Jag tecknar Apotea på alla depåer

Jag tecknar Apotea överallt där det går – samtliga konton på Avanza och SEB får vara med på festen.

Varför?

För att jag gillar bolaget, och för att Pär Svärdson har visat sig vara något av en trollkarl när det kommer till att bygga framgångsrika företag. Från Adlibris till Apotea – han verkar ha hittat receptet för att göra e-handel både lönsamt och sympatiskt.

Som trogen Apotea-kund sedan starten känner jag mig nästan som en del av familjen. Deras snabba leveranser och låga priser är svårslagna – och vem kan motstå en välfylld låda som dyker upp vid dörren snabbare än man hinner säga ”laktosfri D-vitamin”?

Nu återstår bara en fråga:

Blir det någon tilldelning överhuvudtaget? Med tanke på hajpen kanske jag får nöja mig med ett fåtal antal aktier, men även det känns värt. Jag tänker behålla de jag får, om det inte sker något väldigt oväntat. Svärdson har min tillit, och Apotea har min plånbok (i alla fall när det gäller Alvedon och allergitabletter).

Så, vad säger ni? Tror ni att bolaget kan leverera mer än bara paket?

Är det här slutet på börsyran?

Av en händelse hittade jag ett tidningsklipp om den amerikansk-indiske nationalekonomen Ravi Batras teorier om samhällscykler, som beskriver hur makten växlar mellan olika samhällsgrupper över tid.

Och det var faktiskt riktigt intressant.

Vi tar det från början:

En snabbkurs i Batras samhällscykler

Batras modell bygger på att olika grupper – arbetare, krigare, intellektuella och köpmän – turas om att styra samhällsutvecklingen:

1. Arbetarfokus – Denna fas betonar solidaritet och social trygghet.
2. Intellektuell fas – Kultur, utbildning och idéer står i centrum.
3. Köpmannafas – Kapitalism och konsumtion tar över.

4.    Krigarfokus – Här dominerar säkerhet, disciplin och samhällets beredskap inför hot.

När en grupp har dominerat för länge, börjar samhället uppleva problem som bara nästa grupp kan lösa. Enligt Batra är dessa cykler nödvändiga för att balansera samhällets utveckling.

Finns det tecken på en krigarfas i Sverige?

Så här tänker jag:

Efter årtionden av stark ekonomisk utveckling och ökad globalisering ser vi hur det svenska samhället blivit allt mer polariserat. Ojämlikhet och otrygghet har ökat, och många ser behovet av ett starkare samhällsbygge för att skydda svenska värden och säkerhet. Den ökande fokuseringen på säkerhetsfrågor – både sociala och ekonomiska – skulle kunna vara ett tecken på att vi är på väg mot en krigarfas.

Vi ser detta i den politiska debatten där frågor om brottslighet, nationell suveränitet och trygghet står i fokus. Staten talar dessutom om att säkra inhemsk produktion, särskilt inom områden som försvar och energi, för att minska beroendet av utländska leverantörer och stärka landets motståndskraft.

Vad innebär detta för ekonomin?

Om Sverige går in i en krigarfas enligt Batras teorier, kommer vi troligen se en fullständig omprioritering av den ekonomiska politiken. Staten kan börja detaljstyra investeringar mot områden som säkerhet, försvar, och energisjälvförsörjning. Handelsberoendet kan minska, och det kan bli mer fokus på att säkra strategiskt viktiga resurser och industrier.

Branscher som förväntas spela en central roll för landets säkerhet och stabilitet, som energiförsörjning, teknisk infrastruktur och försvarsindustri, kan i så fall få ett uppsving.

Och börsen?

För den svenska börsen kan en krigarfas innebära en rejäl omvälvning. Exportberoende företag kan ställas inför svåra utmaningar, särskilt om regleringar ökar eller om utländska marknader blir svårare att nå. Däremot kan företag som är verksamma inom infrastruktur, energi och cybersäkerhet vinna på denna utveckling.

Investerare kan behöva omvärdera sin strategi. Bolag som fokuserar på självförsörjning och nationell säkerhet kan bli mer attraktiva, samtidigt som de företag som är starkt knutna till globala värdekedjor riskerar att värderas ned.

Slutsats: En förändring i prioriteringar

Om Ravi Batras teorier stämmer, vilket jag inte är så där jättesäker på, men om det nu verkligen skulle vara så. Och om Sverige i så fall står inför en krigarfas där säkerhet, stabilitet och motståndskraft kommer att dominera samhällsdebatten och ekonomin, ja då får nog vi som investerare tänka om.

