Fem år och ett dyrt misstag

Många gillar tryggheten i ett sparkonto. Jag också. Men ibland kan det vara nyttigt att räkna på vad tryggheten faktiskt kostar.

Låt oss ta ett exempel.

Anta att du hade 1 000 000 kronor i januari 2020. Detta var alltså innan covid, innan Putin och innan Trump.

Om vi antar att du hade två val.

Du kunde antingen sätta pengarna på ett sparkonto hos en nischbank som till exempel SBAB. Eller investera dem i en fond som följer OMXS30GI, ett index som inkluderar återinvesterade utdelningar.

Under perioden januari 2020 till januari 2025 hände följande:

• Inflationen steg cirka 25 procent.
• SBAB:s sparkonto gav i genomsnitt omkring 1,75 procent per år.
• OMXS30GI steg ungefär 47 procent.

Resultatet?

Sparkonto:
1 000 000 kronor växte till cirka 1 091 000 kronor.

För att behålla samma köpkraft:
Du hade behövt ungefär 1 252 000 kronor.

OMXS30GI:
1 000 000 kronor växte till cirka 1 470 000 kronor.

Det innebär att sparkontot inte kompenserade för inflationen. Köpkraften minskade motsvarande ungefär 161 000 kronor.

Börsen däremot gav inte bara kompensation för inflationen, utan dessutom ett överskott på cirka 218 000 kronor i köpkraft.

Skillnaden mellan alternativen?

Nästan 400 000 kronor!

Naturligtvis vet vi alla att börsen kan falla och att historisk avkastning inte är någon garanti för framtiden. Och just den här perioden var väldigt kaotisk med kraftiga fall och snabba uppgångar på börsen.

Själv har jag en väl tilltagen buffert på olika sparkonton, den täcker åtskilliga årsutgifter med god marginal. Kanske är den alldeles för stor.

Hur stor andel av ditt sparande ligger på sparkonto i dag? Och har du någon gång räknat på vad inflationen kostat dig?