Första året med robot – klar köprek!

Nu när höstlöven börjar falla och gräset äntligen tar semester, är det dags att summera mitt första år med robotgräsklippare. Det blev en svindyr Husqvarna, troligen den mest beprövade modellen på marknaden – och jag kan kort och gott säga: jag är helnöjd.

Det här är en klar köprekommendation.

Visst, drygt 20 000 kronor för en liten plastbit med tillhörande tallrik med knivar känns först som rena rånet. Men som Warren Buffett brukar säga:

”Pris är vad du betalar – värde är vad du får.”

Och värdet här? Ja, den här maskinen är värd mer än 20 000 kronor.

Den har tuggat sig igenom hela klippsäsongen utan minsta strul.

Jag har inte behövt göra något – förutom att byta knivarna en gång mitt i sommaren (små rakblad som kostar ungefär som en lunch). Gräset ser numera ut som en välskött golfbana, och jag inbillar mig att ogräset och mossan har minskat rejält.

Till och med fallfrukten klarar den av. Kör den på ett stort äpple? Inga problem. Den backar och fortsätter åt ett annat håll.

Det enda jag ångrar är att jag inte köpte en sån här för tio år sedan. Tänk så många timmar jag har tillbringat bakom den gamla bensinklipparen – timmar jag nu kan lägga på något vettigare (som att sitta på altanen och se roboten jobba).

Har du gräsmatta? Och i så fall – hur klipper du den?

Snabba cash med Verisure – 4000 kronor på 5 minuter!

Idag blev det snabba cash. Jag hade tecknat mig i Verisure-noteringen via sex olika konton hos Avanza och Nordnet. Tanken var enkel: öka chansen till tilldelning och se vad som händer.

Och ja, det hände.

Fick 40 aktier per konto i tilldelning – totalt 240 stycken.

Inte jättemycket, men tillräckligt för att skärpa sinnena vid öppningen. Kursen stack direkt, och enligt plan tryckte jag på säljknappen omgående.

Snittkurs: 14,8 euro.

Resultatet? En vinst på drygt 11 procent på några minuter. Eller om man så vill, 4000 kronor rakt ned i fickan. För fem minuters jobb – om man nu ens kan kalla det jobb.

Nu ska jag logga ut och njuta av höstvädret.

Hur gick det för dig?

På jakt efter den perfekta bostaden

Den senaste månaden har jag roat mig med att gå på visningar av nybyggda bostäder – både hyresrätter och bostadsrätter. Det känns allt oftare som att min tid som villaägare sjunger på sista versen.

Tanken på att flytta in i något helt nytt lockar. Det doftar fräscht, det är inga gamla rör som hotar att brista, och allt från tvättmaskin till badrumssilikon är orört och blänkande. Men ju fler visningar jag går på, desto mer inser jag att det finns en hel del att önska när det gäller hur dagens bostäder är ritade.

Det första jag har svårt för är det här moderna ofoget att integrera köket med vardagsrummet. Jag förstår att det ser trevligt ut i mäklarbilderna – ljus, rymd, sociala ytor. Och för den som älskar att stå och fräsa skaldjurspasta medan gästerna njuter av en fördrink i soffan kan det säkert kännas som rena drömmen.

Men i vardagen?

Nä, tack. Jag vill inte höra diskmaskinen surra medan jag tittar på nyheterna, eller känna stekoset från middagen när jag lägger mig på soffan. Ett kök ska, i min värld, vara ett riktigt rum – gärna lite avskilt – och självklart ska det få plats ett rejält köksbord.

Det andra stora problemet är förvaringen – eller snarare bristen på den. Förr hade man källare och vind där man kunde stapla kartonger med bra-att-ha-prylar. Idag verkar standarden vara ett förråd som mest liknar en garderob. Var ska man egentligen göra av alla de där sakerna som man inte behöver just nu?

Det tredje som verkligen stör mig är fönsterpartierna som går ända ner till golvet. Det må vara modernt och ge maximalt ljusinsläpp, men samtidigt ger det fri insyn.

Efter att ha gått på ett antal visningar bestämde jag mig till slut för att göra något helt annat: jag bokade in en visning av en riktigt pampig våning från förra sekelskiftet. Högt i tak, stuckaturer, dubbeldörrar och ett kök med tillhörande pigkammare. Där låg köket så långt från salongen att man nästan behövde en GPS för att hitta dit – och jag kände mig direkt hemma.

Men så var det förstås det där med lyhördheten. Trots att visningen var full av folk kunde jag tydligt höra hur grannarna en våning upp pratade med varandra. Och då slog det mig – det perfekta boendet kanske helt enkelt inte finns. Det blir alltid någon kompromiss, vare sig det handlar om planlösning, ljudisolering eller var man ska gömma sina flyttkartonger.