Detta kan leda till en förändrad investeringskultur där långsiktigt säkerhetsfokus är viktigare än att företagen gör vinster.

Vad tror ni – har Batra rätt om att Sverige är på väg mot en krigarfas, och hur tänker ni att det i så fall kommer påverka era investeringar och vår framtid?

Bokslut november månad

Som vanligt är jag ute i god tid, och det är dags att summera ännu en månad av ekonomiska äventyr! Alla fakturor är betalda, och jag kan nu med största nöje presentera november månads kassaflöde – som en budgetversion av en Wall Street-rapport.

Intäkter:

• Nettointäkt från nystartad enskild firma: 5 000 kr
  (Första inkomsterna! Det är inte champagne och ostron-nivå, men det blir en kaffe och en bulle för att fira.)
• Överföring från buffert: 20 000 kr
  Ja jag vet, det räknas fortfarande inte som en intäkt. :-)

Utgifter:

• Boendekostnader: 1 400 kr
  (En märklig mix av rekordlåga elpriser och plötsligt skyhöga elpriser. Det blev ändå lägre än jag vågat hoppats).
• Bil: 4 500 kr
  (Fordonskatt, däckskifte och ett par droppar bensin. November blev en dyr månad för bilen, som annars mest står och still på uppfarten.)
• Övrigt: 8 500 kr
  (Mat, kläder, försäkringar – och julförberedelser).

Vad blev kvar? Jo, efter att allt var betalt och fixat hade jag 10 600 kr kvar. Dessa skickades raka vägen in på mitt nya ISK, där de blev Investor för hela slanten.

Jämförelse med oktober:

I oktober var elpriserna lägre och bilen billigare, vilket gjorde att utgifterna landade på 12 200 kr, och jag kunde stoppa undan 14 300 kr.

Ska bli spännande att se om elpriserna håller sig på en vettig nivå den kommande månaden och om bilen håller ihop ett litet tag till.

Hur blev november för dig?

Nu är även skrotbilar värda minst 10 000 kronor!

Äntligen har regeringen hittat på något för oss som kör runt i uråldriga fossilbilar.

Med den nya skrotningspremien på 10 000 kronor kan man nu ge sin gamla bil en värdig sorti – och använda de pengarna till att köpa eller leasa en elbil.

Jag har en numera ordentligt bedagad 25 år gammal Volvo V70N som passar perfekt för detta byte.

Senaste verkstadsbesöket fick jag en offert på saker som måste fixas innan nästa besiktning, och slutnotan hamnade på 28500 kronor! Och då var inte en omgång nya sommardäck till nästa säsong med i den kalkylen, så säg cirka 33000 kronor för att hålla den rullande ett år till. Plus fordonskatt, service och sen nästa års reparationer…

Eller om man så vill, det blir 43000 kronor i fickan för mig.

Kriterier för att få skrotningspremien:

1. Skrota bilen hos en auktoriserad bilskrotare.

2. Bilen måste ha kontrollbesiktigats efter 6 juli 2022..

3. Man måste ha varit ägare till bilen sedan 6 september 2023.

4. Elbilen, ny eller begagnad man köper eller leasar måste  

    vara 100 % eldriven.

Köp ska ske hos en auktoriserad bilhandlare eller via leasingavtal.

 

Jag tycker det hela låter som en bra deal. Vad tycker du?

 

Pausa tjänstepensionen – men när kan du trycka på stopp?

Från och med den 1 januari 2025 har skattelagstiftningen ändrats så att det blir möjligt att pausa pågående uttag av tjänstepension och privata pensionsförsäkringar.

Tidigare har reglerna kring uttag varit striktare. Har du väl börjat ta ut de här typerna av pension har det i princip varit omöjligt att stoppa uttagen.

De nya reglerna ger därför en flexibilitet som tidigare saknats – möjligheten att pausa uttag innebär att du kan anpassa din pension efter din livssituation, exempelvis om du vill återgå till arbete på heltid eller om marknadsläget förändras så att du vill låta pengarna ligga kvar och växa ytterligare.

Det här är med andra ord ett stort steg mot en mer individanpassad pensionshantering.

Vad är haken?

På pappret låter det bra. Men i verkligheten är det inte fullt så enkelt. Många av de svenska pensionsinstituten har ännu inte hunnit förbereda sig för att möta de nya kraven.

