Att sitta still i båten när hela havet stormar

Vi lever i en spännande tid, minst sagt, och en del i min omgivning har börjat paniksälja. Om de gör rätt eller fel har jag ingen aning om. Det enda jag vet att OM jag skulle sälja allt nu, så skulle det motsvara att tre till fyra framtida årslöner gått upp i rök.

Men alternativet?

Ja, det klassiska rådet är att "sitta still i båten". Problemet är att båten inte längre känns som en trygg passagerarfärja – den känns mer som en ranglig eka på öppet hav, med läckande skrov och en kapten som bara rycker på axlarna och mumlar något om det stormar inte alls.

Visst, man kan hoppas att det går uppåt igen. Det brukar det ju göra. Men som alltid när det gäller framtiden: man vet ingenting. Kanske återhämtar sig börsen snart. Kanske inte.

Men hur lång tid brukar det ta egentligen, att komma tillbaka efter ett rejält börsras?

Jag roade mig att titta bakåt på hur lång tid det tog för den svenska börsen att återhämta sig för några av värsta krascherna de senaste 100 åren.

Jag kanske räknat fel lite här och där, men poängen är att det här kan ta tid.

---

📉 1. Kreugerkraschen (1930-talet)

• Börsen föll: Cirka -70%
• Återhämtningstid: Ca 15 år
• En riktig långkörare. Ekonomin låg i spillror efter Kreugers fall och depressionen höll i sig länge. Om du var investerad då fick du verkligen träna på tålamod.

---

📉 2. Oljekrisen & 70-talets stagflation

• Börsen föll: Cirka -50% mellan 1970 och 1978
• Återhämtningstid: Ca 6 år
• En segdragen nedgång präglad av hög inflation och låg tillväxt.

---

📉 3. Finanskrisen (1990-talet)

• Börsen föll: Cirka -50% 1990–1992
• Återhämtningstid: 4–5 år
• Bankerna räddades, fastighetsbubblan sprack, och alla lärde sig vad en “statlig bankgaranti” innebär.

---

📉 4. IT-kraschen (2000–2002)

• Börsen föll: Cirka -70%
• Återhämtningstid: 6–7 år
• Alla skulle ha Telia-aktier. Sen ville ingen ens prata om dem.

• ---

📉 5. Finanskrisen (2008–2009)

• Börsen föll: Ca -50%
• Återhämtningstid: 3 år
• Ett av de snabbare rasen – och återhämtningarna. 

---

Så vad lär man sig av detta? Jo, att börsen alltid hämtat sig – men att det kan ta allt från 3 till 15 år. Det är med andra ord ingen sprint. Det är ett maraton. Med tunga löparskor och motvind.

Det krävs tid. Och det krävs tålamod.

Så, vad gör jag?

Jag låter bli att logga in på Avanza, innehaven får vara som de är. Jag säljer inte. Och jag köper inte heller.

Istället får dagarna fyllas av trädgårdsarbete.

Ha en trevlig helg!

 

 

Börsraset fortsätter – är det annorlunda den här gången?

Börsen rasar vidare, och som den nörd jag är när det gäller teknisk analys ser jag till min fasa att nästa stöd för OMX30 GI hittas först vid 431. 

I skrivande stund noteras index till 481, så om detta stämmer har vi en rejäl utförsbacke på cirka tio procent framför oss innan det vänder.

Ändå sitter jag still i båten. Trots att allt inom mig skriker SÄLJ, SÄLJ, SÄLJ!

Varför? För att jag vet att när det ser som allra mörkast ut kommer vändningen, men frågan är förstås när den sker. Det finns alltid en risk att raset blir ännu djupare än vad den tekniska analysen indikerar, men det finns också en chans att köparna kliver in tidigare.

Det här är också en påminnelse om att ha en strategi och hålla sig till den. Att agera i affekt är aldrig lönsamt på sikt. Så även om magkänslan skriker åt mig att dumpa allt, lutar jag mig tillbaka, följer planen, stänger av datorn och tar en promenad istället.

Idag blir det inte mer börskoll eller uppföljning av vad som händer ute i den stora vida världen.

Hur gör ni? Sitter ni lugnt i båten eller trycker ni på säljknappen?

Gräsklipparens sista suck – nya utgifter på gång!

Vårens första gräsklippning gick alldeles utmärkt – tills det inte gjorde det längre. Motorn skar när jag bara hade några meter kvar, och nu sitter jag här med en gräsklippare som  tillverkades på den tiden när Göran Persson eller möjligtvis Ingvar Carlsson var statsminister.

Att börja mecka med en gammal maskin lockar ungefär lika mycket som att rensa hängrännor i spöregn, så nu är det dags att öppna plånboken och köpa något nytt. Känns som att de oväntade utgifterna aldrig tar slut den här våren.

1. Bensindriven motorgräsklippare

+ Kraftfull och klarar högt och blött gräs.
− Bullrig och spyr ut avgaser.

2. Eldriven gräsklippare (med sladd)

+ Tyst, miljövänligare och ingen bensinlukt.
− Sladden är alltid i vägen och förvandlar klippningen till en form av avancerad line dance.

3. Batteridriven gräsklippare

+ Smidig, inget bränsle att hantera, och inga kablar.
− Batteritiden kan vara en utmaning, och ett extra batteri är inte gratis.

4. Robotgräsklippare

+ Automatisk klippning, alltid en snygg gräsmatta utan ansträngning.

− Dyr i inköp, kräver installation och funkar bäst på plana ytor utan krångliga hinder.

