Jag trodde faktiskt att jag hade bestämt mig.
Nu skulle
jag parkera allt mitt sparande i Sverigefonder.
Men nu
börjar jag fundera igen.
Är det dags
att återigen vrida ratten mot AI och ny teknik?
Ska jag vara helt ärlig hade jag nog aldrig lämnat AI-spåret överhuvudtaget om det inte vore för – ja, ni vet vem i Vita huset. Det är att en enda mans nattliga twittrande eller spontana utspel kan få världens börser att hoppa upp och ner. Ena dagen tullar, nästa dag handelskrig, tredje dagen någon diffus kommentar om halvledare och sedan rasar tekniksektorn fem procent innan lunch.
Det är inte
sunt.
Samtidigt är
börsen sund heller.
Och kanske
är det just där möjligheten finns.
För även om
olja, vapen, råvaror och guld har varit de stora vinnarna senaste tiden så
känns det ändå som att mänskligheten i längden inte kan leva enbart på rädsla
och geopolitik.
Förr eller
senare återgår fokus till samma sak som alltid drivit utvecklingen framåt:
Nya idéer.
Ny teknik.
Innovation.
Produktivitet.
Och där tror
jag fortfarande att AI bara befinner sig i sin absoluta linda.
Många pratar
fortfarande om AI ungefär som folk pratade om internet runt mitten av 90-talet.
Lite fascination, lite rädsla och ganska mycket förvirring. Många använder dock
redan AI dagligen utan att ens tänka på det. Och samtidigt har vi nog bara sett
första procenten av vad tekniken faktiskt kommer att kunna göra.
Det är
därför jag nu börjat tveka om hur smart det är att parkera så mycket kapital i
ett enda land, även om det nu råkar vara det land som jag lever i.
Förra veckan köpte jag återigen in mig i Swedbank Robur Technology, och det ganska så rejält.
Det blev för ungefär en miljon
kronor - i den statliga premiepensionen. Samtidigt sålde jag för motsvarande
summa i SEB Sverige-fond.
Det betyder
inte att jag plötsligt slutat tro på Sverige. Absolut inte.
Tvärtom
ligger jag fortfarande tungt i Sverigefonder i både privat- och tjänstepensionen.
Sverige har fortfarande fantastiska bolag, hög innovationsgrad och många
företag som sannolikt kommer gynnas av AI-boomen indirekt.
Men jag
börjar känna att det kanske är farligt att stå helt utanför den nya
teknikvågen.
Lite som att
1998 säga:
”Internet verkar spännande, men jag håller mig nog till faxmaskiner ändå.”
Det som
också gör AI extra intressant ur investeringsperspektiv är att det inte längre
handlar om ett smalt teknikområde för några få entusiaster. AI kommer påverka
precis allt:
- sjukvård
- transporter
- finans
- utbildning
- industri
- försvar
- energi
- media
- administration
- forskning
Kort sagt
hela ekonomin.
Det är
nästan svårt att hitta en bransch som INTE kommer påverkas.
Sedan finns
förstås riskerna också. Teknikaktier kan bli groteskt övervärderade. Vi har
sett bubblor förr. Många bolag kommer försvinna. Alla AI-satsningar kommer inte
bli nästa Nvidia. Vissa kommer säkert bli nästa Fingerprint också.
Och det är
där jag känner att fonder kanske passar mig bättre än att försöka hitta nästa
raket själv.
För om jag
lärt mig något genom åren så är det att marknaden älskar att straffa människor
som tror att de är smartare än den.
Speciellt sådana
män som jag själv, i medelåldern med internetuppkoppling, och för mycket
självförtroende.
Så just nu
lutar jag nog åt en slags kompromiss:
Fortsatt tro
på Sverige.
Men samtidigt successivt öka exponeringen mot AI och global teknik.
Inte all in.
Inte panik när det blir tech-frossa nästa gång.
Men kanske
ändå acceptera att framtidens största vinster mycket väl kan skapas inom AI och
ny teknik snarare än i traditionella sektorer.
Sedan
återstår förstås den stora frågan:
Hur tänker du kring AI och investeringar inom sektorn, är det läge att satsa stort?
Eller inte?
Jag tror absolut på AI, däremot tror jag inte på alla bolag inom AI-branschen. Jag har tänkt på att skriva den här kommentaren som ett blogginlägg en gång i tiden, så jag har tänkt lite på det.
SvaraRaderaDe som tjänar pengar idag är de som tillverkar hårdvara och infrastruktur, typ Nvidia.
Några andra som möjligen tjänar pengar, fast (idag) mycket halvhjärtat, är de som utnyttjar nya utvecklingsverktyg och liknande. Dvs de som tar till sig AI, och faktiskt lyckas med det.
De som absolut inte tjänar några pengar däremot är de som tillhandahåller själva intelligensen, OpenAI skulle kunna vara ett exempel. De blöder pengar så det bara sprutar om det.
Detta gör att jag helst skulle satsa pengar i de bolag som dels har mycket att vinna på att införa AI, och som dessutom verkar ha kompetens att lyckas med det. Och det är långt ifrån trivialt.
Rent intuitivt kan jag tycka att bolag som har mycket personal, och inte utför någon fysiskt arbete borde vara de med bäst potential på lång sikt. Exempelvis banker och försäkringsbolag.