En bekant till mig fick ett jobberbjudande nyligen. Inget märkvärdigt med det kan man tycka.
Men det som gjorde
situationen lite speciell var att hon är född 1966, alltså 60 år, och inte haft
någon tjänstepension tidigare i livet.
När hon tackade ja och alla
papper skrivits på blev det dock en kalldusch för arbetsgivaren, som helt hade
missat en liten detalj. Hur mycket måste egentligen
arbetsgivaren betala in i tjänstepension när någon börjar så sent?
Det låter först som en enkel
fråga.
Man tänker kanske att “ja men
det är väl några procent av lönen, som vanligt”. Men så enkelt var det inte när
det gäller ITP2, som är det äldre tjänstepensionsavtalet för privatanställda
tjänstemän. Det är nämligen inte ett vanligt sparande där man bara lägger undan
lite pengar varje månad, utan ett så kallat förmånsbestämt system. Det betyder
att pensionen är bestämd i förväg, och premien anpassas efter hur gammal
personen är och hur lång tid som återstår till pension.
I
min bekants fall handlade det om en årslön på 600 000 kronor och planen var att
jobba till 64 års ålder. Alltså bara fyra år kvar i arbetslivet. Och det är här
det blir intressant – och lite chockartat. För när man börjar så sent finns det
väldigt lite tid att bygga upp något kapital. Pensionen ska ändå räcka resten
av livet, kanske i 20 år eller mer. Resultatet blir att den årliga
pensionspremien blir hög. Väldigt hög.
I
det här fallet ska arbetsgivaren betala in runt 25–30 procent av lönen varje år
bara till den förmånsbestämda delen. På en lön på 600 000 kronor betyder det
någonstans mellan 150 000 och 180 000 kronor per år. Och ovanpå det kommer
ytterligare cirka 2 procent till den premiebestämda delen, vilket är ungefär 12
000 kronor. Totalt hamnar man alltså i spannet 160 000–190 000 kronor per år i
pensionsavsättning.
För både min bekant och arbetsgivaren blev det en aha-upplevelse. Ingen hade tänkt på att åldern i sig påverkar arbetsgivarens kostnad så mycket. Samtidigt är det också en trygghet i systemet – även om man börjar sent så får man faktiskt en tjänstepension, och den är inte obetydlig. För arbetsgivaren däremot är det en kalkylfråga. En anställd nära pensionsåldern kan i praktiken kosta betydligt mer än vad bruttolönen antyder.
I bland dyker de mest intressanta
ekonomilektionerna upp först när man tror att karriären nästan är över.
Har du ITP1, ITP2 eller något
helt annat som tjänstepension?
Det där är en ganska känd avart i ITP-systemet som gör att 50+are i princip aldrig får ett tjänstemannajobb om de inte redan är inne i itp. Så en brutal miss av arbetsgivaren i det här fallet, men det var nog första och sista gången. Och en magisk tur för din bekante...
SvaraRaderaJa hon är så klart glad att de hann skriva på alla papper innan det uppdagades, annars hade det varit tveksamt om hon fått jobbet, det blir ju en ganska rejäl avsättning till pensionen. :-)
RaderaOch plötsligt så blev en viss "ålderism" helt rationell.
SvaraRaderaSjälv har jag tjänstepension utanför kollektivavtal, så det är några procent i månaden som avsätts. Utan några alltför avancerade regler vad jag känner till.
Jag har en liten slatt i ITP2 som ger mig en 50-lapp brutto i månaden, fick den avsättningen när jag hoppade in på ett kort vikariat som ung.
RaderaSå här har vi ett kanontips till alla som är så pass gamla att de omfattas av ITP2 och saknar tidigare avsättningar, se till att skaffa ett högavlönat tjänstemannajobb innan du går i pension. :-)