätter att ta ut mina första pensionspengar på femårsbasis.

Utgifter:

• Boendekostnader: 6 100 kr
  Elpriserna har varit lika svajiga som vanligt. Ena veckan kändes det nästan gratis att värma upp huset, nästa vecka blev jag frestad att börja elda gamla deklarationspapper för att spara pengar. Men slutnotan blev ändå lägre än befarat.
• Bil: 0 kr (!)
  För första gången någonsin har bilen inte kostat ett öre! Har bytt försäkringsbolag så har inte fått fakturan än, och tack vare influensan har jag inte ens tankat en enda droppe bensin. Kanske en ny FIRE-strategi? “Ligg sjuk och spara pengar”...
• Övrigt: 9 400 kr
  Matpriserna skenar, kläder kostar en förmögenhet och försäkringsbolagen med sina chockhöjda premier verkar tro att jag bor i ett palats.

Totalt:

Utgifterna landade på 15 500 kr

Och vad hände med resten av pengarna, 9950 kronor? Precis som sig bör gick de oavkortat in på mitt ISK, där det blev en knippe Sverige- och Europafonder för hela slanten. Just nu försöker jag att vikta ner mina innehav i globala och USA-fonder, och februari var ett perfekt tillfälle att justera portföljen.

Digital detox – rapport från verkligheten!

Idag gjorde jag en sak jag tänkt göra länge. Jag testade en rejäl digital detox under hela förmiddagen.

Det började med att jag lät bilen stå och cyklade till stadskärnan.

Och  mobilen fick stanna hemma! Vilken känsla. Ingen tung klump i fickan, ingen stress över batteriprocent, inga notiser som plingade stup i kvarten.

Jag kände mig lättare än på länge. :-)

Inga problem att hitta parkeringsplats heller – cykeln gick att ställa nästan var som helst.

Väl inne i stan bestämde jag mig för att småhandla så mycket jag kunde få plats med i ryggsäcken, och gjorde mig sen smått impopulär i kassakön genom att betala med en femhundring.

Men vilken känsla det var att få tillbaka klingande växelpengar tillsammans med kvittot.

Jag hade bestämt ett möte med en bekant på ett fik och det var då det verkliga testet kom.

Jag hade ingen mobil och ingen klocka – jag var fullständigt vilse i tiden. Hur länge hade jag varit ute? Hade hela förmiddagen passerat? Fanns det en risk att jag skulle missa fikat?

Jag fick ta till en teknik som varit utdöd sedan 1990-talet: fråga en främling om tiden.

Så jag gick fram till en äldre herre, som stod och bläddrade bland kvällstidningarna, och frågade artigt hur mycket klockan var.

Först såg han lite förnärmad ut, men när han hämtat sig ledde det till en trevlig pratstund.

 

 

 

Skräck i USA - dags att köpa dippen?

Idag blir det dubbla blogginlägg. Men när Fear & Greed Index är nere på rekordlåga nivåer måste det kommenteras. Just nu ligger indexet på 22, vilket signalerar extrem rädsla på den amerikanska aktiemarknaden. Historiskt har detta ofta varit ett bra köpläge – men betyder det verkligen att vi bör trycka på köpknappen?

Vad är Fear & Greed Index?

CNN Fear & Greed Index är ett sentimentindex som sammanväger sju olika marknadsindikatorer, bland annat volatilitet, optionsaktivitet och efterfrågan på säkra tillgångar. Indexet rör sig mellan 0 (extrem rädsla) och 100 (extrem girighet). När rädslan är hög och indexet lågt, har det historiskt ofta varit ett bra tillfälle att köpa – men inte alltid.

När har det fungerat?

1. Mars 2009 – Efter finanskrisen nådde indexet extrem rädsla, men visade sig vara en fantastisk köpsignal. Börsen bottnade, och en lång tjurmarknad inleddes.

2. December 2018 – Marknaden rasade på räntehöjningar och handelskrig, men indexets bottennotering visade sig vara ett köpläge när börsen studsade tillbaka.

3. Mars 2020 – Pandemichocken skickade indexet ner i botten, men de som vågade köpa belönades snabbt när börsen steg kraftigt under resten av året.

När har det INTE fungerat?

1. September 2008 – Under finanskrisen var indexet nere på låga nivåer flera gånger innan den verkliga botten nåddes i mars 2009.

2. Mars 2001 – Techbubblan hade spruckit, och även om indexet visade rädsla fortsatte börsen att falla i nästan två år till.

3. Juni 2022 – Börsen såg ut att bottna efter Federal Reserves räntehöjningar, men fortsatte att vara skakig i flera månader innan en vändning kom.

