Låg inkomst – stora problem!

Plötsligt slog det mig: jag har ju valt att leva på min buffert istället för att börja ta ut pension eller röra pensionsförsäkringarna. De ligger fortfarande orörda och väntar på att hamna på plus efter det där Trumptappet i våras. Jag har gett mig tusan på att inte börja uttagen förrän värdet är tillbaka på samma nivå som den var 1 januari 2025.

Men det här får en oväntad bieffekt: under 2025 kommer jag få en rekordlåg inkomst av tjänst. Jag snackar nivåer som ligger klart under socialbidragsnormen. Samtidigt har jag – paradoxalt nog – rekordhög inkomst av kapital.

Men vad händer egentligen när någon gör en kreditprövning på mig?

Jag föreställer mig scenen:

Mobiltelefonoperatören: "Vi har tittat på din deklaration... och, eh, du har en årsinkomst av tjänst på... 18 000 kronor?"
Jag: "Jajamän. Jag lever av inkomst av kapital.”

Mobiltelefonoperatören: ”Förstår inte vad du menar. Men vi måste tyvärr avsluta ditt abonnemang, men vi kan erbjuda kontantkort som kanske socialen kan betala åt dig.”

Det här är något jag tror fler FIRE-folk kanske inte alltid tänker på.

Det är lätt att leva på kapital, men svårt att övertyga ett företag om att man är en pålitlig kund när man på pappret ser ut som att man bor i en kartong i skogen och äter kottar.

Låg inkomst – oväntade problem:

• Mobilabonnemang: Vill du uppgradera till en ny mobil med "delbetalning" via abonnemanget? Glöm det.
• Kredit/betalkort: Att få ett nytt, eller höja kreditgränsen, kan bli svårt.
• Hyreskontrakt: Om jag skulle vilja flytta och behöva hyra nytt, kan hyresvärden börja prata om "tillräcklig betalningsförmåga".
• Bil på avbetalning: Glöm det. Och det skulle heller aldrig falla mig in att köra något på avbetalning i alla fall. J
• Banklån: Också ointressant för min del. Men skulle jag ändra mig antar jag att banken inte tittar lika mycket på tillgångar som på deklarerad inkomst.

Det är lite bakvänt, det där: när man är fattig får man låna och betala med kort, när man är rik får man börja använda kontanter igen.

Men men.

Jag är glad, fri och ekonomiskt oberoende. Jag har tid att blogga, tänka på framtida aktieköp – och fundera över varför det plötsligt känns som att jag bor i ett parallellt universum där låg inkomst av tjänst är ett problem, trots att pengarna finns.

Vad säger ni andra – har ni stött på problem med låg deklarerad inkomst trots att ni egentligen har god ekonomi? Har ni några smarta tips för att navigera detta system som verkar vilja se lönespecen först och tänka sen?

 

Störande annonser på bloggar!

Ni har kanske märkt det. Det blinkar lite här och där, dyker upp annonser om pensionsfällor, elavtal, proteinpulver eller varför man absolut borde flytta till Malaga. 

Japp – bloggen är ansluten till Google Adsense. Vilket alltså innebär att det visas annonser här och där.

"Men varför?" undrar några av er. (Hej Annika, jag vet vad du tycker. 😉)

Tja. Det enkla svaret är: pengar.

Eller rättare sagt: inte pengar. För nej, det blir inga feta inkomster. Faktum är att varje blogginlägg i snitt drar in… trumvirvel… en (1) krona. I bästa fall.

Men!

Jag har gett mig tusan på att komma upp i den magiska gränsen på 700 kronor, vilket är den minsta summan Google betalar ut. Och eftersom jag just nu har skrapat ihop 530 kronor så känns det dumt att ge upp.

Jag är ju så nära! Relativt sett. Med 170 kronor kvar att nå mitt mål betyder det att jag bara behöver skriva… 170 inlägg till.

Så ja, jag förstår att annonserna kan vara störande. Jag gillar dem inte heller särskilt mycket.