5. Bensindriven åkgräsklippare

+ En dröm för stora tomter, och du känner dig som en kung på tronen när du rattar runt.
− Dyr, tar mycket plats i garaget, och drar mer bensin än en liten moped.

6. Eldriven åkgräsklippare

+ Tystare, miljövänligare och inga avgaser.
− Väldigt dyr och batteriet kan behöva laddas mitt i klippningen.

Så vad ska jag välja? Förnuftet säger robotgräsklippare men plånboken viskar "ta det billigaste du hittar på Blocket".

Vilket skulle du välja?

 

Portföljen i mars - ingen munter läsning!

Mars månad blev inte särskilt mycket att hurra för.

Jag inledde med en del USD-innehav, men under månaden allokerade jag om till framförallt SEK, EUR och samt high-yield (räntor). Jag lyckades dock landa på exakt (!) samma avkastning som OMX30 GI, så enklast hade varit att köpa Avanza Zero för rubbet. J

 

Grön graf är min portfölj. 

Just nu ser min portföljfördelning ut så här:

• Avanza Zero – 38 %
• Strand Företagsobligationsfond A – 32 %
• Spiltan Aktiefond Investmentbolag – 19 %
• Storebrand Europa A SEK – 4 %
• Carnegie Småbolagsfond A – 4 %
• Lannebo High Yield – 3 %

Reflektioner:

• Flytten från USD till framförallt SEK och räntor var ett försök att minska valutarisken.
• Räntedelen har ökat, vilket kan vara en bra buffert om Trump får (ännu mer) feeling.

Hur gick det för dig i mars?

 

Ovanligt dyr månad - dags att revidera FIRE-planen?

Mars blev en dyr månad. Underhållsskulden för bilen hann ifatt mig med besked, och det blev flera utbyten av slitdelar. Samtidigt krävde villan sitt, och rörmokaren såg till att den utgiftsposten fick en extra nolla. När allt nu är betalt kan jag konstatera att månadens utgifter blev mer än det dubbla jämfört med när jag började kategorisera mina kostnader förra året.

Utgifter för mars

Boende: 10 500 kr
Bil: 8 300 kr
Övrigt (mat, försäkringar, kläder, tandläkare, läkare mm): 8 400 kr

Summa: 27 200 kr

Den enskilda firman tuffar på enligt plan och genererade 5 000 kronor netto. Eftersom jag pausat uttagen från mina privata pensionsförsäkringar får min kontantbuffert täcka mellanskillnaden på 22 200 kronor. Det innebär att det inte blir någon ny sparpeng på ISK denna månad. Och det är kanske lika bra, med tanke på hur sur börsen är just nu.

Uttagspausen från pensionsförsäkringarna får fortsätta tills värdet återställts till den nivå de hade vid årsskiftet. Just nu ser det ganska mörkt ut på den fronten, och jag är rädd att det kommer att ta väldigt lång tid innan det blir så. Min buffert räcker dock inte i evigheter, så den stora frågan är när jag kommer att tvingas till revidera hela min FIRE-plan.

Hur blev din månad?

Däckbyte - 4200 kronor i timmen!

Solen gassar och det är dags att skifta till sommardäck. I år slog jag på stort genom att låta en däckfirma göra jobbet.

Valet föll på en liten, anonym verkstad i ett industriområde som sett sina bästa dagar. Den slitna billyften gnisslade olycksbådande och mutterdragaren, som troligen varit med sedan långt innan det senaste millennieskiftet, hostade till men gjorde sitt jobb.

Jag roade mig med att klocka tiden från det att jag räckte över bilnyckeln till att bilen stod färdig med sommarhjulen monterade.

Resultatet?

Fem minuter blankt. FEM minuter! Det tog längre tid för mig att leta fram Swish-appen och betala än för mekanikern att byta däcken.

Priset? 350 kronor.

Med det tempot kan verkstaden hantera 12 bilar i timmen. Multiplicerat med 350 kronor ger det en timintäkt på 4200 kronor.

Det måste vara en av de mest lönsamma verksamheterna i Sverige anno 2025!

Eller ja… förutsatt att alla betalningar verkligen bokförs.

Jag vågade inte fråga om kvitto, så det är mycket möjligt att verkstadsägaren plockar hem 4200 kronor i timmen – rakt ner i fickan.

Med tanke på att han troligtvis inte heller behöver dyra marknadsföringskampanjer eller stylade lokaler för att locka kunder känns det som ett affärskoncept med låg overhead och skyhög vinstmarginal.

Kanske är det dags att sadla om till däckbytare istället för FIRE?

Gratispengar på börsen - tackar och tar emot!

Asker Healthcare stack iväg 15 procent i öppningen, och jag fick tilldelning med vardera 85 aktier i fyra depåer.

Vad göra? Sälja direkt och casha in en snabb vinst? Eller hålla kvar och se hur långt det kan gå?

Just nu lutar jag åt att behålla. Köpsidan dominerar, vilket tyder på att många vill in i aktien. Och när intresset är stort, ja… då brukar det kunna fortsätta uppåt. Dessutom är det en lönsam IPO med nästan 4000 kronor i vinst redan i öppningen för några minuters jobb med att anmäla sig. Helt i sin ordning. 😎

Jag skrev den 18 mars om att jag funderade på att teckna – läs mer här:
👉 Jag tecknar Asker Healthcare

IPO-lotteri är sällan en säker vinstmaskin, men när det väl klickar är det svårt att klaga. Hur gör ni andra? Casha in snabbt eller hålla kvar ett tag och hoppas på mer?