Hur man gör sin ekonomi framtidssäkrad

Ju äldre man blir, desto viktigare blir det att planera för den dag då man inte längre klarar av att sköta vardagen. Det är lätt att tänka att det där tar jag “sen”, men det där “sen” kan komma fortare än man tror.

För min egen del har jag insett att jag sitter med en extremt tillkrånglad ekonomisk situation som knappast någon annan än jag själv förstår.

Låt mig måla upp bilden:

• En enskild firma, bokförd i ett lokalt installerat program på min dator.
• Pausade utbetalningar från vissa pensionsförsäkringar.
• Buffert utspridd på jag vet inte hur många olika nischbanker.
• En villa där det finns massor av avdrag att göra vid en försäljning, men avdrag som bara jag känner till eftersom alla kvitton ligger sparade i olika mappar på min hårddisk.
• Därtill en uppsjö av andra typer av personförsäkringar i olika bolag.

Om jag plötsligt skulle bli oförmögen att sköta allt detta – ja, då skulle mina barn få ett minst sagt rejält arbete framför sig för att reda ut alltihop.

Därför har jag börjat fasa ut det krångliga till förmån för något som kan kallas ett självspelande piano. Tanken är att ekonomin ska rulla på i stort sett utan min inblandning.

Så här ser min förenklingsstrategi ut:

• Autogiro: I stort sett alla löpande betalningar (el, vatten, sopor, försäkringar, bredband) går numera per automatik.
• Från KF till ISK: Kapitalförsäkringar, som kräver regelbundna inbetalningar till schablonskatt, fasas över till ISK – mindre administration, färre saker att komma ihåg.
• Avveckling av enskild firma: Vid årsskiftet planerar jag att lägga ner firman. Nästa deklaration blir troligen den sista i mitt liv som företagare. Skulle jag trots allt fortsätta, blir det i så fall i ett aktiebolag där en redovisningskonsult får sköta allt. Det kostar – men det kan vara värt det.
• Framtidsfullmakt: Jag har skrivit en framtidsfullmakt där ett av barnen utses till att sköta min ekonomi, i samråd med sina syskon, om jag en dag inte kan själv.
• Livslånga pensioner: Pensionsförsäkringarna ställs om till livslång utbetalning i stället för tidsbegränsad. Det är inte det mest skatteoptimala upplägget, men det är framtidsoptimalt. Stabilt, enkelt, förutsägbart.

Målet är att hela min ekonomi ska vara ett självspelande piano inom något år. Inte nödvändigtvis maximalt effektivt, men däremot hanterbart – både för mig och för mina barn den dag de behöver ta över.

Hur tänker du?

Har du planerat för en tid då du själv inte längre kan sköta vardagsekonomin? Har du förenklat konton, pensionsutbetalningar och försäkringar?

Det kan vara värt att tänka på – redan idag. För förr eller senare kommer den dagen då vi alla tvingas luta oss tillbaka och lyssna till det där självspelande pianot.