Tills vidare – tack för att ni står ut. Och kanske klickar på en annons eller två – ju fortare jag kommer upp i 700 kronor desto snabbare blir den här bloggen helt annonsfri. J

Första köpen till evighetsportföljen

Nu börjar det bli allvar – första köpen till min evighetsportfölj närmar sig! 

https://fire202555.blogspot.com/2025/07/evighetsportfoljen-en-galen-ide-eller.html

Jag har finjusterat strategin något. Istället för att köpa för 10 000 kronor i en aktie per månad, kommer jag nu dela upp summan på fyra aktier – alltså 2 500 kronor i varje med inköp utspridda över 4 månader. Jag vill sprida riskerna direkt från start och få in olika typer av bolag i portföljen.

Efter mycket övervägande har jag också bestämt mig för att köra på ISK istället för vanlig aktiedepå. 

Här är de fyra aktier som just nu ligger i topp på min observationslista:

---

Lifco

Den här har varit med på radarn länge. Lifco är ett konglomerat med rötter i dentalbranschen men som i dag består av tre ben: Dental, Demolition & Tools, och Systems Solutions. Bolaget är känt för sin förvärvsstrategi med hög lönsamhet över tid. Aktien fick idag en törn efter den senaste rapporten, vilket kan ge ett bra läge för långsiktig ingång. Det är ett kvalitetsbolag – men kanske lite tråkigt? Eller stabilt, beroende på hur man ser det.

Vertiseit

Ett litet men spännande techbolag inom digital signage – alltså digitala skärmar och kommunikation i butiksmiljöer. Vertiseit jobbar med både hårdvara och mjukvara, och har en SaaS-modell som växer. Mindre bolag innebär högre risk, men också potentiellt högre uppsida. Lite krydda i evighetsportföljen, helt enkelt.

Cloetta

Ett bolag som de flesta svenskar har en relation till – Kexchoklad, Ahlgrens bilar, Polly… you name it. Aktien har haft det motigt senaste åren, men Cloetta är ett stabilt kassaflödesbolag med starka varumärken och en affär som inte går ur modet. Folk slutar inte äta godis i första taget – oavsett konjunktur.

Handelsbanken

Den trygga banken i portföljen. Handelsbanken sticker ut jämfört med andra storbanker genom sin decentraliserade struktur och sitt fokus på stabilitet snarare än aggressiv expansion. Dessutom har banken en lång tradition av att dela ut pengar till aktieägarna – perfekt för en (delvis) utdelningsinriktad evighetsportfölj.

---

Så, det är alltså dessa fyra som jag siktar på att börja med.

Vad tycker ni? Skulle ni valt dessa fyra som de första köpen i en evighetsportfölj som aldrig ska säljas? Kommentera gärna – eller tipsa om alternativ!

 

Tips till mig själv som 18-åring

Tänk om man kunde göra en tidsresa till den tid när man själv var 18 år. Då skulle jag ge mig själv de här ekonomiska tipsen:

---

1. Lev livet – men sätt undan en tiondel först

Du kommer snart att få din första riktiga lön. Du kommer känna dig som en kung. Det kommer klia i fingrarna att bränna allt på öl, resor och prylar som du tror definierar din personlighet.

Och mitt bästa råd är:

Gör det!

Fast bara med nio tiondelar av lönen. Den sista tiondelen, den där blygsamma summan, spara den direkt när lönen landar. Inte efter helgen. Inte när du ser hur mycket du har kvar. Direkt.
Och inte i något bankkonto som ger 0,00% ränta. Nej, kasta in pengarna i en billig global indexfond. Glöm sedan bort att den existerar. Rör den inte. Inte ens när börsen rusar, rasar eller kraschar.
Fonden kommer att ligga där och växa i det tysta.

---

2. Gå på festen – alltid

Om någon frågar: "Ska du med på fest?" – svara ja.
Pengar du bränner kan du tjäna in. Men minnena du aldrig skapar är borta för alltid.
Du kommer aldrig ångra ett bra skratt eller en oväntad natt i goda vänners sällskap.
(Okej, vissa nätter kommer du ångra lite. Men de blir bra historier.)

---

3. Förälskelse är härligt – men skriv äktenskapsförord ändå

När du träffar henne – och du kommer veta att det är just Hon – då kommer du tro att kärleken är evig, odödlig och immun mot vardagsliv, vab och diskussioner om hur man tömmer en diskmaskin korrekt.

