Självhushållning – från gräsmatta till grönt paradis

Jag gick en liten runda i trädgården, och plötsligt slog det mig:

Tänk om man skulle testa det här med självhushållning?

Alltså, på riktigt. Odla sin egen mat. Ha några djur som hjälper till. Bli en sån där person som pekar på sin middag och säger: "Den där tomaten har jag själv uppfostrat från frö till gryta."

Jag har till och från bläddrat i John Seymours klassiker ”Självhushållning: en handbok för realister och drömmare” och alltså – den boken får en att vilja kasta ut gräsklipparen och ersätta den med ett par rejäla trädgårdsland.

Jag har nånstans runt 2000 kvadratmeter tomt. Idag består den mest av… gräsmatta.

Så jag började fundera:

Vad skulle man faktiskt kunna få plats med på 2000 kvadrat om man följer Seymours principer?

Här kommer en liten lista – helt hypotetisk alltså… eller?

Grönsaker och odlingar

• En stor köksträdgård med potatis, morötter, lök, bönor, rödbetor, kål, sallad, tomat och gurka.
• Ett växthus för gurka, tomat och paprika (och vinrankor - för dekadensens skull).
• Kryddland med timjan, oregano, mynta och persilja.
• Jordgubbs- och hallonland.
• Ett litet område för spannmål – kanske råg eller havre?

Djurhållning

• Ett hönshus med ett gäng hönor (ger ägg och lite kött).
• Några kaniner.
• Ett par ankor eller gäss – både för ägg, kött och ogräsrensning.

Träd och fleråriga växter

• Äppelträd, päronträd, plommon.
• Hasselbuskar för egna nötter.
• Rabarber, sparris och andra tåliga fleråriga godsaker.

 Övrigt nyttigt

• Regnvattentunnor och solfångare – för lite off-grid-känsla.
• Vedförråd – både för värme och för att känna sig som en riktig självhushållare.
• Ett utekök eller rökeri – bonuspoäng i självförsörjningsligan.

Visst, allt det där kanske inte ryms exakt, men John Seymour menar faktiskt att man klarar sig bra på en liten yta om man planerar smart.

Det blir kanske inte 100 procent självförsörjning, men långt mer än noll – vilket är ungefär där jag ligger idag (förutom några tomater och potatisar).

Vad tror ni?

 

Äntligen - portföljen slog index!

Ännu en månad har passerat, och nu lyckades min portfölj till slut prestera bättre än jämförelseindex.

Resultat:
📈 Min portfölj: +3,72 %
📉 OMX30GI: +2,99 %

 

Nuvarande portföljfördelning:

• Avanza Zero – 48,98 %
  Gratis är gott! Nästan hälften av portföljen ligger i denna breda Sverigefond.
• Spiltan Aktiefond Investmentbolag – 22,16 %
  Här pratar vi svensk finansadel. Wallenbergare, Lundbergare och andra finansiella aristokrater jobbar på för mig.
• Storebrand Europa A SEK – 16,30 %
  Europas ekonomier kan kännas som en spretig familjemiddag men långsiktigt finns det potential.
• Carnegie Småbolagsfond A – 12,55 %
  Här letar vi tillväxt! När det går uppåt – då går det rejält uppåt.
• Länsförsäkringar Global Index – 0,01 %
  Ligger kvar tills vidare som en bevakningspost.

Hur gick det för dig i maj?

 

Tystnaden i luren – hur jag lurade säljarna med ett knapptryck

Det var en gång, inte alls för så länge sen, då mina telefoner – både den privata och företagets – ringde oavbrutet. Det pep, vibrerade och skramlade som om jag vore en rockstjärna eller IT-miljardär.

Men i verkligheten var det bara... säljarna.

·       “Hej, har du tänkt på att byta elavtal?”

·       “Vill du samla dina lån? Du får en ränta så låg att den knappt syns i mikroskop.”

·       “Vi har ett fantastiskt erbjudande på livförsäkring – även om du redan har tre!”

Jag blev snabb med att klicka bort samtal. Eller ännu snabbare med att låta dem gå till röstbrevlådan – som i sin tur blev en återvändsgränd för entusiastiska säljröster.

