Nu har det snart gått ett år sedan jag tog steget fullt ut och blev FIRE och jag börjar äntligen känna att jag har kommit in i min nya vardag. Det har tagit längre tid än jag trodde att detoxa från arbetslivet.
I början
kände jag mig rastlös.
Det hände
ibland att en känsla av tomhet smög sig på – som
att jag inte hade “presterat” tillräckligt. De där tankarna dyker fortfarande
upp då och då, men allt mer sällan. Jag tror att det är helt naturligt när man
går från ett helt liv präglat av jobb, deadlines och resultat, till en tillvaro
där dagarna är… fria.
Och jag
måste säga – det känns bara bättre och bättre.
Som
55-plusare uppskattar jag numera allt mer det oplanerade. När jag var yngre
hade jag svårt för att ha en hel ledig dag utan något schemalagt. Nu känns det som en lyx. Att bara kunna chilla, läsa, planera lite i stunden och göra
det som faller mig in – det passar mig allt mer.
Jag har
fortfarande kvar min enskilda firma med ett enda mindre konsultuppdrag som jag
brukar kunna riva av på en eller i värsta fall två arbetsdagar per månad. Det
ger ungefär 5 000 kronor i handen per månad, men det är inte pengarna
som är poängen – det är hjärngympan jag vill åt.
Jag har
rejäla ekonomiska marginaler, så jag tänker knappt alls på pengar längre.
Investeringsmässigt går jag allt mer åt indexfonder och buy and hold, och
ambitionen är att pengamaskinen som i mitt fall nästan uteslutande består av en
bred palett av tjänste- och privatpensionsförsäkringar, ska sköta sig helt
själva.
Som villaägare har trädgården blivit ett allt större projekt, och det börjar faktiskt ta form nu.
Jag läser mycket – inga ekonomiböcker utan mest skönlitteratur, och har börjat beta av de där klassikerna jag alltid tänkt att jag ska läsa någon gång.
Det har blivit några resor inom Sverige, och planer finns för en långsemester i solen längre fram.
Jag försöker
umgås så mycket jag kan med barnen och resten av släkten, och det finns en ny kvinna i mitt liv som skänker lite guldkant i vardagslunken.
Kort sagt: livet
går sin stilla gång. Det händer inte något dramatiskt – men det är just det
som är poängen.
Ha det gott där ute, njut av livet och glöm inte att
logga ut från datorn och telefonen när ni är lediga. :-)
Det låter onekligen suveränt allt du skriver! Grattis!
SvaraRaderaTackar. Ja, jag är faktiskt ganska nöjd med upplägget. :-)
RaderaHärligt, jag delar mycket av dina erfarenheter !! En liten känsla av att hitta på något nytt inför framtiden brottas jag med.
SvaraRaderaJa, det gjorde jag också ett tag, jag ville prova nya saker. Men sen kom jag på att jag lika gärna kunde ta upp gamla intressen istället, som att chilla i en solstol. :-)
RaderaDet låter ju som du hittat "hem" på riktigt. Njut av det vardagliga och kör på i din egen takt.
SvaraRaderaJapp, just det där är lite av ett nyckelord som FIRE. Att kunna göra allt i lugn och ro och låta det ta den tid det tar. :-)
RaderaLåter härligt. Jag har också några dussin böcker på läslistan, jag har försökt småbörja lite, men vid riktig FIRE blir det mer läsande.
SvaraRaderaJa, det är verkligen kul att läsa. Hade inte riktigt tid med det under de hektiska småbarnsåren och som småföretagare.
RaderaMen nu finns all tid i världen. :-)
Hjärngympa! Tyvärr så uppfyller inte min arbetsplats mitt behov av tillräcklig hjärngympa för tillfället. Vilket är den största anledningen till att jobbet är väldigt tråkigt. Som tur är så har jag inte fullt upp på dagarna, så jag kan beta av mina dagliga uppgifter hyfsat snabbt och sen ägna mig åt annat. Detta annat fördelas mellan diverse kompetensutveckling (tex läsning av nya rön inom mitt område), egna små projekt (när andan faller på) och mycket friskvård (vi har rätt till friskvård på arbetstid "om arbetsuppgifterna tillåter", vilket det alltså gör för mig).
SvaraRaderaMen egentligen behöver jag mer stimulans än så. Så längtar tills jag kan skjuta ut mig och helt äga min tid. Om jag inte får nya väldigt stimulerande arbetsuppgifter snart.
Ja, stimulans är väldigt viktigt om man ska stå ut en längre tid på en arbetsplats. Jag har haft en otrolig tur och har under alla år kunnat driva egna projekt som egenföretagare.
RaderaSom ung provade jag på en mängd olika yrken och anställningar, men trivdes aldrig lika bra som jag sedan kom att trivas som egenföretagare.
Låter ju härligt! Jag kan tänka mig att tillvaron utan familj och barn i skolåldern kan te sig aningen innehållslös om man inte heller har ett jobb att gå till. Själv har mitt schema aldrig varit fullare med olika aktiviteter som man ska engagera sig i. Lilla Snålgris är med i tre olika aktiviteter + skola. Mina föräldrar hade en otroligt soft tillvaro i jämförelse, då jag max hade en aktivitet åt gången, samt att på den tiden krävde skolan inte mycket av föräldrarna mer än ett föräldramöte och ett kvartsamtal. Nu är det klassföräldrar, man måste själv köra och hämta från olika utflykter, förr ordnade skolan buss både till och från, samt att det över lag är mycket mer "passning" och liknande. Jag upplevde det som att barn fick sköta mycket mer själv när jag var liten. Jag gick t.ex. 2.5 km till och från lekskolan själv, ibland med kompis ibland själv. Nån gång följde morsan och hunden med. En lapp skickades med ibland om utflykt eller om något skulle med. Inga krångliga appar där informationen kan finnas på 10 olika ställen.
SvaraRaderaHur som helst, njut av din tillvaro. Det är helt riktigt att hjärngympa är viktigt, det är därför jag fortfarande sitter och pillar med systemutveckling, även om AI står för det mesta av kodandet, mest pga att jag fortfarande har hjärntrötthet och är mer intresserad av att designa och inte av att faktiskt skriva koden. Vi kör även mycket sällskapsspel här hemma om kvällarna som ett alternativ till skärmtid. Memory, Kinaschack, lägga pussel etc allt för att hålla huvudet i trim.
Ja, hjärnjympa blir allt viktigare ju längre man varit ledig, det är lätt man tappar udden och skärpan i tanken när man mest går runt och chillar. :-)
RaderaKänner igen mig i det där med barn, även om det nu är ganska många år sedan mina var i skolåldern. Skolan krävde mer och mer av sådana saker som skjutsning och hämtning vid friluftsdagar och andra utflykter.
Lite märkligt att skolans personal liksom förutsätter att alla föräldrar kan smita iväg från jobbet en timme här och en timme där.
Förr oss var det ofta inga problem, men för andra föräldrar som jobbade på till exempel fabriker eller sjukhus var det ju stört omöjligt.