De flesta av oss har ett buffertkonto – en trygghet för oförutsedda utgifter. Men frågan är: ska pengarna bara ligga där och skvalpa till en låg ränta? Det är knappt att de håller jämna steg med inflationen. En alternativ strategi skulle kunna vara att sätta en del av bufferten i företagsobligationsfonder, exempelvis Strand Företagsobligationsfond eller Lannebo High Yield, på ett investeringssparkonto (ISK).
Vad får du på kontot?
I dag ger
många nischbanker en ränta på runt 2,25 % på sparkonton med fria uttag. Efter
skatt (30 % på ränteinkomster) blir det cirka 1,58 % i real avkastning. Det är
tryggt, men… knappast särskilt lukrativt. Om vi antar att inflationen ligger
runt 2 %, innebär det att du i praktiken förlorar köpkraft.
Vad kan du få i en företagsobligationsfond?
Företagsobligationsfonder
investerar i räntebärande papper utgivna av företag. Dessa ger ofta en högre
avkastning än statsobligationer och bankkonton, men kommer med viss risk.
- Strand Företagsobligationsfond har haft en genomsnittlig
årsavkastning på 7 % under de senaste 3 åren.
- Lannebo High Yield har avkastat i genomsnitt 6,8 % per år under samma
period.
ISK
beskattas med en schablonbeskattning som 2024 ligger på 0,88 % av kapitalet. Så
även om du bara får 5 % i avkastning på fonden framöver, blir nettoavkastningen
runt 4,12 % efter skatt. Det är mer än dubbelt så mycket som bankkontots 1,58
%.
Risker att tänka på
- Likviditetsrisk: Om du snabbt behöver pengarna
kan en fond ha värdefluktuationer. En dålig marknad kan innebära att du
tar ut mindre än du satte in.
- Kreditrisk: Företagsobligationer har en
viss risk för konkurser, särskilt high-yield-segmentet.
- Ränterisk: När räntorna förändras kan
obligationskurser svänga.
En hybridlösning?
En
kompromiss kan vara att ha en del av bufferten på ett bankkonto för akuta
utgifter och placera resten i en företagsobligationsfond. Till exempel:
- 50 % på sparkonto för omedelbar
trygghet.
- 50 % i
företagsobligationsfonder för att få bättre avkastning på sikt.
Slutsats: Låt bufferten jobba!
Att låta
hela bufferten ligga på ett sparkonto är kanske tryggt, men inte särskilt smart
ekonomiskt. Genom att kombinera trygghet med viss avkastning kan man få det
bästa av två världar.
Om syftet med budgeten är likviditet är det väl nästan lättare att ha ett lättåtkomligt låneutrymme någonstans?
SvaraRaderaMin egen buffer är ett bankkonto med ca 2 månadsutgifter på, ett kreditkort, och en del outnyttjat belåningsutrymme på depån.
På så vis kan pengarna jobba i aktiemarknaden istället.
Jag har lekt med tanken på att ha min numera helt obelånade villa som buffert istället för bankkonto, där finns det en hel del låneutrymme, speciellt om/när det krävs mer omfattande reparationer.
RaderaMen samtidigt är det riktigt härligt med att ha ett rekordbilligt boende, speciellt med tanke på att jag numera bara jobbar några enstaka timmar på månad. :-)
Buffert finns på olika konton till lite högre ränta (Morrow Bank och Northmill). Utöver detta 2 gratis kreditkort med olika beloppsgränser (Morrow Bank: 50.000 kr och Bank Norwegian: 150.000 kr). Utöver detta sparar vi just nu ca 40% av våra nettolöner, vilket kan se som en typ av buffert. Om något oförutsett inträffar kan vi i första hand låta bli månadssparandet, i andra hand använda något av kreditkorten, i väntan på "rätt" tillfälle att avyttra några aktier eller invänta aktieutdelning. Aktieutdelningarna ligger på mellan 8.000 och 60.000 kr/månad, och ju också en form av buffert...
Radera/Christoffer
Låter som en stabil plan. :-)
RaderaHej.
SvaraRaderaJag har inget buffertkonto i den bemärkelsen de flesta menar. Jag har istället en plan där jag har ”säkra”, eller åtminstone säkrare, del av investeringarna. Denna del täcker ca 3 års normala utgifter för oss. Tanken är att denna del ska kunna ta oss igenom 3, eller om vi snålar, upp till 5 år utan att behöva sälja av från aktieportföljen om/när det kommer ett stort ras. Denna del ligger ungefär 50/50 ränta/obligationer.
Eftersom jag nu sakta ökar denna ”säkrare” del tittar jag även efter alternativa investeringar för att få upp avkastningen något.
Låter som en bra plan, på 5 år bör även det värsta raset ha vänts i rejäla uppgångar.
RaderaHur går det med de alternativa investeringarna?
Jag har snöat in lite på att hitta ett annat, ännu billigare boende. Med lite skog för plockhuggning, eget vatten och avlopp, solpaneler (off-grid) och veduppvärmning. Är kanske inte en investering i sig, men skulle jag komma ned till en månadskostnad som närmar sig 0 kronor så vore det trevligt. :-)
Intressant! Hur bor du nu, villa eller lägenhet?
Radera/Christoffer
Alldeles för stor villa, men med låga driftskostnader.
RaderaFire2025, ta några tips från Mårdner, som tex i ditt fall skulle kunna vara:
Radera-hyr ut parkeringsplats på din infart/mark,
-hyr ut utrymme i ditt garage,
-hyr ut din bil (jo, det finns appar för sånt),
-hyr ut rum i din "alldeles för stor villa"
-hyr ut verktyg (många villaägare har väldigt mycket verktyg och annat som mycket sällan används)
osv
Men det är klart, lite jobb är det ju. Och är man inte i direkt behov av pengarna så är det lätt att skjuta upp till imorgon, och nästa dag och nästa. Kanske lättare att ta en harry boy istället och luta sig tillbaka och låta miljonerna strömma in över en?
Ha ha ja kanske det. Men skämt åsido, att hyra ut saker är en bra idé. De flesta verktyg och maskiner ligger mest och samlar damm, utom gräsklipparen som får jobba hårt under sommarhalvåret. :-)
Radera