Oväntad eftersmak vid restaurangbesöket

Det har blivit många restaurangbesök i sommar och det har varit väldigt trevligt – god mat, fint väder, avslappnad stämning.

Men det finns en detalj som har återkommit gång på gång, och som lämnar en lite märklig eftersmak – inte på maten, utan på upplevelsen som helhet.

Det handlar om kortterminalen.

Mer specifikt: dricksfrågan som numera alltid dyker upp i terminalen när man ska betala.

När notan kommer in och servitören räcker över kortmaskinen så möts man av en skärm som frågar om man vill lämna dricks – ofta med förvalda alternativ: 5, 10, 15 procent och ibland ännu mer. Och så en diskret liten knapp för “nej tack”.

Det är kanske en bagatell, men det förändrar hela känslan i avslutet.

Från att ha varit något enkelt och självklart blir det plötsligt ett beslut under översikt. Servitören står ofta kvar, väntar, tittar vänligt på en – vilket gör det svårt att trycka “nej tack” utan att känna sig som en snåljåp, även om man redan betalat en smärre förmögenhet för maten och drycken.

För några år sen var det annorlunda. Då låg det en liten skål med växel på bordet, eller så rundade man upp om man betalade kontant. Det var diskret, valfritt och utan tryck. Nu känns det ibland mer som ett test: Hur mycket tycker du att servicen var värd – i procent?

Självklart ska bra service kunna belönas. Det är inte det. Men när själva drickandet blir ett inbyggt moment i betalflödet, utan någon tydlig information om huruvida dricks förväntas eller inte, så hamnar man lätt i ett socialt mellanläge. Är det valfritt, eller inte? Är det här med fem procent minimum eller bara ett förslag? Är det oartigt att välja “annat belopp”?

Det är frågor man kanske inte vill fundera på just efter en trevlig måltid.

Kanske är det dags för lite mer tydlighet från restaurangernas sida – antingen med information på menyn eller från personalen. Inte för att styra gästens val, utan för att minska den där lilla osäkerheten som lätt smyger sig in när skärmen lyser upp med sina procentförslag.

För i slutändan är det ju inte summan som avgör upplevelsen – det är känslan man går därifrån med. Och den får gärna vara lika bra som maten var god.

FIRE och försäkringar – vad behöver man egentligen?

Det finns en hel del onödiga försäkringar som man behåller av gammal vana. Nu när jag är FIRE har jag rensat hårt och obarmhrtigt.

Inkomstförsäkringen

Den rök direkt. Jag har ingen större tjänsteinkomst längre – och det är just tjänsteinkomst som inkomstförsäkringen gäller. Kapitalinkomster, utdelningar och pensionsuttag? Glöm det.

Sjukförsäkringen

Här kanske någon höjer på ögonbrynet: "Men du är ju FIRE – varför behålla sjukförsäkringen?"

Jo, det är så här: Jag har startat en enskild firma, och tack vare Försäkringskassans för en gångs skull generösa regler får jag under de tre första åren räkna med samma SGI (sjukpenninggrundande inkomst) som jag hade som anställd. Det innebär alltså att jag faktiskt kan sjukskriva mig och få sjukpenning om jag blir sjuk – trots att jag är FIRE på heltid.

Skulle det hända täcker sjukförsäkringen upp efter 3 månader.

Ett viktigt tips: Ta inte ut tjänstepension för tidigt, det minskar storleken av sjukpenningen. Däremot går det utmärkt att ta ut sin privata pensionsförsäkring.

Villa/hemförsäkring och trafikförsäkring

Självklart har jag behållit de här. Vore korkat att chansa på att huset inte brinner ner bara för att man slutat gå till jobbet.

A-kassan

Den har fått ett "tillfälligt förnyat förtroende", som man säger i politiken. Jag behåller medlemskapet ett tag till, ifall jag lägger ned firman och ångrar mig. A-kassan kan då ge visst skydd – men det gäller att kunna visa arbetsvillkor och avslutad verksamhet i rätt tid. På sikt känns det dock som en rätt onödig månadskostnad i FIRE-läget. Den ryker nog förr eller senare.

Specialförsäkringar – nej tack

Jag har aldrig förstått poängen med att försäkra TV:n, mobilen, elcykeln eller brödrosten. Om jag behövde en försäkring för att äga dem – då borde jag kanske inte ha köpt dem alls.

