Midsommaren närmar sig med stormsteg, och det lär bli ett firande som vanligt med sill, färskpotatis, dill, gräddfil, gräslök, nubbe och jordgubbstårta.
Hoppas sillen är lagom salt, jordgubbarna söta och myggen få.
Just nu är Sverige som allra bäst – sol, värme och dagar som aldrig tar slut.
Men jag vet vad
som väntar: regn, slask och ishalka och dessutom ett riksdagsval om drygt ett
år.
Prognosen?
Röd eller
rentav rödgrön majoritet.
Jag har
alltid gillat att vara proaktiv, särskilt nu när när tankarna kretsar kring hösten,
gängkriminalitet och mediokra svenska politiker.
Enter:
Spanien.
Jag har
trivts där på alla semestrar, med korta flygresor, OK priser och ett härligt
klimat.
Exit:
Skulle det blir exit Sverige känns Spanien som det mest klara huvudalternativet.
Om jag
förstått allt rätt så är det detta som gäller:
Sammanfattning
|
|
|
|
Inkomstskatt |
19–45 %,
progressiv, med grundavdrag |
|
Kapitalinkomst |
19 % /
21 % / 23 % beroende på nivå |
|
Förmögenhetsskatt |
Införd,
påverkar +1 M €, vissa undantag |
|
Arvsskatt |
Regionalt
varierande |
|
Pension |
Lägre skatt än i Sverige |
|
Deklaration |
Senast 1
juli |
|
Dubbelbeskattning |
Undviks
via avtal, men krångel kan uppstå |
Spanien
erbjuder definitivt skattefördelar, och det är perfekt att ha som backup om
rödgrön repris blir katastrofal.
Har du också
planer på att lämna Moder Svea, och i så fall: Vart går flyttlasset?
Som ni trogna läsare kanske minns bestämde jag i vintras att pausa både tjänstepension och privat pension tills värdet var tillbaka på samma nivå som den 1 januari 2025.
Än står vi och stampar – portföljen ligger fortfarande 7 % back – vilket innebär att det bara är att fortsätta nalla ur bufferten.
Det går långsamt utför eftersom räntan på sparkontona inte klarar att kompensera för uttagen. :-)
Så med det sagt: ha en fortsatt riktigt skön sommar, alla läsare!
Så var det den tiden på året igen — när alla börjar räkna ner till sin semester och kontoren gapar tomma.
Jag tittade i almanackan och upptäckte något lustigt: imorgon börjar inte min semester. Det var en sådan självklar tanke, en reflex från ett helt yrkesliv. Som om det var givet att vecka 28, då går jag på semester, punkt slut.
Men sedan kom jag på…
Jag är ju FIRE nu.
Jag är ledig hela tiden. 😂
Så istället för att säga “nu börjar semestern” får jag säga:
“Jaha, ännu en dag i friheten.”
Jag vill passa på att önska alla en riktigt trevlig sommar, oavsett om ni går på semester, jobbar ett tag till, eller — som jag — bara tar det lugnt i solen.
Jag ska försöka skriva ett par inlägg här och där när andan faller på.
Njut, koppla av och ta hand om er!
Så var det dags igen. Konflikten i Mellanöstern trappas upp, denna gång mellan Israel och Iran. Det är ett krig som inte bara rör en avlägsen region, utan som även kommer att påverka hela världen.
Så fort det börjar bli oroligt i Mellanöstern brukar oljepriset ticka iväg. Det hände 1973 under oljekrisen och det hände 1990 när Irak invaderade Kuwait.
Det står och
väger nu: blir det en begränsad konflikt, eller börjar det sprida sig?
Hur gör jag?
Se över placeringarna. Nu är det inte läge att ha en
portfölj som är väldigt känslig för energipriser och geopolitisk oro (t.ex.
flyg-, rese-, och transportaktier).
Bunkra. Det kan vara klokt att tanka bilen full
och ha ett litet förråd av basvaror, i fall det blir tillfälliga brister.
Vad kan en oljekris kosta oss?
Så om
oljepriset går från, säg, 80 dollar per fat till 120 eller 150, kan det bli
kännbart. Det kan betyda:
Nu när man börjar närma sig den riktiga pensionsåldern börjar det bli allt mer intressant att försöka förstå hur systemet fungerar.
I morse
tittade jag igenom regelverket kring det här med bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd
för pensionärer.
Och då slog
det mig:
De straffar oss
som varit sparsamma, skött oss, jobbat heltid och dessutom lagt undan för
framtiden.
För så fort
man har lite sparpengar på banken eller tjänstepension utöver garantinivån –
ja, då är det tack och hej till stödet. Systemet straffar med andra ord försiktighet
och ansvarstagande och gynnar den som inte planerat alls.
Visst, det
är rimligt att samhället hjälper den som inte klarar sig, det kan jag hålla med
om.
Men
samtidigt:
Varför ska
det vara så stor skillnad mellan två pensionärer där den ena sparat ihop
150 000 kronor genom till exempel avstå
lunch ute i 40 år, och den andra som inte sparat en enda krona? Den senare får
tusenlappar i stöd, medan den förste förväntas leva på sina besparingar.
