Uppåt för stora portföljen i augusti!

Jag insåg precis att jag helt glömde redovisa detaljerna för min portfölj i augusti i mitt senaste blogginlägg– så här kommer siffrorna!

Det blev en uppgång på 0,26 % under månaden.

Inte direkt något att skriva hem om, men som jag brukar säga: bättre upp än ner – även om det bara är nästan. 

Jag har även passat på att omfördela lite i den stora portföljen. Inget dramatiskt, jag vill gärna ha ungefär hälften av kapitalet i Sverige och resten i en eller flera andra valutor för att sprida riskerna.

Just nu ser fördelningen ut så här:

Avanza Zero: 62%

Storebrand Europa: 27 %

Swedbank Robur Techology: 11%

Har du också allokerat om, eller sitter du still i båten?

 

Augusti - märkliga belopp på mina kortköp!

Nu är alla fakturor för augusti äntligen betalda.

Det var… låt oss säga… en svettig upplevelse. Mycket tack vare att jag fått anlita hantverkare för diverse underhåll av huset.

Däremot hände något märkligt den här månaden: summan för kortköp minskade.

Jag vill minnas att augusti bjöd på en hel del restaurangbesök, men kanske var det inte jag som betalade alla gånger… 😉

Hur som helst – här kommer sammanställningen för augusti:
Boende	16 000 kronor
Kortköp	5 600 kronor
Bil	1 400 kronor
Totalt	23 000 kronor

Allt betalades från den snabbt krympande bufferten.

Jag tar fortfarande inte ut något från mina pensionsförsäkringar eftersom de envist ligger kvar på minus sedan årsskiftet. Det brutala tappet i global- och techfonderna när Trump vevade som värst i våras tycks vara väldigt svårt att hämta hem.

Hur gick det för dig i augusti?

 

Det lönar sig att vara otrogen!

Som en del av mitt FIRE-projekt har jag börjat experimentera med olika sätt att få in några extra kronor varje år.

Ett av de smidigaste sätten är att utnyttja cashback-erbjudanden på elavtal via Refunder.

Genom att byta elbolag regelbundet kan man samla ihop en hygglig summa varje år – helt skattefritt.

Så här funkar det

1. Bli medlem och logga sen in på Refunder
   Där listas de elbolag som just nu erbjuder cashback.
2. Teckna avtal via Refunder
   Välj ett elbolag och signa upp direkt via länken.
3. Vänta på cashback
   Inom cirka en månad får du pengarna insatta på ditt Refunder-konto.
4. Byt igen
   När pengarna har registrerats kan du teckna ett nytt avtal med ett annat bolag och få ny cashback.

Det är ett enkelt upplägg som inte kräver mycket arbete. Allt sker digitalt och det blir inga avbrott i elförsörjningen.

Små belopp – men det kan bli pengar av det

Om vi räknar med 500 kronor cashback per byte och gör detta tolv gånger per år, blir det totalt 6 000 kronor skattefritt.

Det kanske inte låter som en stor summa, men om pengarna investeras i en global indexfond kan de växa rejält över tid. Med 7 % årlig avkastning skulle 6 000 kronor per år bli:

• Efter 5 år: 35 000 kronor
• Efter 10 år: 82 000 kronor

Alltså en ganska bra avkastning på något som bara kräver några klick i månaden.

Men:

• Håll koll på bindningstiderna. Välj alltid avtal utan bindningstid.
• Spara en lista över bolag du testat. Så slipper du göra framtida byten som kanske inte ger cash-back.
• Automatisera dina påminnelser. Sätt en kalendernotis varje månad när det är dags att byta.
• Glöm inte elpriset. Cashback är kul, men ett elavtal med dåliga villkor kan äta upp vinsten.

Cashback är inte någon stor inkomstkälla i sig, men som en del av en FIRE-strategi kan det bli ett trevligt tillskott – särskilt om pengarna dessutom investeras och får chansen att växa över tid.

Har du några liknande tips?

Billiga tabletter - dyra lärdomar

En bekant tipsade mig nyligen om något som fick mig att omvärdera hela min diskmaskinsstrategi.

Hon menade att det finns lika bra men mycket billigare diskmaskinstabletter än de jag använder – Yes Platinum All-in-One, som är lite av crème de la crème i tablettvärlden men som kostar ungefär 2 kronor per disk.

Eftersom diskmaskinen går nästan varje dag blir det faktiskt pengar av det här. 730 kronor om året, bara på diskmedel! Och det är 730 skattade kronor dessutom, vilket gör lite extra ont när man tänker efter.

Hon tipsade om Eldorado-tabletter som kostar 62 öre styck per disk.