---

Så vilka försäkringar har jag idag?

Typ av försäkring	Status	Kommentar
Inkomstförsäkring via fack	❌ Uppsagd	Ingen tjänsteinkomst längre
Sjukförsäkring	✅ Behåller	Pga SGI i enskild firma
Tjänstepension	❌ Ej uttagen än	Vill inte sabba SGI
Privat pensionsförsäkring	🟡 Pausad	Får ligga kvar som buffert
Hem/Villaförsäkring	✅ Behåller	Självklart
Trafikförsäkring (bil)	✅ Behåller	Måste enligt lag
A-kassan	✅ Kvar	Avvaktar
Elektronikförsäkringar	❌ Aldrig haft	Onödigt och dyrt

---

Slutord: Vad är en försäkring värd i FIRE?

När man inte har ett jobb att förlora längre – är det kanske inte förlorad lön man behöver försäkra, utan snarare förlorad trygghet i vardagen.

Sjukförsäkring, hemförsäkring, trafikförsäkring – de ger fortsatt konkret skydd.
Men fackförbundets inkomstförsäkring? Den är ungefär lika relevant för mig just nu som en försäkring på ett luftslott.

---

Vilka försäkringar har du kvar efter att ha slutat jobba – eller vilka skulle du kunna tänka dig att skippa?
Någon mer som har SGI-hackat systemet med en enskild firma? 😎

 

Lyx, utsvävningar - och låga utgifter!

Så var det dags att summera ännu en månad, och till min stora förvåning blev utgifterna ovanligt låga – trots att det blivit en hel del utemåltider i goda vänners lag och några kortare Sverigeresor. 

Hur går det ihop? 

Jo, semester på "svensk vänskapsvis" är ett både billigt och oerhört trevligt sätt att resa. Boendet och förplägnaden (mat, fika, vin och kvällssnacks) stod nämligen värdarna för – och vi tackade med glatt humör och medhavt gåbort-vin.

Naturligtvis kommer det en returmatch framöver. Det här är en form av ekonomisk karma: det du sparar in denna månad, kommer du att få bjuda tillbaka senare. Så nästa gång landar utgifterna för både lakan, lax och lördagsvin på mitt konto. 

Men låt oss inte gå händelserna i förväg – här är månadens utgifter, punkt för punkt:

---

Månadens utgiftsrapport:

• Kortköp: 9 000 kronor
  Mat, dryck, kläder, inträden, utemåltider och annat smått och gott. En hel del nöjen med andra ord.
• Boende: 1 500 kronor
  Extremt låg elräkning tack vare billiga kilowattimmar.
• Bil: 400 kronor
  En skvätt bensin och numera enbart trafikförsäkring för den gamla V70:n – huvuddelen av resorna skedde med hyrbil som bekostades av mitt företag.

---

Totalt: 10 900 kronor

Allt finansierades även denna månad från bufferten. Men snart, mycket snart, hoppas jag kunna börja plocka från pensionsförsäkringarna igen – så fort de portföljerna visar ett plusresultat för 2025. Med andra ord: när börsen tillåter.

---

Så jag landar på 10 900 kronor för en hel månad med både nöjen, resor och vänner. Det får ändå räknas som bra eftersom jag knappast vänt på slantarna.

Hur gick det för dig i juli? Lyx, sparläge eller kanske lite av varje?

 

Ta hela tjänstepensionen som ett engångsbelopp!

Jag har en brokig blandning av olika typer av pensionsförsäkringar.

Gemensamt för några av dem är att de innehåller riktigt små belopp.

Så frågan jag nu ställer mig – och som säkert fler än jag funderat på:

Kan jag ta ut de här små slattarna som engångsbelopp redan nu, och spara de stora försäkringarna till senare?

Svaret är: Ja, i många fall – men det beror på vilken typ av pensionsförsäkring det handlar om och hur stort beloppet är.

Jag har roat mig med att försöka bena ut vad som gäller, och om jag förstår det hela rätt är det detta som gäller:

---

💡 Vad räknas som ett mindre belopp?

Gränsen som reglerna utgår från är prisbasbeloppet (PBB).
För år 2025 är ett prisbasbelopp 57 300 kr (enligt Skatteverket).

Om värdet på en pensionsförsäkring ligger under ett prisbasbelopp, kan du i många fall ta ut hela summan på en gång – förutsatt att vissa andra villkor också är uppfyllda.