🏠 Vad är bostadstillägg?
📉 Gränser för bostadstillägg
👵 Vad är äldreförsörjningsstöd?
💰 Belopp för äldreförsörjningsstöd
(från januari 2025)
📊 Exempel
Systemet
försöker med andra att skapa ekonomisk trygghet för de mest utsatta – men som
så ofta i välfärdssystemen infinner sig frågan:
Varför
premieras inte ansvarstagande och sparsamhet?
Kanske vore
det dags att se över om vissa tillgångar – särskilt buffertsparande under till exempel 500 000
kronor – verkligen ska diskvalificera människor från att få del av stödet. Det
handlar inte om att bli rik på bidrag, men att känna att man inte blir straffad
för att ha varit ekonomiskt klok.
Och sen är det väldigt märkligt att det spelar ingen roll om man bor i en dyr villa eller bostadsrätt som är fylld med dyrbara möbler, konst och med en uppfart med exklusiva bilar och båtar, det påverkar inte alls stöden. Men om man skulle sälja allt det där och sätta in de pengarna på banken, ja då är adjöss med stöden.
Vad tycker
du?
Visst är det intressant att spara till sig själv.
Men ärligt
talat: det som verkligen känns meningsfullt för mig numera är att spara till
nästa generation.
Mina egna
barn, som numera är vuxna, har jag hela tiden försökt uppmuntra till att spara.
Resultatet?
Tja, det bor
som bekant en Spara och en Slösa i oss alla. Vissa av mina barn har tagit till
sig av mina ekonomiska visdomsord och har nu ordning och reda på sitt sparande.
Andra... ja, de har i alla fall förstått att pengar inte växer på träd, även om
det ibland verkar som att de hoppas på just det.
Nu har jag även barnbarn. Och då går förstås ekonomimissionären i mig i gång på alla cylindrar. Redan när de var nyfödda tecknade jag en varsin kapitalförsäkring till dem, som fylls på vid födelsedagar och julafton i stället för ännu en plastleksak eller ett par blinkande skor. Tanken är att de får tillgång till pengarna på sin 18-årsdag – förhoppningsvis tillsammans med ett sunt förhållningssätt till pengar.
Men det stannar inte där. Varje födelsedag har vi en liten ekonomisk lägesrapport: jag visar vilka fonder deras pengar ligger i, hur det har gått, och varför vi har valt som vi har gjort. Länge låg en stor del i AI-relaterade fonder – det gick strålande, ända tills Trump klev in i med motorsåg och slaktade techkurserna i början av året. Men vi hoppas på återhämtning.
Sparar du till dina barn eller barnbarn?
Att gå runt i butiker och handla har aldrig varit något jag direkt njutit av. Det har alltid känts som ett nödvändigt ont – något som måste göras, men som jag helst vill få överstökat så snabbt och smidigt som möjligt.
Nu när jag är FIRE och har all tid i världen, trodde jag först att jag skulle börja uppskatta att strosa runt i gallerior och stormarknader, kanske som ett sätt att fördriva tiden.
Men sanningen är att jag snarare har gått i motsatt riktning, jag har i stället försökt minimera min tid i fysiska butiker.
Det handlar inte bara om att
undvika trängsel och köer – det handlar också om att förenkla vardagen. Jag har
börjat använda mig av olika alternativ där man handlar på nätet, men hämtar upp
varorna i butik. På så sätt slipper jag gå runt i butiken, men får ändå det jag
behöver, oftast redan samma dag.
Flera
kedjor erbjuder den här tjänsten, ibland gratis. Jula till exempel tar inget
extra betalt för att personalen plockar ihop det man beställt. Hos Biltema har
det däremot börjat kosta, vilket är lite synd. Även många mataffärer har infört
plockavgifter, ofta runt 60–70 kronor.
Men jag tycker att det är värt
det. Det sparar tid, energi och ibland även pengar – dessutom är det är lättare
att undvika onödiga impulsköp när man inte själv går runt bland hyllorna.
Jag
har också testat hemleverans från vissa matbutiker, men oftast tycker jag det
fungerar bäst med upphämtning i butik. Det ger större flexibilitet och jag
slipper sitta hemma och vänta på leveransen.
För
vissa kanske detta sätt att handla framstår som bekvämt gränsande till slött,
men jag ser det som ett sätt att använda min tid till roligare saker än att irra
runt i butiker.
Hur gör du? Tycker du om att
gå runt i affärer, eller har du också hittat sätt att förenkla din shopping?
Under en längre tid har jag haft timpris på el och försökt styra min elanvändning till de timmar då elen är som billigast. Diskmaskinen, tvättmaskinen, torktumlaren och ugnen används helst när elpriset ligger lågt – ofta sena kvällar, nätter eller tidiga morgnar. Tanken är förstås att spara pengar genom att undvika de dyrare timmarna.