Funderar du också på att byta bostad? Och vad är det viktigaste för dig – öppen planlösning, moderna material eller pigkammare och en rejäl fönsterbänk med plats för blommorna?

Dags att skifta till vinterdäck – göra det själv eller leja bort?

Nu börjar det kännas i luften – morgondimman ligger tät och  temperaturen kryper allt oftare ner mot noll. Med andra ord, det är alltså dags att börja fundera på vinterdäcken igen.

Att byta däcken själv hemma på garageuppfarten kostar i princip 0 kronor, förutsatt att man redan har en domkraft, ett fälgkors och lite tålamod.

Den lokala däckverkstaden här i närheten tar däremot 400 kronor för att göra jobbet – om jag tar med däcken själv. Väljer jag istället ett däckhotell, där de förvarar däcken, tvättar dem och skiftar två gånger per år, så hamnar kostnaden någonstans runt 2 000 – 3000 kronor per år.

För min egen del får jag nog räkna med ungefär en timmes jobb på hösten och lika mycket på våren – eftersom jag gärna åker och fyller på luft direkt efter bytet och passar på att kolla att alla muttrar sitter som de ska. Det är visserligen lite bökigt, men om man räknar på det motsvarar det ändå en “timlön” på ungefär 1 000 kronor skattat och klart. Det är inte varje dag man tjänar det på att svettas lite på garageuppfarten!

Så länge jag orkar, och knäna håller, kommer jag såklart fortsätta byta hjulen själv. Det är något tillfredsställande med att höra klicket från momentnyckeln och veta att man gjort jobbet på riktigt. Men jag inser också att det kommer en dag då jag troligen står där och tänker: “Äh, jag bokar däckhotellet.”

Och skulle jag någon gång köpa en ny elbil med 22-tumsfälgar och däck som väger mer än jag själv, då blir det nog däckhotell från dag ett.

Hur gör du – skiftar du själv, eller lejer du bort jobbet? 

Och i så fall, vad tar din verkstad betalt? 

Månadens utgifter – nya bottennapp!

Nu är månadens utgifter betalda. Och de var påfallande låga. Så låga att när jag nämnde totalsumman för en bekant, så tittade han på mig som om jag drev med honom.

”Det där kan inte stämma” sa han.

Jo då, men är egentligen inget magiskt knep. Bara att kapa bort varenda liten onödig utgift, och plötsligt händer det underverk i plånboken.

Jag lever, som jag själv ser det, ett gott liv.

Jag bor i en villa (obelånad numera, vilket underlättar en hel del). Jag kör en fin bil… nåja, fin är kanske en definitionsfråga. Men min drygt 20-åriga Volvokombi går i alla fall framåt när jag vrider om nyckeln. :-)

Jag äter gärna ute, och jag skulle tro att jag anses vara hyfsat välklädd – och ändå blev månadens utgifter så här:

• Boende & hushåll (el, VA, sopor, bredband etc – exklusive fastighetsavgiften): 2 500 kronor
• Kortköp (mat, dryck, restaurangbesök, hygienartiklar m.m.): 6 800 kronor
• Övrigt (personförsäkringar etc): 1 100 kronor
• Bil (bensin, försäkring, reparationer): 350 kronor

Summa: 10 750 kronor

För att bo i villa, äta gott, köra bil (åtminstone ibland) och leva ett rätt bekvämt liv tycker jag det är ganska svårslaget.

Några kommentarer till utgifterna

• Elen har varit ovanligt billig ett tag, men nu tycks priserna rusa igen. Nästa månad kommer jag inte undan så billigt.
• Personförsäkringarna har jag uppgraderat, och det ganska så rejält. Förr snålade jag gärna, men nu när jag börjar bli äldre inser jag att risken ökar för både sjukdomar och skador. Det känns rimligt att lägga lite mer här.
• Bilen? Ja, den har inte rullat många meter. Dels för att jag hellre sitter bredvid och låter den nya kvinnan i mitt liv ratta sin egen bil. Men även för att jag hellre tar cykeln eller går om jag ska åka några kortare sträckor.

Så, det är alltså ingen trollerikonst. Bara en vanlig vardag där jag har skalat bort allt jag inte behöver, men ändå behållit guldkornen.

Hur såg din månad ut?

Jag tecknar Verisure – på flera konton!

Nu är det dags igen – börsen får besök av en riktig tungviktare. Den 8 oktober gör nämligen Verisure entré på Stockholmsbörsen, och intresset är redan på topp.