---

✅ När kan jag ta ut allt på en gång?

1. IPS (individuellt pensionssparande) eller privat pensionsförsäkring

• Om värdet är under ett prisbasbelopp (57 300 kr år 2025)
• Då kan du ansöka om att ta ut hela beloppet som en engångsutbetalning,
• Även innan du fyllt 55 år (som annars är den normala tidigaste uttagsåldern).
• Gäller både för IPS-konton och äldre privata pensionsförsäkringar.

⚠️ Viktigt:

• Uttaget beskattas som inkomst av tjänst. Vanligtvis drar banken 30 % i preliminärskatt.
• Du måste begära uttaget själv hos banken/försäkringsbolaget, det sker inte automatiskt.

2. Tjänstepensioner (ex. ITP1 och ITP2, PA16, KAP-KL)

• Har du en tjänstepension med ett värde mindre än ca 20 000 kr–25 000 kr, eller där den beräknade månatliga utbetalningen är mycket låg (t.ex. under 0,5 % av PBB, dvs ca 240 kr/mån år 2025), då kan försäkringsbolaget välja att betala ut hela beloppet som en engångsutbetalning.
• Exempel:
• Hos KPA Pension och liknande aktörer inom offentlig sektor, tillämpas engångsutbetalning för pensionskapital som understiger 30 % av prisbasbeloppet (≈ 17 000 kr år 2025).
• Vissa privata bolag (t.ex. Skandia, Folksam, SEB) har liknande rutiner men olika gränser – så du bör kontrollera med varje aktör.

OBS:

• Dessa regler gäller även efter du börjat ta ut andra pensioner.
• Du behöver inte ta ut alla pensionsförsäkringar samtidigt. Det går utmärkt att ta ut små belopp nu och vänta med större försäkringar tills du fyllt 62, 65 eller ännu senare.

---

❌ När funkar det inte?

• Om försäkringsbeloppet överstiger ett prisbasbelopp, då måste du följa de vanliga reglerna:
• Uttaget får tidigast börja vid 55 års ålder (eller 62 år för vissa kollektivavtal)
• Och det måste ske under minst 5 års utbetalningstid, enligt Skatteverket.

Undantag kan finnas i särskilda fall (exempelvis sjukdom), men det kräver extra dokumentation.

---

 

📦 Strategi: Plocka russinen ur pensionskakan

Så här kommer jag troligen att göra:

• Ta ut de små försäkringarna omgående.
• Spara de stora försäkringarna till senare.
• Undvika att ta ut mycket pension, eftersom det kan påverka marginalskatten.

---

✍️ Så gör du i praktiken

1. Logga in på minpension.se och lista alla dina pensioner.
2. Kontrollera aktuellt värde – är det under 57 300 kr?
3. Kontakta varje bolag och fråga om möjligheten till engångsuttag.
4. Be dem skicka ansökningsblankett eller bekräfta om det går digitalt.
5. Fundera på om du vill ta ut allt direkt eller sprida över till exempel två eller flera inkomstår.

---

🧠 Tips innan du trycker på knappen

• Se till att samordna uttaget så att du inte drabbas av hög skatt.
• Kontrollera om något bolag tar ut avgifter vid engångsutbetalning.

---

Och viktigast av allt:
Det är du som bestämmer – inte pensionsbolagen.

 

Sommaren 2065 - i hängmattan med röda fanor!

Jag kom precis in från en varm och solig förmiddag som tillbringats i hängmattan där jag roat (?) mig att tänka på hur Sverige kan komma att se ut om 50 år, om Socialdemokraterna och deras stödpartier vinner val efter val från och med 2026.

Vilket jag tyvärr är rädd på att kommer att ske, det ser vi redan i dagens opinionsundersökningar. 

De som snart får rösta för första gången, antingen på grund av att de inte är myndiga ännu eller på att de nyligen kommit till Sverige, har övervägande vänstersympatier.

Så vad såg jag i kristallkulan?

Skatter på allt – även framtidshopp

ISK-skatten är inte bara höjd – den är nu progressiv. Har du över 10 000 kronor? Grattis, då räknas du som "förmögen" och får betala extra solidaritetspålägg. Arvsskatt och gåvoskatt är tillbaka – nu med retroaktiv effekt. Degen måste in och räntepåslag tillkommer.