En granne
till mig har däremot valt rörligt elpris, vilket innebär att han betalar ett
månadsmedelpris – alltså genomsnittet av alla timpriser för hela månaden. Min
granne tänker inte på elpriser överhuvudtaget, utan använder el som vanligt
utan att anpassa sig efter timpriset.
Jag blev
nyfiken på hur stor skillnad det egentligen blir. Resultatet var oväntat: vi har
betalat i princip exakt lika mycket per kilowattimme de senaste månaderna.
Skillnaden låg på någon enstaka öre – i praktiken försumbar.
Det visar
sig alltså att om man inte har någon elbil att ladda eller större möjligheter
att förskjuta mycket elförbrukning, så är det svårt att få ut någon större
ekonomisk nytta av timpris jämfört med ett rörligt avtal.
Slutsats
Timpris kan
vara ett bra val för den som har stora möjligheter att styra sin elförbrukning
– till exempel om man har elbil eller batterilagring. Men för ett vanligt
hushåll utan elbil och med elförbrukning främst för uppvärmning, varmvatten och
hushållsel, verkar skillnaden mot rörligt elpris ofta vara ganska liten.
Eller så är
det helt enkelt så att jag som har timpris helt enkelt får betala samma som det
rörliga elpriset, men i så fall är det rent bedrägeri från elleverantörens
sida.
Jag kommer ändå
fortsätta med timpris över sommaren – mest för att det ändå känns bra att ha
kontroll och förstå hur elmarknaden fungerar. Men nästa gång jag ska välja
elavtal kommer jag att tänka ett extra varv. För ärligt talat: ibland är
enkelhet också ett värde i sig.
Har du också
testat timpris och jämfört med rörligt elpris?
SCB:s stora partisympatiundersökning lanserades precis och den visar att Socialdemokraterna (S) rusar i opinionen.
Hur mycket
då?
Jo – med
8,3 procentenheter upp sen valet!
Samtidigt
ser det… låt oss säga… lite mindre muntert ut för Liberalerna och
Kristdemokraterna. De riskerar att inte ens ta sig in i riksdagen om det vore
val idag.
🗳️ Opinionsläge – enligt SCB, maj 2025:
|
Parti |
Val 2022 (%) |
Maj 2025 (SCB) |
Förändring |
|
Socialdemokraterna |
30,3 |
38,6 |
🔺 +8,3 |
|
Moderaterna |
19,1 |
18,3 |
🔻 -0,8 |
|
Sverigedemokraterna |
20,5 |
17,0 |
🔻 -3,5 |
|
Vänsterpartiet |
6,7 |
6,6 |
🔻 -0,1 |
|
Miljöpartiet |
5,1 |
5,2 |
🔺 +0,1 |
|
Centerpartiet |
6,7 |
6,2 |
🔻 -0,5 |
|
Kristdemokraterna |
5,3 |
3,7 |
🔻 -1,6 |
|
Liberalerna |
4,6 |
3,4 |
🔻 -1,2 |
📉 Regeringsunderlaget (M, KD, L, SD) får tillsammans bara 44,2 %.
Vad händer nu?
Om SCB:s
siffror blir verklighet i nästa val, är det i stort sett:
Istället:
Det är långt
kvar till valet, men om den här trenden håller i sig kanske vi får damma av gamla
klassiker som "alla ska med" och "det starka samhället".
Eller varför inte redan nu börja vänja sig vid tanken på att deklarationen
snart får sällskap av nya skattetabeller?
Vad tror du
– är detta början på en ny röd era med Socialdemokraterna vid makten de
kommande 40 åren, eller är det bara en tillfällig dipp för Tidölaget?
Jag gick en liten runda i trädgården, och plötsligt slog det mig:
Tänk om man
skulle testa det här med självhushållning?
Alltså, på
riktigt. Odla sin egen mat. Ha några djur som hjälper till. Bli en sån där
person som pekar på sin middag och säger: "Den där tomaten har jag själv
uppfostrat från frö till gryta."
Jag har till
och från bläddrat i John Seymours klassiker ”Självhushållning: en handbok
för realister och drömmare” och alltså – den boken får en att vilja kasta
ut gräsklipparen och ersätta den med ett par rejäla trädgårdsland.
Jag har nånstans
runt 2000 kvadratmeter tomt. Idag består den mest av… gräsmatta.
Så jag började
fundera:
Vad skulle
man faktiskt kunna få plats med på 2000 kvadrat om man följer Seymours
principer?
Här kommer
en liten lista – helt hypotetisk alltså… eller?
Grönsaker och odlingar
Djurhållning
Träd och fleråriga växter
Övrigt nyttigt
Visst, allt
det där kanske inte ryms exakt, men John Seymour menar faktiskt att man
klarar sig bra på en liten yta om man planerar smart.
Det blir
kanske inte 100 procent självförsörjning, men långt mer än noll – vilket är
ungefär där jag ligger idag (förutom några tomater och potatisar).
Vad tror ni?
Midsommaren närmar sig med stormsteg, och det lär bli ett firande som vanligt med sill, färskpotatis, dill, gräddfil, gräslök, nubbe och jor...