Det skulle betyda en besparing på ungefär 500 kronor per år.

Femhundra kronor! Det är ju nästan två Investor-aktier gratis varje år – tänk vilken snöbollseffekt det kan bli på sikt.

Så, glad i hågen köpte jag ett paket Eldorado, lassade in disken, tryckte på knappen och tänkte att detta var ett riktigt smart drag.

Några timmar senare var det dags att plocka ur maskinen.

Resultatet?

Låt oss säga att skillnaden märktes…

Tallrikarna var rena, men inte Yes-rena. Glasen var inte längre kristallklara, besticken hade tappat lite av sin glans och kaffekopparna såg inte direkt nydiskade ut.

Det visade sig helt enkelt att man får vad man betalar för.

Så nu har jag gått tillbaka till mina svindyra Yes Platinum, med en liten suck varje gång jag tänker på de två Investor-aktier som jag därmed går miste om varje år.

Men jag får trösta mig med att tallrikarna åtminstone blänker – och det är ju också en slags avkastning. :-)

Så, hur gör du?

Kör du på de dyraste tabletterna, satsar på budgetalternativen, eller har du hittat någon gyllene medelväg?

 

Uppföljning - nästan ett år som FIRE!

Nu har det snart gått ett år sedan jag tog steget fullt ut och blev FIRE och jag börjar äntligen känna att jag har kommit in i min nya vardag. Det har tagit längre tid än jag trodde att detoxa från arbetslivet.

I början kände jag mig rastlös.

Det hände ibland att en känsla av tomhet smög sig på – som att jag inte hade “presterat” tillräckligt. De där tankarna dyker fortfarande upp då och då, men allt mer sällan. Jag tror att det är helt naturligt när man går från ett helt liv präglat av jobb, deadlines och resultat, till en tillvaro där dagarna är… fria.

Och jag måste säga – det känns bara bättre och bättre.

Som 55-plusare uppskattar jag numera allt mer det oplanerade. När jag var yngre hade jag svårt för att ha en hel ledig dag utan något schemalagt. Nu känns det som en lyx. Att bara kunna chilla, läsa, planera lite i stunden och göra det som faller mig in – det passar mig allt mer.

Jag har fortfarande kvar min enskilda firma med ett enda mindre konsultuppdrag som jag brukar kunna riva av på en eller i värsta fall två arbetsdagar per månad. Det ger ungefär 5 000 kronor i handen per månad, men det är inte pengarna som är poängen – det är hjärngympan jag vill åt.

Jag har rejäla ekonomiska marginaler, så jag tänker knappt alls på pengar längre. Investeringsmässigt går jag allt mer åt indexfonder och buy and hold, och ambitionen är att pengamaskinen som i mitt fall nästan uteslutande består av en bred palett av tjänste- och privatpensionsförsäkringar, ska sköta sig helt själva.

Som villaägare har trädgården blivit ett allt större projekt, och det börjar faktiskt ta form nu.

Jag läser mycket – inga ekonomiböcker utan mest skönlitteratur, och har börjat beta av de där klassikerna jag alltid tänkt att jag ska läsa någon gång. 

Det har blivit några resor inom Sverige, och planer finns för en långsemester i solen längre fram.

Jag försöker umgås så mycket jag kan med barnen och resten av släkten, och det finns en ny kvinna i mitt liv som skänker lite guldkant i vardagslunken.

Kort sagt: livet går sin stilla gång. Det händer inte något dramatiskt – men det är just det som är poängen.

Ha det gott där ute, njut av livet och glöm inte att logga ut från datorn och telefonen när ni är lediga. :-)

Nya skatter – rättvisa eller stöld?

Om bara ett år är det riksdagsval, och nu börjas det igen.

Politikerna börjar tala om något som låter så fint, nämligen ”rättvisa”.

Men ofta är det bara ett annat ord för att staten vill ha mer pengar. När nya skatter diskuteras riktas blicken nästan alltid mot dem som redan har något. Att skapa nya värden är svårt, kräver kreativitet och ansvar – sådant politiken sällan klara av. Att ta från människor däremot, det är enkelt.

Och man behöver inte ens kalla det stöld. Man kan bara hitta på en ny skatt.

Helst en som låter liten och rimlig. Om man tar några procent om året kan man linda in det hela i ord som ”balans” och ”utjämning” – och hoppas att folk köper det.

Fastighetsskatten är ett klassiskt exempel. Sverige har redan en rad olika varianter: stämpelskatt vid köp, avgifter för pantbrev, fastighetsavgift varje år och så slutligen en saftig reavinstskatt vid försäljning. Ändå lever myten att vi ”inte har någon skatt på fastigheter” och därför ”måste införa en ny”. I praktiken handlar det ofta om att vill pressa äldre husägare, särskilt dem som äger sina hem utan lån, att sälja och ”frigöra kapital”.