Och det kanske den är! Men oavsett: skriv äktenskapsförord.
Inte för att du inte litar på henne. Utan för att du ska kunna sova gott, veta att ni båda har era tillgångar skyddade om livet tar en oväntad vändning.
Kärlek är romantik. Ekonomi är logik. Blanda inte ihop dem.

---

4. Starta eget? Visst, go for it

När du blir less på att ha chefer (och tro mig, du kommer bli det), så starta eget. Men gör det smart.
Skapa ett aktiebolag. Det är inte svårt, och du slipper riskera ditt eget hem om du skulle klantas till något.

Tänk på företaget som en pengamaskin. En maskin du oljar, matar och vårdar.
Men skippa tjänstepensionen – låt istället vinsterna ligga kvar i bolaget. Använd periodiseringsfonder och planera för att skörda frukten längre fram, när du själv bestämmer över din tid.

---

5. Planera för att pensionera dig tidigt – men låt inte det bli en tvångströja

Det låter härligt att gå i pension vid 40. Och ja, det är möjligt.
Men det ska vara din frihet, inte ett fängelse byggt av sparkalkylatorer, Excel-ark och skuldkänslor varje gång du köper en kaffe ute.

Spara klokt. Investera disciplinerat. Men lev under tiden.
Ta omvägar. Res. Slösa lite ibland. För du vet aldrig hur långt livet är – bara att det är nu.

---

Så, min unge vän.
Du är inte odödlig. Du kommer göra misstag. Men med dessa råd kommer du ha både trygghet och frihet nog att leva ett liv som är rikt – på riktigt.

Och om du bara vill följa ett av råden?
Gå på festen. Men sätt undan en tiondel först.

 

Finns Avanza kvar om 25 år?

I mitt senaste blogginlägg berättade jag om min blivande evighetsportfölj:

👉 Evighetsportföljen – dags för det första köpet!

Min tanke med evighetsportföljen är att bygga en portfölj som ska få växa ostört resten av mitt liv.

Och nu återstår den stora frågan: Var ska evighetsportföljen finnas?

Avanza är bra nu, men framöver?

Jag är en av Avanzas första kunder, och gillar deras tjänst. Enkel att använda, snygg app, smidigt gränssnitt, massor av statistik och grafer för oss diagramnördar. Jag har redan en mycket stor del av mitt sparande där, så varför inte fortsätta i samma fotspår?

Tja... courtage på 25 kronor för att köpa 25 stycken Lifco för cirka 10000 kronor är ju inte billigt precis.  

Nordnet – Avanzas kusin från andra sidan gatan

Nordnet har också sina fördelar. Jag använder dem till vissa andra investeringar, och deras Shareville-funktion är kul om man vill spana in vad andra håller på med. Men i grunden är det ganska likt Avanza – samma courtage, samma affärsmodell, ungefär lika nya på marknaden.

Och då kom jag på...

SEB är ju den stabila barndomsvännen

Jag har varit kund hos SEB sedan barnsben. De fanns där före internet. De fanns där när man betalade räkningar med pappersavier. De fanns där när man köpte aktier genom att fylla i blanketter och lämna in i kassan.

Och - de finns där än.

När jag testade att lägga en köporder på 25 Lifco genom SEB:s nätbank visade det sig att courtaget skulle landa på beskedliga 9 kronor. Nio!

Men det är inte bara courtagekostnaden som lockar. Det är något tryggt med SEB, Wallenbergarnas gamla pengamaskin. Inga kampanjer. Ingen social trading. Inga emojis i kundtjänstchatten. Bara... bank.

Och visst, Avanza och Nordnet är populära idag – men finns de ens kvar om 25 år?

SEB må vara tråkiga – men på ett tryggt sätt. Lite som ett gammalt kylskåp: kanske inte snyggast i köket, men det håller i evighet.

---

Så... vad blir det?

Jag lutar just nu åt SEB. Inte bara för det lägre courtaget, utan också för att det känns rätt att låta evighetsportföljen växa i en bank med anor.

Vad tycker du? Skulle du våga lägga din evighetsportfölj i SEB:s famn? Eller föredrar du snabbväxande techplattformar med coola grafer?

 

Evighetsportföljen – dags för det första köpet!