Varför? Här kommer några anledningar:

1. Systemen är inte anpassade
   Att pausa ett pågående uttag är inte bara en knapptryckning. De tekniska systemen som hanterar våra pensionsutbetalningar är ofta ålderdomliga och svåranpassade. För att möjliggöra stopp i utbetalningar krävs omfattande förändringar, både i system och processer, vilket tar tid och resurser.
2. Regelverket kom sent
   Även om regeländringen har diskuterats ett bra tag, kom riksdagsbeslutet först i höstas. Detta innebär att många aktörer inte haft tillräckligt med tid för att bygga upp rutiner eller förklara för sina kunder hur pauser fungerar och vilka konsekvenser de kan få.

För- och nackdelar med att pausa pensionen

För oss sparare finns det både fördelar och en del risker att fundera över:

Fördelar:

• Flexibilitet: Om du plötsligt får en ny inkomstkälla eller inte längre behöver pensionspengarna direkt, kan du låta pengarna ligga kvar och växa ytterligare.
• Möjlighet att anpassa: Om du till exempel planerar att börja arbeta igen kan du pausa pensionen och öka ditt framtida månadsbelopp.

Nackdelar:

• Risk för förlust av pengar: En paus kan göra att du behåller öka exponeringen mot en marknad som sjunker, istället för att få ditt sparande utbetalt.
• Administrativa problem: Om ditt pensionsbolag inte är redo att hantera pauser kan det leda till förseningar eller andra komplikationer.

Vad tycker du om de nya möjligheterna att pausa tjänste- och privatpensionen?

Snart FIRE – nu handlar allt om pengar i handen!

Nu när jag närmar mig FIRE har jag börjat tänka annorlunda när det gäller kronor och ören.

Förr tänkte jag alltid i termer av bruttolön, men nu är det enda viktiga vad som faktiskt kommer att landa på kontot efter skatter och avgifter är betalda.

    FIRE-inkomster är diversifierade

• Utdelningar från aktier – dessa är delvis skattefria om de finns på ett ISK eller KF, men beskattas med 30 procent i vanliga depåer.
• Försäljningar av aktier och fonder – samma sak här.
• Småföretagande eller hobbyverksamhet – eftersom jag startat ett FIRE-företag måste jag räkna bort egenavgifter, inkomstskatt och eventuell positiv eller negativ räntefördelning.

Resultatet?

Utbetalningarna har vitt skilda skattenivåer, vilket gör att bruttosiffran blir irrelevant.

Tänker du på nettolön eller bruttolön när du planerar din FIRE-resa?

Sjukpenning och FIRE

Jag har som ni vet startat en enskild firma som mest är tänkt som hobbyprojekt under FIRE. Men idag upptäckte jag en sak som jag inte alls haft koll på.

När man startar en ny enskild firma räknas de första 36 månaderna som uppbyggnadsskede. Under denna tid kan Försäkringskassan beräkna den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) utifrån vad en anställd med liknande arbetsuppgifter och erfarenhet skulle tjäna – inte bara på vad företaget faktiskt tjänar. Detta är särskilt fördelaktigt för ett nystartat företag som sällan går med vinst från dag ett, och framförallt för mig som inte lär få någon vinst överhuvudtaget att tala om.

---

Så beräknas SGI och sjukpenning

1. SGI under uppbyggnad:
• Försäkringskassan bedömer vad som är en rimlig inkomst för branschen.
2. Ersättningsnivå:
• Sjukpenningen blir då 80 % av SGI, upp till ett visst maxbelopp.
3. Efter uppbyggnadsskede:
• När de 36 månaderna har passerat beräknas SGI på företagets faktiska vinst (efter avdrag, men före skatt).

---

Vad behöver man tänka på?

• Dokumentera: Affärsplan, intyg, resultatrapport och annan information som visar att företaget är aktivt.

---

Exempel på sjukpenningnivå

Om Försäkringskassan bedömer att en anställd med samma yrke yrke skulle tjäna 50 000 kronor i månaden, blir SGI:n 600 000 kronor per år. Sjukpenningen blir då cirka 40 000 kronor per månad (före skatt) om man blir sjuk.

Behövs detta då i mitt fall om jag ändå är FIRE?

Ja, faktiskt.

Varför skulle jag tacka nej till samhällets skyddsnät om jag skulle bli sjuk? Jag har trots allt varit med och finansierat skyddsnätet under hela mitt yrkesverksamma liv.

Vad tycker ni?