Är det köpläge nu?

Det beror på. Ett lågt Fear & Greed Index kan signalera att marknaden är översåld, men det betyder inte att den inte kan sjunka ännu mer. Det gäller att väga in andra faktorer, som makroekonomi, räntepolitik och företagsvinster.

Så, vad gör du med dina USA-investeringar? Köper du dippen, eller väntar du på ännu lägre nivåer? Kommentera gärna!

Underkänt för den svenska skolan?

Det svenska betygssystemet är en ständig källa till förändring och förvirring! Precis när vi har lärt oss vad som krävs för ett A eller ett E, så är det dags att kasta om allt igen.

Från A till F – och nu till 1 till 10?

Minns ni när vi gick från det gamla MVG till IG-systemet till dagens A–F-skala? Det var som att lära sig ett nytt språk. Nu föreslås det att vi ska byta ut bokstäverna mot siffror, närmare bestämt en 1–10-skala.

Nyligen presenterade skolminister Lotta Edholm och utredaren Magnus Henrekson detta förslag, där betygen ska sättas på en tiogradig skala utan en bestämd gräns för underkänt. Syftet är att fler elever ska få gymnasiebehörighet och att betygen bättre ska spegla elevernas faktiska kunskaper.

Varför?

Jo, dagens betygssystem har fått kritik för att vara orättvist och för att bidra till betygsinflation. Genom att införa en tiogradig skala hoppas man på en mer nyanserad bedömning av elevernas prestationer. Dessutom ska ett nationellt slutprov införas, vilket ska stå för 30 procent av meritvärdet vid ansökan till gymnasiet. Detta för att säkerställa en mer likvärdig bedömning över hela landet.

Hur såg det ut innan?

• 1962: Det relativa betygssystemet infördes med en skala från 1 till 5, där betygen fördelades enligt en normalfördelningskurva. 

• 1994: Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet ersatte det relativa systemet. Betygsskalan gick från IG (Icke godkänd) till MVG (Mycket väl godkänd). 

• 2011: Nuvarande A–F-skalan infördes, där A är högsta betyg och F innebär underkänt. 

• 2025: Om förslaget går igenom, kommer en 1–10-skala att införas, utan en fast underkänd gräns, för att ge en mer nyanserad bedömning av elevernas kunskaper.

 

Vilket betyg ger du det svenska betygssystemet?

 

Varför måste man hela tiden ändra på saker och ting?

När jag var och handlade i min favoritbutik i helgen så hade personalen flyttat om varorna och hyllorna en hel del, och med stora plakat stod det glada tillrop om att jag som kund skulle vara glad över att man gjort det enklare att hitta rätt i sortimentet.

Öh?

Handlingen som brukar gå snabbt och smidigt tog fyra gånger så lång tid eftersom jag inte hittade någonting, och när jag kom hem upptäckte jag att jag inte alls fått med mig det som jag tänkt köpa.

Grattis, liksom.

Denna förändring är ytterligare ett exempel på den där idéen om att allt måste hela tiden förändras, uppdateras och förbättras.

Visst är det bra på många områden, men i en butik där jag uppskattar att snabbt kunna hitta de varor jag av gammal vana brukar vilja köpa, där är alla förändringar till det sämre.

Samma sak gäller de ständiga villkorsändringar som sker inom finansvärlden. Som konsument kan det vara utmattande att ständigt behöva anpassa sig till nya förutsättningar och villkor. Det är inte något jag vill lägga tid och energi på, men tyvärr verkar det vara en realitet i dagens ekonomiska landskap.

Ta bara en sådan sak som att den 31 maj 2025 kommer Shell Mastercard att upphöra, som jag skrivit om innan. Idag fick jag ett meddelande från Ikano Bank att mitt gamla Shell kort ersätts med Ikano Bank Kort, om jag inte aktivt tackar nej till detta (!).

Jag har inte gått igenom villkoren ännu, och vet inte om jag ska göra det heller, utan istället bara tacka nej bara för att.

För visst är det märkligt att man måste aktivt tacka nej till ett erbjudande, som man inte ens bett att få?

FIRE utan lön – andra klassens medborgare?

FIRE innebär frihet, kapitalinkomster och en vardag utan krav. Men trots en stabil ekonomisk situation kan oväntade hinder dyka upp – särskilt när det handlar om att bevisa sin kreditvärdighet i en värld som älskar löneinkomster.

"Var är lönen?"