Företagare ses fortfarande med stor misstänksamhet. De "tar ut vinst" – ett brott i sig. Staten föreslår att alla aktiebolag ska bli "folkägda" genom ett nytt begrepp: tvångsinvestering.

A-kassan – din nya karriär

Det talas redan nu inom S-led om att höja taket i a-kassan till 45 000 kronor i månaden.

45 000 kronor…

I framtiden är det realitet. Faktum är att det då har blivit så attraktivt att vara arbetslös att det finns coacher som hjälper dig att bli arbetslös på rätt sätt – med extra bidrag, bostadsförmåner och elcykel på köpet.

Arbetslinjen har bytts ut mot "livsnjutarlinjen" och Arbetsförmedlingen heter nu "Möjlighetsverket". Deras slogan: "Varför jobba, när du kan chilla - i trygghet?"

Invandring som demografisk strategi

Eftersom svenskarnas födelsetal numera ligger på 0,8 barn per kvinna (eller nåt sånt) måste någon betala för framtidens trygghetssystem.

Lösningen?

Ännu mer invandring!

Under Tidödlagets mandatperiod hittills har man beviljat hela 300 000 medborgarskap, trots att man gick på val på bland annat mindre invandring. 

Den siffran lär knappast inte bli lägre när Miljöpartiet får vara med och bestämma efter 2026.

År 2065?

Ja då är vi uppe i 4,5 miljoner nya medborgarskap - om året. Men det här med integration är fortfarande på planeringsstadiet, och svenska är numera ett minoritetsspråk.

Kultur, lotterier och blåslampor

Kulturbidragen däremot har exploderat. Man får nu ekonomiskt stöd för att skriva tweets om normkritik. Att kritisera bidragen offentligt ses som hets mot myndighetsbeslut. Samtidigt har Kombilotteriet vuxit till att bli landets största finansiella institution – de flesta pensionerna är numera beroende av statliga skraplotter.

Blåslamporna?

Jo, de används fortfarande – men inte för att laga något, utan för att "ställa företagare till svars". En gång i kvartalet hängs en entreprenör ut i media för att ha försökt få sin verksamhet att bli lönsam.

Men är det så illa?

Kanske är jag för pessimistisk.

Eller, hemska tanke – för optimistisk? Kanske finns det ännu fler pålagor jag glömt. Cykelskatt? Dricksdeklaration? Retroaktiv miljöskatt för 90-talets köttkonsumtion?

Eller kanske är det bara så att vi svenskar har ett unikt förhållande till trygghet. Vi vill ha ett samhälle där staten tar hand om oss från vaggan till hängmattan. Vi suckar över skatten men gillar ändå att det finns bidrag för biodling i stadsmiljö och skrivarkurser i intersektionell poesi.

Framtiden då?

Ja, den är alltid oviss.

Men en sak är säker: om ett och samma block får regera ostört i 40 år så får vi inte en demokrati – vi får en välfärdsmonarki.

Kronan bärs av partiledaren och landets framtid styrs via kongressmotioner och opinionsundersökningar i SVT.

Vad tror du?

 

Låg inkomst – stora problem!

Plötsligt slog det mig: jag har ju valt att leva på min buffert istället för att börja ta ut pension eller röra pensionsförsäkringarna. De ligger fortfarande orörda och väntar på att hamna på plus efter det där Trumptappet i våras. Jag har gett mig tusan på att inte börja uttagen förrän värdet är tillbaka på samma nivå som den var 1 januari 2025.

Men det här får en oväntad bieffekt: under 2025 kommer jag få en rekordlåg inkomst av tjänst. Jag snackar nivåer som ligger klart under socialbidragsnormen. Samtidigt har jag – paradoxalt nog – rekordhög inkomst av kapital.

Men vad händer egentligen när någon gör en kreditprövning på mig?

Jag föreställer mig scenen:

Mobiltelefonoperatören: "Vi har tittat på din deklaration... och, eh, du har en årsinkomst av tjänst på... 18 000 kronor?"
Jag: "Jajamän. Jag lever av inkomst av kapital.”

Mobiltelefonoperatören: ”Förstår inte vad du menar. Men vi måste tyvärr avsluta ditt abonnemang, men vi kan erbjuda kontantkort som kanske socialen kan betala åt dig.”

Det här är något jag tror fler FIRE-folk kanske inte alltid tänker på.