Varför allt ståhej kring Verisure?

Jo, bolaget är en av Europas största aktörer inom hemlarm, dessutom med stark närvaro i Latinamerika. Deras affärsidé är enkel: abonnemang på säkerhetstjänster. Det betyder återkommande intäkter, stabil kundbas och en modell som marknaden brukar gilla.

Fakta om noteringen

·       Första handelsdag: 8 oktober

·       Beräknat börsvärde: ca 13,4 miljarder euro

·       Totalt företagsvärde inkl. nettoskuld: ca 18,2 miljarder euro

·       Handlas i: euro (på Stockholmsbörsen!)

·       Teckning möjlig via: Avanza och Nordnet

Analytikernas tips: teckna

Det mest fascinerande är att nästan alla analytiker för en gångs skull verkar vara rörande överens – här ska man teckna.

·       EFN lyfter att värderingen innebär en vinstmultipel på drygt 11 gånger senaste årets justerade ebitda, respektive knappt 21 gånger ebit. Högt, absolut, men inte orimligt om tillväxten håller i sig.

·       Dagens Industri konstaterar att prislappen är saftig men motiveras av digital affärsmodell, återkommande intäkter och lojala kunder. Även de säger: teckna.

·       Aktiespararna pekar på det ökade intresset för att skydda hemmet mot inbrott och tycker att bolagets affärsidé sänker risken. Också de säger: teckna.

·       Privata Affärer framhåller abonnemangsmodellen och återkommande kassaflöden som starka argument. Gissa vad deras slutsats blir? Just det: teckna.

Det är nästan så att man börjar undra: finns det någon analytiker som inte tycker man ska teckna?

Några frågetecken

Självklart finns det smolk i bägaren. En del svenska kunder är inte alltid helnöjda med Verisure. Dessutom kan ny teknik förändra spelplanen framöver – smarta hemlösningar blir billigare och mer lättillgängliga. Och så har vi den lilla detaljen att aktien handlas i euro på Stockholmsbörsen.

Varför då?

Många menar att detta görs för de gamla ägarna snarare än småspararna. För oss betyder det valutaväxling, högre courtage och lite extra huvudbry när man ska räkna på avkastningen i kronor.

Min egen strategi

Trots frågetecknen kunde jag inte låta bli. Jag har tecknat på flera konton och hoppas att tilldelningen blir generös och att man inte bara får en handfull aktier som vanligt.

Den här typen av bolag – med starka kassaflöden, återkommande intäkter och en marknad som knappast krymper – brukar gå hem på börsen. Och även om värderingen är hög finns det gott om exempel på bolag som vuxit in i sina prislappar.

Jag chansar helt enkelt på att tåget fortsätter rulla, åtminstone i startfasen.

Tecknar du Verisure, eller står du över?

 

 

Från 100 kronor till 1 miljon - på bara en dag!

När jag var barn hade vi en lek som gick ut på att man plötsligt och oväntat fick 100 kronor i handen. Regeln var enkel: pengarna skulle göras av med samma dag. Inget fick sparas, inget fick stoppas undan i spargrisen. Diskussionerna kunde pågå i timmar: skulle man köpa hockeykort, serietidningar, godis – eller satsa allt på en ny klubba till hockeyträningen?

Igår slog det mig: hur skulle samma lek se ut idag, fast på vuxennivå? Låt säga att någon kom fram till mig, tryckte ner 1 miljon kronor i handen och sa: ”Allt ska spenderas idag. Inget får sparas. Kör!”

Efter lite funderande insåg jag att jag redan har en färdig plan:

1. Rensa garderoben. Jag hade börjat med att köpa ett par rejäla sopsäckar och rensat ut hela garderoben.
2. Fina klädaffären i den stora staden. Där hade jag gått all-in på italienskt. Kostymer, skjortor, skor och kavajer i material så mjuka att man nästan blir katolik bara av att ta i dem. Det skulle inte vara några större problem att bränna halva miljonen där.
3. Möbelbonanza. Resten hade jag spenderat i Fina Möbelbutiken som säljer mina favoritmöbler från bland annat Norrgavel. Med deras prislappar hade den andra halvmiljonen snabbt försvunnit.
4. Rensa hemmet. På vägen hem hade jag ringt till någon second-handbutik som glatt hade kommit och hämtat mitt gamla bohag.
5. Grand finale. Om det mot förmodan hade blivit några hundralappar kvar, då hade jag firat dagen med en hämtpizza. Fast den dyraste på menyn.

Vad hade du gjort om du fick en miljon kronor i handen och var tvungen att spendera rubbet samma dag?