Men så fick jag ett tips: NIX-Telefon.

Det tog en minut att registrera sig, det var gratis och det bästa av allt. Snart var det helt tyst.

Och plötsligt blev vardagen... lugn. Lite för lugn, nästan.

Blir du också störd av telefonsäljare? Har du testat NIX?

Eller har du kanske ett eget knep – som att svara med "Hallå, det här är polisens tipstelefon..."?

Bu eller bä för Genova – tecknar du?

Genova Property Group ska genomföra en så kallad spridningsemission riktad till allmänheten i Sverige. 

Max 600 000 aktier erbjuds – motsvarar drygt 1,3  procent av antalet aktier i bolaget. 

Syftet? 

Att öka likviditeten i aktien och bredda ägarbasen, enligt bolaget.

Villkoren:

• Priset blir den volymvägda snittkursen mellan 27 maj och 4 juni, med 5  procents rabatt.
• Minsta teckning: 125 aktier, därefter i poster om 25.

Bolaget har varit aktivt med kapital – i mars tog man in 200 miljoner via konvertibler (konverteringskurs: 48,10 kr). Dessutom pågår ett återköpsprogram av egna aktier på upp till 30 miljoner kronor.

Teckna eller avstå?

Plus:

• 5  procents rabatt kan ge fin start för långsiktig investerare.
• Ökad likviditet gynnar handeln.
• Stabil intäktsbas och hållbarhetsprofil.

Minus:

• Tidigare emissioner har redan spätt ut aktien.
• Fastighetssektorn pressas av högre räntor.

Min syn: Jag är försiktigt positiv främst tack vare rabatten på 5 procent och funderar på att teckna 125 aktier via Avanza. Det går även att teckna via Swedbank eller Carnegie. Det är inga stora pengar det handlar om och uppsidan är begränsad, men jag gör det mest för att det är kul.

Hur gör du?

Tecknar – eller står du över?

Att gräva sig fri från vattenfakturan

Jag har en granne. En sån där som är både uppfinningsrik och... ska vi säga... selektiv i sin laglydnad. Alltså inte direkt kriminell – mer en person som ser regler och bestämmelser som rekommendationer snarare än något som faktiskt gäller honom. 

Men häromdagen när jag pratade med honom blev jag faktiskt lite imponerad. För just nu ser hans trädgård ut som ett avsnitt av "Extreme home makeover – grävversionen". Det är grävmaskiner, jordhögar och rör överallt. Det dånar, slamrar och vibrerar så mycket att jag funderat på att flytta in i ett tält i skogen för att få sova.

Men så berättade han vad han håller på med.

Han ska gräva en egen brunn. Inte för att dricka vattnet – det vore nog att utmana ödet lite väl mycket – utan för att använda det till bland annat tvättmaskinen och toaletterna. Tanken är alltså att huset ska få två parallella vattensystem: ett kommunalt med dyrt men säkert dricksvatten till köket, och ett hemmagjort system med gratis vatten från tomten till allt annat. Genialt?

Jag måste erkänna att det är ganska smart. Med dagens vattenpriser känns det nästan som man ska behöva ta ett blancolån bara för att spola. Så varför inte låta regnvattnet ta den smällen?

Men – och här kommer det lilla aber jag anar att kommunen kanske skulle höja ett ögonbryn för – vattnet han använder hamnar ju i det kommunala avloppssystemet, trots att det inte kommer från det kommunala vattennätet och som man betalar för. Så tekniskt sett ger han sig själv en rejäl rabatt på vatten – men inte på avlopp. Och där börjar det kanske glida från uppfinningsrikedom till... ja, civil olydnad light.

Så nu är jag kluven. Är han en visionär som gått före oss andra in i framtiden? Eller är han en regelböjare som snart får påhälsning av både byggnadsnämnden och VA-chefen?

Vad tycker ni? Är detta ett steg mot självförsörjning och miljömedvetenhet – eller ett steg för långt utanför regelboken?

Själv funderar jag mest på hur länge jag kan stå ut med ljudet från hans grävmaskin innan jag själv gräver en tunnel... till ett annat postnummer.