Det är lätt att leva på kapital, men svårt att övertyga ett företag om att man är en pålitlig kund när man på pappret ser ut som att man bor i en kartong i skogen och äter kottar.

Låg inkomst – oväntade problem:

• Mobilabonnemang: Vill du uppgradera till en ny mobil med "delbetalning" via abonnemanget? Glöm det.
• Kredit/betalkort: Att få ett nytt, eller höja kreditgränsen, kan bli svårt.
• Hyreskontrakt: Om jag skulle vilja flytta och behöva hyra nytt, kan hyresvärden börja prata om "tillräcklig betalningsförmåga".
• Bil på avbetalning: Glöm det. Och det skulle heller aldrig falla mig in att köra något på avbetalning i alla fall. J
• Banklån: Också ointressant för min del. Men skulle jag ändra mig antar jag att banken inte tittar lika mycket på tillgångar som på deklarerad inkomst.

Det är lite bakvänt, det där: när man är fattig får man låna och betala med kort, när man är rik får man börja använda kontanter igen.

Men men.

Jag är glad, fri och ekonomiskt oberoende. Jag har tid att blogga, tänka på framtida aktieköp – och fundera över varför det plötsligt känns som att jag bor i ett parallellt universum där låg inkomst av tjänst är ett problem, trots att pengarna finns.

Vad säger ni andra – har ni stött på problem med låg deklarerad inkomst trots att ni egentligen har god ekonomi? Har ni några smarta tips för att navigera detta system som verkar vilja se lönespecen först och tänka sen?

 

Störande annonser på bloggar!

Ni har kanske märkt det. Det blinkar lite här och där, dyker upp annonser om pensionsfällor, elavtal, proteinpulver eller varför man absolut borde flytta till Malaga. 

Japp – bloggen är ansluten till Google Adsense. Vilket alltså innebär att det visas annonser här och där.

"Men varför?" undrar några av er. (Hej Annika, jag vet vad du tycker. 😉)

Tja. Det enkla svaret är: pengar.

Eller rättare sagt: inte pengar. För nej, det blir inga feta inkomster. Faktum är att varje blogginlägg i snitt drar in… trumvirvel… en (1) krona. I bästa fall.

Men!

Jag har gett mig tusan på att komma upp i den magiska gränsen på 700 kronor, vilket är den minsta summan Google betalar ut. Och eftersom jag just nu har skrapat ihop 530 kronor så känns det dumt att ge upp.

Jag är ju så nära! Relativt sett. Med 170 kronor kvar att nå mitt mål betyder det att jag bara behöver skriva… 170 inlägg till.

Så ja, jag förstår att annonserna kan vara störande. Jag gillar dem inte heller särskilt mycket.

Tills vidare – tack för att ni står ut. Och kanske klickar på en annons eller två – ju fortare jag kommer upp i 700 kronor desto snabbare blir den här bloggen helt annonsfri. J

Första köpen till evighetsportföljen

Nu börjar det bli allvar – första köpen till min evighetsportfölj närmar sig! 

https://fire202555.blogspot.com/2025/07/evighetsportfoljen-en-galen-ide-eller.html

Jag har finjusterat strategin något. Istället för att köpa för 10 000 kronor i en aktie per månad, kommer jag nu dela upp summan på fyra aktier – alltså 2 500 kronor i varje med inköp utspridda över 4 månader. Jag vill sprida riskerna direkt från start och få in olika typer av bolag i portföljen.

Efter mycket övervägande har jag också bestämt mig för att köra på ISK istället för vanlig aktiedepå. 

Här är de fyra aktier som just nu ligger i topp på min observationslista:

---

Lifco

Den här har varit med på radarn länge. Lifco är ett konglomerat med rötter i dentalbranschen men som i dag består av tre ben: Dental, Demolition & Tools, och Systems Solutions. Bolaget är känt för sin förvärvsstrategi med hög lönsamhet över tid. Aktien fick idag en törn efter den senaste rapporten, vilket kan ge ett bra läge för långsiktig ingång. Det är ett kvalitetsbolag – men kanske lite tråkigt? Eller stabilt, beroende på hur man ser det.

Vertiseit

Ett litet men spännande techbolag inom digital signage – alltså digitala skärmar och kommunikation i butiksmiljöer. Vertiseit jobbar med både hårdvara och mjukvara, och har en SaaS-modell som växer. Mindre bolag innebär högre risk, men också potentiellt högre uppsida. Lite krydda i evighetsportföljen, helt enkelt.