Eller om man så vill: ”Betala av dina skulder, sköt dig – och bli straffad för det”.

Arvsskatten då?

Den har samma logik. Många politiker menar att själva idén med arv i sig är orättvist: varför ska vissa få mer än andra utan att ha arbetat för det?

Men arv är inte orättvist, snarare tvärtom. Hela konceptet bygger ju på personliga tragedier, till exempel att man förlorar sina föräldrar alldeles för tidigt.

Än så länge har vi ingen arvsskatt, och heller ingen gåvoskatt. Men det här är lågt hängande frukter, det rör sig om en eller kanske två mandatperioder så finns de skatterna på plats

Men fortfarande har vi alltså friheten att ge bort våra egna pengar eller tillgångar medan vi fortfarande lever. Det ger familjerna friheten att själva bestämma när och hur nästa generation ska få ta över. Det är rimligt – och betydligt bättre än att staten lägger sig i med nya arvsskatter som bara skapar dyra skatteplaneringsupplägg och mer administration.

Jag tycker att ju mindre inflytande staten har över våra privata tillgångar, desto bättre är det.

Det handlar inte om att undvika ansvar eller orättvisa, utan om att låta familjer och individer själva fatta beslut som formar framtiden – utan att tvingas sälja sina hem eller se arvet eller gåvan passera via statskassan på vägen.

Vad tycker du?

Så här funkar FIRE-strategin - på riktigt!

Att köpa och behålla har visat sig vara en vinnande strategi, men vad händer med storleken på kapitalet när man vill använda en del av pengarna?

Jag roade mig med att räkna på hur det skulle sett ut de senaste 20 åren, alltså sedan i augusti 2005. En tid som präglats av finanskriser, Greklandskriser, covid, krig och allt annat tänkbart och otänkbart elände.

Eller för att citera Peter Lynch:

”There´s always something to worry about”.

Det kan ha smugit sig in ett och annat räknefel, men det bjuder jag i så fall på. J

• Startkapital: 5 000 000 kronor
• Index: OMX30GI (totalavkastningsindex med utdelningar återinvesterade)
• Period: 2005-08-01 → 2025-08-01
• Uttag: 4 % av värdet per år den 21/12
• Tabell: visar värde 31/12 varje år efter uttag

Resultat år för år

År	OMX30GI	Uttag (4 % av värde)	Värde 31/12 efter uttag
2005	+29 %	200 000	6 250 000
2006	+32 %	250 000	8 000 000
2007	+3 %	320 000	8 100 000
2008	-39 %	324 000	4 600 000
2009	+43 %	184 000	6 300 000
2010	+22 %	252 000	7 400 000
2011	-17 %	296 000	6 000 000
2012	+16 %	240 000	7 000 000
2013	+23 %	280 000	8 300 000
2014	+11 %	332 000	9 000 000
2015	+7 %	360 000	9 600 000
2016	+6 %	384 000	10 000 000
2017	+9 %	400 000	10 500 000
2018	-7 %	420 000	9 400 000
2019	+35 %	376 000	12 300 000
2020	+6 %	492 000	13 000 000
2021	+35 %	520 000	17 000 000
2022	-23 %	680 000	12 500 000
2023	+22 %	500 000	15 000 000
2024	+14 %	600 000	17 000 000
2025*	+10 %	680 000	18 500 000

(*2025 avser utvecklingen fram till 1 augusti 2025, prognos avrundad)

 Hur hade det känts?

• 2005–2007: Eufori – kapitalet nästan fördubblades, uttagen kändes "gratis".
• 2008: Mardröm – kapitalet halverades, varje uttag var smärtsamt.
• 2009–2017: Lugn comeback – uttagen täcktes med marginal och kapitalet växte rejält.
• 2018: Oro igen – minusår.
• 2019–2021: Guldår – explosion i värdet, känslan av att man aldrig kan bli pank.
• 2022: Brutal baksmälla – nästan -25 %, men ändå gott om pengar kvar.
• 2023–2025: Kapitalet är nu större än någonsin trots 20 års uttag.

Slutsats

Med 5 miljoner från start och 4 % årligt uttag hade du tagit ut totalt ca 9,5 miljoner kronor i kontanter och ändå haft 18,5 miljoner kvar idag.

Men resan hade varit skakig – särskilt under finanskrisen 2008 och börsraset 2022.

Frågan är: Hade du vågat sitta kvar i stormarna?