I mitt tidigare inlägg Evighetsportföljen – en galen idé eller ett mästerverk? berättade jag om min nya, långsiktiga satsning: att bygga en portfölj med 300 aktier som jag aldrig säljer. En sorts utdelningsmaskin och arvslåda i ett. Nu är det dags att ta det första steget – att faktiskt köpa den första aktien.

Efter mycket funderande har jag landat i att första köpet bör bli något från Carl Bennets sfär. Den här industrimannen från Göteborg är kanske inte lika medial som en viss Elon eller Buffet, men han har med tålmodigt entreprenörskap byggt upp ett imperium med imponerande avkastning över tid.

Ett bolag som sticker ut i hans portfölj är Lifco. 

🏥 Lifco – industrikonglomeratet som växer i det tysta

Lifco köper små och medelstora nischbolag inom tre huvudområden: Dental, Demolition & Tools samt Systems Solutions. Affärsmodellen är enkel: hitta välskötta bolag med stabila kassaflöden, låt dem fortsätta vara självständiga – men under Lifcos paraply.

Aktien har haft en smått fantastisk resa på börsen. Stabil tillväxt, fin lönsamhet, låg skuldsättning och ett decentraliserat ledarskap som gör att bolagen får jobba ifred. Inga stora svängningar, men en maskin som bara tuggar på. Som gjord för en evighetsportfölj?

Vad tycker du - hiss eller diss?

Och inte minst, vilket bolag skulle du själv börja med i en evighetsportfölj?

 

Evighetsportföljen – en galen idé eller ett mästerverk?

Jag ramlade över en intressant intervju med John Skogman i Dagens Industri häromdagen:

👉 Här är evighetsportföljen som ökade utdelningen 14 000 procent

John är ju mest känd som poddare och för sitt swing- och daytradande, men det som fångade mitt intresse var hans evighetsportfölj. En portfölj där han köper och behåller. Inte säljer. Aldrig. Bara bygger. Som ett långsiktigt ekonomiskt monument i aktieform.

Detta fick det att klia i fingrarna på mig. Jag har tidigare lekt med tanken på att skapa en portfölj som bara fylls på – inga säljknappar, inga kurslarm, inga panikreaktioner. Bara köp, en gång i månaden, oavsett om marknaden står i brand eller är på all time high.

Min egen variant: 300 bolag – inget sälj, bara köp

Min plan är att, likt Skogman, ha 300 olika bolag i portföljen. Ja, jag vet, det låter galet mycket. Men tänk på det – med ett köp i månaden tar det 300 månader, alltså 25 år, att komma upp i det antalet. 

Jag räknade lite grovt:

• Ett köp i månaden
• Varje köp: 10 000 kronor
• Totalt: 300 aktieköp = 3 miljoner kronor (i dagens penningvärde)

25 år låter långt, ja. Och det är det, och det är så klart inte säkert att jag lever så länge. Men här kommer poängen: till dess ska jag ändå leva. Om jag inte hinner bli klar, så får portföljen bli ett arv till barnen.

Regler för evighetsportföljen

För att detta inte ska urarta till någon slags ostrukturerad ETF-härva med bolag jag inte ens minns varför jag köpte, så tänker jag sätta några tydliga regler:

1. Inga försäljningar. Punkt.
2. Endast utdelningar får användas för konsumtion.
3. Ett nytt köp i månaden, oavsett läge.
4. Bolagen ska vara svenska, stabila, utdelande och ha historik.

Det handlar alltså inte om att maxa avkastning utan att bygga ett långsiktigt kassaflöde som kan bli en del av min framtida pension – eller någon annans.

Fördelar:

• Lugnt och metodiskt sparande
• Ingen stress med att "tajma marknaden"
• Ett projekt man kan växa med (och bli lite sentimental över)

Nackdelar:

• Kräver mycket tålamod
• Risk att köpa skräp om man inte gör ordentlig analys
• Man blir lätt girig och vill ändå trycka på sälj när något dubblar…

Men kanske är det just den mentala övningen som är hela grejen. Att ha is i magen. Att inte sälja.

Vad tycker ni?

Känns det här vettigt? Orimligt? Inspirerande? Och inte minst, ska jag välja ISK eller vanlig aktiedepå?