Hyresvärdar, banker och mobiloperatörer baserar ofta sina beslut på traditionella inkomstkällor. Kapitalinkomster ses inte som lika trygga som en fast månadslön, oavsett belopp. Att redovisa 50 000 kr i månaden från aktieutdelningar kan väga lättare än en lön på 25 000 kr. Resultatet? Svårigheter att hyra bostad, trots en solid ekonomi.

Mobilabonnemang kan bli en utmaning

Vid ansökan om ett mobilabonnemang genomförs en kreditupplysning, där löneinkomst ofta är en avgörande faktor. Trots ekonomisk stabilitet kan ett avslag komma – och lösningen blir i värsta fall att använda kontantkort.

Kreditkort? Inte utan fast anställning

Ett utgående kreditkort som behöver ersättas eller en ansökan om ett nytt kort med bättre förmåner kan också bli problematiskt. Utan en fast lön kan banken neka ansökan, även om kontosaldot visar miljonbelopp och inga skulder finns.

Lösningen? En symbolisk inkomst

För att kringgå systemets krav väljer vissa inom FIRE att ha en liten officiell inkomst från en enskild firma eller en deltidsanställning. Även en blygsam lön kan räcka för att hålla kreditvärdigheten intakt och undvika de mest frustrerande hindren.

Slutsats

Trots en stark ekonomisk situation kan den som lever på kapitalinkomster uppfattas som mindre kreditvärdig än någon med en genomsnittlig lön. Systemet premierar lönearbete och ser stabila passiva inkomster som en osäkerhet. För den som planerar att lämna arbetslivet tidigt kan det därför vara klokt att i förväg tänka på hur dessa hinder kan hanteras.

När ska man börja ta ut tjänstepensionen?

Jag har som minnesgoda läsare säkert kommer ihåg börjat nalla av mitt privata pensionssparande genom att plocka ut några av mina privata pensionsförsäkringar i förtid. Däremot låter jag mina tjänstepensioner ligga kvar, eftersom jag tycker att det finns en hel del fördelar med att spara på krutet.

Många i FIRE-rörelsen väljer däremot att ta ut tjänstepensionen så tidigt som möjligt, ofta från 55 år och med en uttagstid på 5–10 år, och investera pengarna själva. Det kan vara en smart strategi för den som vill ha full kontroll, men det finns nackdelar:

• Skatt och marginaleffekter – Tidigt uttag kan leda till högre total skatt om det kombineras med andra inkomster, särskilt om man hamnar över brytpunkten för statlig skatt (2025: 598 500 kr per år, ca 49 875 kr/månad). Dessutom är skatten på pension som tas ut före riktåldern högre än om man väntar – pension beskattas nämligen som vanlig inkomst (men utan jobbskatteavdrag) fram till riktåldern men får ett förhöjt grundavdrag därefter, vilket sänker skatten avsevärt.
• Ingen a-kassa eller sjukpenning – Om du tar ut tjänstepensionen förlorar du rätten till a-kassa och sjukpenning. Däremot påverkas inte dessa förmåner om du istället tar ut en privat pensionsförsäkring – en märklig men viktig regel att känna till.
• Arvsaspekten – Många tjänstepensioner saknar återbetalningsskydd, vilket innebär att de försvinner vid dödsfall. Om du tar ut pengarna tidigt och placerar dem i en egen portfölj kan kapitalet istället gå i arv.

Att låta pensionen växa – långsiktiga fördelar

Om du har andra tillgångar att leva på kan det vara klokt att låta tjänstepensionen ligga kvar och växa, särskilt om:

• Du vill undvika statlig skatt – Genom att skjuta upp uttaget kan du sprida inkomsten över fler år och hålla dig under brytpunkten.
• Tjänstepensionen har låga avgifter och stabil avkastning Vissa pensionsförsäkringar har låga förvaltningskostnader och anpassad risknivå, vilket kan vara fördelaktigt jämfört med att hantera kapitalet själv.
• Du vill ha trygg livslång inkomst – Förmånsbestämda pensioner och vissa kollektivavtalade lösningar ger livslång utbetalning, vilket kan vara en trygghet om du lever länge.
• Lägre skatt efter riktåldern – Genom att vänta med uttaget till riktåldern får du ett högre grundavdrag, vilket sänker skatten på pensionen markant jämfört med att ta ut den tidigare.

Vilket är bästa valet?

Det finns ingen universallösning – det beror på din situation. En mellanväg kan vara att göra ungefär som jag för:

1. Ta ut en del av privatpensionen tidigt (om du har en sådan) för att få loss cash till de dagliga utgifterna.
2. Låta tjänstepensionerna ligga kvar för att sprida risk och behålla trygghet.
3. Använda skattesmart uttagsplanering för att hålla nere marginalskatten.