Har du gjort lumpen? När, hur länge och var – om det nu inte är hemligt förstås.
Själv gjorde jag min på 1980-talet
som så kallad KBS – kompanibefälselev, vilket innebar att jag
muckade som värnpliktig fänrik. Det var lite special, och en hel
del hysch hysch, så jag tänker inte outa mig helt genom att berätta
exakt var. Men så mycket kan jag säga: med facit i hand borde jag ha ansträngt
mig mindre på mönstringen. Då hade jag kanske fått en mer soft tjänst – typ
kalsongräknare på nåt förråd eller städare på markan.
Som det blev fick jag mer spring i benen än jag önskat, mer skog än jag nånsin bett om, och fler vaknätter än jag vill minnas. Lite som Markoolio, ni vet – han som trodde att han skulle rycka in som malaj i den finska armén, men som visade sig ha missförstått allt. Han hamnade ju hos de finska kustjägarna istället. Jag känner igen känslan.
Så – hur var det för dig?
Gjorde du lumpen, eller lyckades du på något finurligt sätt undvika det?
Och om du inte gjorde den – var skulle du helst ha gjort den?
På ett fartyg, i skogen, vid flyget, med radio, med kaffepanna – eller kanske
helst inte alls?
Dela gärna dina lumparminnen
(eller icke-minnen) i kommentarerna!
Jag mönstrade något år efter millennieskiftet, och sa att jag hellre påbörjade studier. Då sa de "Jahapp, det ser ut som att du slipper", och så var det inte mer med det :)
SvaraRaderaGjorde kustjägartjänst 87/88. Officers högskola efter det som vapentekniker... Det var tider det. Mvh Magnus
SvaraRaderaOops sär skrivning...
SvaraRaderaGör som Sabuni, åk till Norge när det blir krig - politiker föregår med gott exempel
SvaraRaderaBandvagnsförare i Umeå på en granatkastarpluton 94/95. Var rätt så kul men man har väl lite selektivt minne så man har nog förträngt det värsta.
SvaraRadera