Cloetta

Ett bolag som de flesta svenskar har en relation till – Kexchoklad, Ahlgrens bilar, Polly… you name it. Aktien har haft det motigt senaste åren, men Cloetta är ett stabilt kassaflödesbolag med starka varumärken och en affär som inte går ur modet. Folk slutar inte äta godis i första taget – oavsett konjunktur.

Handelsbanken

Den trygga banken i portföljen. Handelsbanken sticker ut jämfört med andra storbanker genom sin decentraliserade struktur och sitt fokus på stabilitet snarare än aggressiv expansion. Dessutom har banken en lång tradition av att dela ut pengar till aktieägarna – perfekt för en (delvis) utdelningsinriktad evighetsportfölj.

---

Så, det är alltså dessa fyra som jag siktar på att börja med.

Vad tycker ni? Skulle ni valt dessa fyra som de första köpen i en evighetsportfölj som aldrig ska säljas? Kommentera gärna – eller tipsa om alternativ!

 

Tips till mig själv som 18-åring

Tänk om man kunde göra en tidsresa till den tid när man själv var 18 år. Då skulle jag ge mig själv de här ekonomiska tipsen:

---

1. Lev livet – men sätt undan en tiondel först

Du kommer snart att få din första riktiga lön. Du kommer känna dig som en kung. Det kommer klia i fingrarna att bränna allt på öl, resor och prylar som du tror definierar din personlighet.

Och mitt bästa råd är:

Gör det!

Fast bara med nio tiondelar av lönen. Den sista tiondelen, den där blygsamma summan, spara den direkt när lönen landar. Inte efter helgen. Inte när du ser hur mycket du har kvar. Direkt.
Och inte i något bankkonto som ger 0,00% ränta. Nej, kasta in pengarna i en billig global indexfond. Glöm sedan bort att den existerar. Rör den inte. Inte ens när börsen rusar, rasar eller kraschar.
Fonden kommer att ligga där och växa i det tysta.

---

2. Gå på festen – alltid

Om någon frågar: "Ska du med på fest?" – svara ja.
Pengar du bränner kan du tjäna in. Men minnena du aldrig skapar är borta för alltid.
Du kommer aldrig ångra ett bra skratt eller en oväntad natt i goda vänners sällskap.
(Okej, vissa nätter kommer du ångra lite. Men de blir bra historier.)

---

3. Förälskelse är härligt – men skriv äktenskapsförord ändå

När du träffar henne – och du kommer veta att det är just Hon – då kommer du tro att kärleken är evig, odödlig och immun mot vardagsliv, vab och diskussioner om hur man tömmer en diskmaskin korrekt.

Och det kanske den är! Men oavsett: skriv äktenskapsförord.
Inte för att du inte litar på henne. Utan för att du ska kunna sova gott, veta att ni båda har era tillgångar skyddade om livet tar en oväntad vändning.
Kärlek är romantik. Ekonomi är logik. Blanda inte ihop dem.

---

4. Starta eget? Visst, go for it

När du blir less på att ha chefer (och tro mig, du kommer bli det), så starta eget. Men gör det smart.
Skapa ett aktiebolag. Det är inte svårt, och du slipper riskera ditt eget hem om du skulle klantas till något.

Tänk på företaget som en pengamaskin. En maskin du oljar, matar och vårdar.
Men skippa tjänstepensionen – låt istället vinsterna ligga kvar i bolaget. Använd periodiseringsfonder och planera för att skörda frukten längre fram, när du själv bestämmer över din tid.

---

5. Planera för att pensionera dig tidigt – men låt inte det bli en tvångströja

Det låter härligt att gå i pension vid 40. Och ja, det är möjligt.
Men det ska vara din frihet, inte ett fängelse byggt av sparkalkylatorer, Excel-ark och skuldkänslor varje gång du köper en kaffe ute.

Spara klokt. Investera disciplinerat. Men lev under tiden.
Ta omvägar. Res. Slösa lite ibland. För du vet aldrig hur långt livet är – bara att det är nu.

---

Så, min unge vän.
Du är inte odödlig. Du kommer göra misstag. Men med dessa råd kommer du ha både trygghet och frihet nog att leva ett liv som är rikt – på riktigt.

Och om du bara vill följa ett av råden?
Gå på festen. Men sätt undan en tiondel först.