Jag är tidigt ute – men det blev ingen munter läsning

Jag ligger före schemat den här gången och har redan summerat maj. Varför vänta till månadsskiftet när man ändå vet vad som väntar? Tyvärr blev det precis som jag befarade – ingen munter läsning.

Det blev ännu en månad där pengarna rann ut betydligt snabbare än de kom in.

Så här såg det ut – svart på vitt:

Kategori	Belopp (SEK)	Kommentar
Boende	30 000	Därav robotgräsklippare: 26 000 kr (!) El, vatten, sophämtning: 4 000 kr
Kortinköp	9 200	Mat, vin, kläder, annat nödvändigt (och onödigt)
Övrigt	1 000	Bredband, telefon, abonnemang
Bil	1 500	Bensin, försäkring,
Totalt	41 700

Ja. Det är bara att erkänna: robotgräsklipparen gick rakt in i ekonomin som en tjuv om natten. Visst – den ska hålla i tio år, göra jobbet själv, ge mig frihet, livskvalitet, och kanske till och med ett perfekt mönstrat gräsmatteliv. Men just nu känns det mest som att jag betalat 26 000 kronor för en välprogrammerad påminnelse om att min FIRE-budget inte riktigt är redo för lyxkonsumtion.

Kortinköpen gick också bananas. Vinet var gott, men det blev dyrt.

Det här blir sista månaden jag redovisar mina utgifter här på bloggen.

Inte för att det inte är nyttigt, utan för att det det gör ont att se hur bufferten minskar.

Nästa månad fokuserar jag på att njuta av livet – och kanske också på att inte köpa fler robotar. Eller haussade viner. 

Hur gick det för dig?

 

Störs du också av dina grannar?

Nu när jag som FIRE spenderar allt mer tid hemma i trädgården, så slår det mig: det är verkligen inte tyst här.

Jag hade en naiv bild av lugna förmiddagar med fågelkvitter, kanske en kopp kaffe i solstolen och lite småpyssel med rabatterna. Men verkligheten låter annorlunda. Mycket annorlunda.

Först har vi gräsklipparligan – det är som om grannarna koordinerar sina klippningar så att det alltid är någon som är igång. Är det inte gräsklippare så är det någon som kör en ännu mer bullrig bensindriven trimmer. Och varför verkar alla välja att starta sina maskiner klockan 08:03 på söndagsmorgonen? Är det ingen som har sovmorgon längre?

Sedan kommer småbarnen. Och nej, jag har inget emot barn. Jag har haft en hel del själv. Men när småbarn gallskriker för att de inte får mer glass samtidigt som deras äldre syskon racar runt med små motorcrosscyklar som låter som ett Formel 1-lopp bakom min häck – ja, då är det svårt att hitta lugnet. Eller hörlurarna.

Och nu när det börjar bli varmare... poolerna. Jag hade glömt hur mycket ljud en pool kan generera. Skratt, plask, hög musik (av den sort jag inte förstår mig på) och detta ständiga grillos. Ibland undrar jag om bor på en charteranläggning på Kanarieöarna.

Missförstå mig rätt – jag unnar folk att ha kul. Jag gör det! Men efter ett helt yrkesliv där man längtat efter lugn och ro, och så får man... After Beach deluxe varje helg, så börjar man undra.

Och ja, jag hör själv hur det låter: "det var bättre förr", "då var barnen tysta och gräset klippte sig självt", "och folk spelade bara vinylskivor och de hade bra musiksmak".

Jag låter som en gnällig gubbe. Kanske är jag det nu. Jag är ju 55+. Det är kanske så det börjar. Ett steg från att gorma över parkerade elsparkcyklar och kalla alla som är under 40 för "ungdomar".

Men handen på hjärtat – visst var det lite tystare förr? Eller har jag bara fått bättre hörsel nu när jag inte längre behöver filtrera bort kontorssorl och mötespladder?

Hur har du det med grannarna? Tyst och fridfullt – eller motorsågsmassaker varje helg? Eller har du kapitulerat och börjat spela dansbandsmusik på hög volym som passiv hämnd?

Berätta gärna – nu går vi loss på våra grannar. :-)