Därför är pengar mycket mer värda för ungdomar

Jag har haft det småtråkigt i helgen och mest försökt bli frisk från en irriterande förkylning. För att få tiden att gå har jag lekt lite med att försöka sätta ord på det jag tror många av oss inser, nämligen att varje krona är mer värd för en ung person än för en äldre.

Vi kan kalla det livskvalitetens tidsvärde – en kusin till det ekonomiska tidsvärdet av pengar.

---

1. Biologi möter ekonomi: Ungdomens multiplikator på livskvalitet

I ekonomiska termer handlar värde om användbarhet (utility). Biologiskt sett har ungdomsåren en exponentiellt högre "användbarhet" eftersom din kropp och hjärna kan omsätta upplevelser och resurser på ett mer mångfacetterat och intensivt sätt.

Exempel:

• En resa till Alperna för att åka skidor vid 30 års ålder erbjuder ett helt spektrum av upplevelser – hastigheten, adrenalinet, gemenskapen med andra åkare, och kanske en after-ski. Vid 75, även om du teoretiskt har råd med samma resa, är det sannolikt att en del av denna nytta reduceras. Resultatet? Pengarna är mindre värda i praktiken, även om deras nominella värde inte förändrats.

Detta kan modelleras matematiskt genom en livskvalitetsfaktor:

L=P×U(t)L = P \times U(t)L=P×U(t)

Där:

• LLL är livskvalitetens värde av en aktivitet.
• PPP är pengarnas nominella värde.
• U(t)U(t)U(t) är en funktion som sjunker över tid ttt, proportionellt mot fysisk och mental kapacitet.

I praktiken innebär detta att samma 10 000 SEK kan vara 3 gånger mer värda vid 30 års ålder än vid 75 års ålder, för att uppnå en jämförbar nytta.

---

2. Tidspreferenser och psykologiska effekter

Psykologisk forskning visar att människor tenderar att ha högre diskonteringsränta för framtida belöningar. Detta är inte bara impulsivitet, utan en rationell anpassning till osäkerheten om framtiden. Varför spara 500 000 SEK i 20 år för att uppleva drömmen om att segla jorden runt, när du kanske har en kropp som inte längre kan hantera vågornas kraft?

Homo Economicus-versionen:
Vi diskonterar framtida pengar eftersom livets sannolikhet att konsumera och uppskatta dem minskar över tid. Detta kallas hyperbolisk diskontering och kan beskrivas som:

PV=FV(1+r)tPV = \frac{FV}{(1 + r)^t}PV=(1+r)tFV​

Där:

• PVPVPV är pengarnas nuvarande värde i livskvalitet.
• FVFVFV är framtida värde (sparandet).
• rrr är din subjektiva diskonteringsränta (livslustfaktor).
• ttt är antal år tills pengarna konsumeras.

Ju yngre och piggare du är, desto lägre ttt, vilket innebär att PVPVPV är betydligt större.

---

3. Marginalnyttan och FIRE: Livet är inte linjärt

Ett vanligt misstag i FIRE-sammanhang är att se sparandet och konsumtionen som linjära. I praktiken är marginalnyttan av pengar i ungdomen mycket högre än i ålderdomen eftersom:

1. Flexibilitetens asymmetri: Yngre kroppar och sinnen har en större kapacitet att "hantera allt." Oavsett om det är en spontan vandring, nattklubbsbesök eller volontärarbete i Rwanda, så är marginalvärdet av dessa erfarenheter ojämförligt högre än att köpa en ny fåtölj som senior.
2. Exponentialeffekten av erfarenheter: Upplevelser i ung ålder bygger psykologiskt kapital som ackumulerar över tid. Till exempel ger resor vid 30 års ålder minnen som bär dig hela livet, medan resor vid 75 års ålder är mer flyktiga och mindre definierande.

För att visualisera detta kan vi använda en nytta-fördelningskurva:

MU=f(P,t)⋅e−t/λMU = f(P, t) \cdot e^{-t/\lambda}MU=f(P,t)⋅e−t/λ

Där:

• MUMUMU är marginalnyttan av pengarna.
• ttt är tid.
• λ\lambdaλ är ett konstant värde som relaterar till fysisk och mental vitalitet.

Vid 30 års ålder är λ\lambdaλ hög och MU\text{MU}MU maximerad, medan den gradvis faller över tid.

---

4. Optimal allokering av tid och kapital: "Golden Decades"-principen

En stark FIRE-strategi inser att livets "golden decades" – vanligtvis från cirka 30 till 60 års ålder – är där den största ekonomiska och biologiska avkastningen finns. Detta leder till en optimalt fördelad konsumtionsmodell, till exempel:

• 30–40 år: Investeringsutgifter i minnen, karriär och relationer. Hög aktivitet och risk.
• 40–50 år: Stabila avkastningar; fokusera på familj och hem. Konsumera strategiskt med viss återhållsamhet.
• 50–60 år: Försiktiga investeringar i välbefinnande. Säkrade medel för framtiden utan att minimera livskvaliteten.
• 60+ år: Allokera om till lågvolatilitet, använd pengarna gradvis för trygghet.

---

5. Livstidskapacitet som en ny FI-parameter

FIRE-entusiaster pratar ofta om spargrad, men vad sägs om en nyckeltalsanalys av livstidskapaciteten att njuta av pengar? Vi kan kalla det "Human Enjoyment Potential" (HEP):

HEP=E⋅TactiveHEP = E \cdot T_{active}HEP=E⋅Tactive​

Där:

• EEE är den årliga ekonomiska resursen du har tillgång till.
• TactiveT_{active}Tactive​ är det antal år din kropp och hjärna realistiskt kan tillgodogöra sig dessa resurser.

Målet är att maximera HEP genom att dra nytta av resurser tidigt i livet medan TactiveT_{active}Tactive​ är stort.

---

Slutsats: Din krona förtjänar att jobba för dig NU

När man optimerar din FIRE-strategi, kom ihåg: pengar är inte bara ett statiskt verktyg för att köpa trygghet och trygghet är inte alltid optimalt. Värdera din krona utifrån dess livskvalitetspotential, och se till att du spenderar dina mest värdefulla pengar – de du har i ungdomen – på rätt sätt.

Håller du med om mitt resonemang? Eller blev det här alldeles för osammanhängande? I så fall skyller jag det hela på feber och hosta. J